Annons

Behövs det bildning?

Publicerad 26 augusti 2014

Valfrihet, mätbarhet och specialisering är tre ledord i tiden för skola och högre utbildning. Men vad har bildningen för plats i vårt samhälle? Den är allt för liten, menar de professorer, lektorer och lärare Skolvärlden har talat med – och de varnar för att det kan komma att stå oss dyrt.

Vi borde ta ett steg tillbaka och tänka på våra barn som ska ta över när vi dör. Vilka möjligheter vill vi att de ska ha? Vad tycker vi att de måste ha med sig, utifrån våra egna erfarenheter? Vi vet inte hur samhället ser ut om 30 år. För 20 år sedan visste ingen att app-utveckling var en framtidsbransch. Vi vet inte vad framtiden bär i sitt sköte, och då måste vi tänka vad vi tror att våra barn behöver för att hantera vad än framtiden bär i sitt sköte. Det är en upplysningsidé som jag tycker att vi har förlorat, säger Sharon Rider, professor i filosofi vid Uppsala universitet.

Hon är huvudansvarig för ett nytt forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet kallat ”Vad ska en svensk kunna?”, där olika innebörder av bildningsbegreppet undersöks.

I ett delprojekt granskar forskarna vad det betyder att den moderna högre utbildningen i allt större grad inriktar sig på metodiska färdigheter. Hur mycket går det att nischa in ett utbildningsprogram – vi har redan trafikteknik-ingenjörer, turism-ekonomer och kandidatprogram i digitala kulturer – utan att tappa bort de klassiska bildningsidealen?

– Det finns en idé i näringslivet – och även hos fackföreningarna – om att det för varje jobb ska finnas en utbildning som motsvarar den. Man förstår inte idén med generella färdigheter: att det finns kompetenser som man erhåller genom en bra och gedigen utbildning som gör att man är i stånd att lära sig mycket nytt och kanske hantera det på ett bättre sätt än den som bara gått en smal utbildning, säger Sharon Rider och fortsätter:

– Det är helt befängt och djupt olyckligt att barn tvingas till val av inriktning baserat på betyg de fick som små, och att detta val avgör vad de kan läsa vidare på universitetet – speciellt som universitetsutbildningarna blir mer och mer nischade. Det innebär att barnens framtid i hög grad är utstakad vid 14 års ålder. Bara för 40 år sedan kunde man göra i stort sett vad som helst om man hade en fil.kand. i filosofi eller litteraturvetenskap, för att inte tala om en doktorsgrad. Då hade man visat att man hade förmågan att under en viss begränsad tid utföra komplicerade uppgifter inom givna tidsramar. Det räckte. Den övriga träningen fick man på jobbet. Nu har man i princip outsourcat alla internutbildningar till universiteten. 

Sharon Rider säger att unga i dag tar studielån för att läsa till yrken som kanske inte ens existerar om 30 år.

– Och det utan att på något sätt ha utvidgat sin förmåga att lära sig något annat. Forskning har visat att ”klassiska utbildningar” ökar förmågan till att lära sig nytt i mycket högre grad än yrkesinriktade utbildningar.

Sharon Rider kommer ursprungligen från USA och studerade på 1980-talet på Penn State-universitetet i Pennsylvania. Där var det obligatoriskt för alla studenter på grundutbildningarna att läsa vissa gemensamma kurser.

– Det fanns en palett av kurser att välja bland som man ansåg tillhörde allmänbildningen. Kurserna var inte bara dekoration, utan ingick i examen och påverkade avgångsbetygen lika mycket som andra kurser. Blivande ingenjörer läste bland annat filosofi, historia, psykologi och statsvetenskap, medan antropologer och litteraturvetare läste matematik, astronomi, biologi och näringslära. Det viktiga var att professionsutbildningar inte skulle producera fackidioter. På programmen i Sverige i dag har studenterna oftast inte utrymme att välja till något som inte är deras huvudfåra, i synnerhet med tanke på de begränsade möjligheterna till studielån och att arbetsgivarna inte tycks se värdet i bredare bildning.

