Ärlighet mellan kommunerna kan förbättra matematikundervisningen
Hur ska matematikundervisningen förbättras i skolorna? Det hoppas Sveriges Kommuner och Landsting att Matematiksatsningen PISA 2015 kan ge svar på. Drygt ett år in i projektet kan man se att arbete på lokal nivå spelar stor roll.
Arbetet med SKL:s matematiksatsning PISA 2015 har pågått sedan år 2012. Några av de 90 deltagande kommunerna deltog i en paneldiskussion under seminariet ”En modell för att förbättra resultaten inom svensk skola”. Målet med satsningen är att andelen som når lägsta nivån i matematikundervisningen ska halveras, andelen som når högsta nivån ska öka och Sverige ska tillhöra de tio bästa OECD-länderna. Kommunerna i projektet deltar på alla nivåer, från den politiska ledningen i respektive kommun till rektorer, lärare och fackliga organisationer.
Sollentuna kommun deltar i projeketet och har utvecklat en framgångsrik metod för att kommunicera mellan lärare och högre ansvariga. Manfred Holmelin som är rektor berättade för publiken om kommunens egen ”modell i modellen”.
– När besluten togs för målen av satsningen var huvudfrågan för oss hur man bäst når in i klassrummen. Under resans gång kom vi på idén om att tillfråga lärarna och även föra dialoger. Rektorerna fick i uppdrag att fråga lärarna vad som kännetecknar den bästa undervisningen i matematik, säger han.
Diskussionerna mellan lärare och rektorer har dokumenterats och sammanställts till nästa steg: att lämna tillbaka allt material till alla skolor med ett antal följdfrågor, till exempel vad man kan göra själv för att förbättra undervisning och vilket stöd som behövs. Det ger i sin tur underlag när man ska fatta beslut om framtida satsningar i kommunen.
Och just ärligheten är viktig eftersom jämförelserna mellan kommunerna är öppna. Per-Arne Andersson från SKL menar att det finns ett ”duktig-flicka”-syndrom hos skolorna.
– Man ska inte försöka försköna syndromet. Här handlar det mycket om att coacha varandra och inte vara rädda för att ge kontruktiv kritik. Ärlighet i alla led har varit väldigt viktigt för att kunna ta tag i det verkliga problemen som finns i matematikundervisningen, säger han.
I Landskrona har man tackat nej till andra statligt riktade satsningar, till förmån för bland annat PISA 2015.
– Staten i alla ära, men den kan inte göra den lokala analysen och där finns risken att man träffar fel med statliga satsningar. Ibland blir man förblindad av att någon enstaka peng ska lindra skolproblemen, men en del bidrag passar inte, säger Landskronas skolchef Tomas Jonsson.
I Landskrona har man bland annat differentierat lärarlönerna till måluppfyllelsen, något Tomas Jonsson trodde skulle väcka arga reaktioner hos lärarna.
– Men det har snarare blivit en drivkraft för lärarna, många har blivit motiverade av möjligheten att kunna höja sin lön.