teckensprak
Forskning

Barn till döva föräldrar får inget stöd

Barn med döva föräldrar är i stort behov av att lära sig teckenspråk. Gruppen uppskattas till minst 1 000 barn i Sverige. Men stödet i skolan brister, visar en ny rapport – bara nio barn i hela landet får hjälp.

Det är två lärare i Jönköping som har gjort djupintervjuer med barn, föräldrar och skolpersonal, från förskolan till gymnasiet. Studien är gjord på uppdrag av hörselhabiliteringen i Jönköping läns landsting och lärarna är själva CODA, det vill säga hörande barn till döva eller teckenspråkiga föräldrar.

Undersökningen visar att stödet till barnen och familjerna brister i flera avseenden. Och att det får stora konsekvenser.

– Om barnen inte får lära sig teckenspråk ordentligt kan de inte riktigt prata med sina föräldrar. Det är väldigt allvarligt. De kan säga grundläggande saker men kanske inte uttrycka känslor, säger Leif Bergholtz, gymnasielärare på Per Brahe gymnasiet i Jönköping och en av lärarna bakom rapporten.

Dessutom kommer barnen efter i språkämnena i skolan.

– De kan inte få samma hjälp och stöd från sina föräldrar som andra barn, och i vissa fall kan de inte lika bra svenska. Det måste skolan ta hänsyn till. På gymnasiet kan språkämnen utgöra 30 procent av undervisningen så det påverkar deras framtidsutsikter.

Enligt uppgifter från Skolverket är det bara nio barn i hela landet som får teckenspråk som modersmålsundervisning i dag. Det har inte gjorts någon nationell kartläggning av hur stor gruppen egentligen är, men Lars Bergholtz och hans bror Peter Johansson uppskattar det till minst 1 000 barn.

– Det är en katastrof, tänk att inte kunna prata med sina föräldrar. Samhället har ett otroligt stort ansvar här, säger Leif Bergholtz.

Han anser att det nu behövs information till skolor om vad som gäller, då kunskapen i dag är mycket begränsad. I undersökningen har de identifierat tre nyckelpersoner för CODA i skolan – språklärare, mentorer och förskollärare.

För att hjälpa dem och annan skolpersonal har de tagit fram en 10-punktlista, om till exempel kontakter med tolkcentraler och hur överlämning mellan olika lärare kan ske.

– De här familjerna är en osynlig och ganska svag grupp i skolan. De döva föräldrar som vi träffade hade inte information om vad som gäller och det är svårt för dem att ta plats på till exempel föräldramöten, säger Leif Bergholtz.

För att ha rätt till modersmålsundervisning krävs ett underlag på fem elever i en kommun, men teckenspråk ska, enligt lag, ha en särställning. Något som det i dag inte tas någon hänsyn till, enligt Leif Bergholtz. Han tycker därför att teckenspråk borde bli ett av Sveriges minoritetsspråk, något som skulle innebära att det räcker med ett barn i en kommun för att få modersmålsundervisning.

– Teckenspråk uppfyller alla kriterier för de fem nationella minoritetsspråken, men har i dag inte samma särställning i praktiken. Vi blev väldigt förvånade att det var så här. Lagen behöver ändras.

Kommentera