På 1800-talet blev den tyske friherren Wilhelm von Humboldt en förgrundsgestalt för bildningsidealet. Han skapade det första moderna forskningsuniversitetet i Berlin och var bland annat inspirerad av det klassiska antika Greklands tankar om att människan både har en strävan efter och en plikt att utveckla sin kapacitet.

Enligt den tyska upplysningens bildningsbegrepp ska en människa utveckla sina förmågor att tänka fritt och rationellt. Att kunna göra egna bedömningar och fälla giltiga omdömen var i hög grad utbildningens syfte. Den bildade människan skulle också vara självkorrigerande, alltså ha lärt sig att inse och rätta till sina egna misstag, missförstånd och fördomar. 

Sammantaget skulle allt detta göra en mer fullkomlig som individ, yrkesmänniska och medborgare.

Enligt Sharon Rider är det tankar som i högsta grad borde vara aktuella i 2010-talets Sverige, där vi pratar om lärande för livet.

 – En bildad person är inte synonymt med någon som har fått en yrkesutbildning på högskolenivå, eller sjunger
i Orphei Drängar – inte för att det är något fel med det, tvärtom – utan enligt upplysningstanken är det folk som är kapabla, tänkande och förstår att det finns bättre och sämre svar på olika frågeställningar och problem. Vill vi ha folk på Trafikverket som kan resonera på flera plan och fatta rimliga beslut, vill vi ha duktiga domare, politiker, poliser och lärare – då måste vi betona vikten av sakargument och sakkunskap, goda skäl, evidens och principer. Det är kärnan i det jag menar med bildning.

Sharon Rider fortsätter:

– Bildning är också viktigt för att vi ska kunna avgöra vad det är vi tycker att alla i Sverige ska kunna för att delta i det demokratiska samtalet, för att vara yrkesutövare och utveckla sin tankeförmåga optimalt. Vi måste veta vad det är vi vill ha om vi ska kunna få till det. Bildningsdiskussionen är angelägen.

Enligt Sharon Rider har de styrnings- och ledningsmetoder som sammanfattas i begreppet New Public Management, NPM, förändrat utbildningsväsendet och andra delar av den offentliga sektorn, som vården. Näringslivet har stått som förebild, men när kvaliteten i skolan ska utvärderas, kostnaderna hållas nere och produktiviteten maximeras riskerar lärarrollen att avprofessionaliseras, varnar hon.

– Läraren blir en del av ett enda stort mål- och resultatstyrningssystem där det väsentligaste i yrkesutövningen är testande och betygsättande. Lärarrollen fylls med så mycket administrativt innehåll att läraren reduceras till en slags byråkrat. Debatten har varit het kring när elever ska få sina första betyg, som om samhällets väl och ve hänger på om det är i fjärde eller sjätte klass. De grundläggande frågorna är dock varför vi ger betyg, vad vi vill uppnå med dem och vad de ska grundas på, liksom vilken roll de har i en större idé om vad utbildning är eller bör vara.

Språkläraren Helena von Schantz ser också en fara i att skolan blir för nyttofokuserad. Det leder till att bildningsuppdraget åsidosätts och skolan blir mer ensidig och mindre framgångsrik, menar hon. 

– Skolan handlar om mer än att bara ordna arbetskraft för industrin. En fungerande demokrati, människor som kan förverkliga sig själva, klara av förändringar och ett mångkulturellt samhälle – allt det är lika viktiga mål för skolan. När vi ställs inför utmaningar behöver vi bildning. Det vi får annars är ett torftigt och farligt samhälle där vi inte är rustade att reflektera över vår samtid, säger Helena von Schantz, som utöver sitt lärarjobb i Östergötland
också är ordförande för Språklärarnas riksförbund.

Hon upplever att det skett en stor förändring vad gäller bildning hos läraren i gemen under de 20 år hon varit i yrket. När hon började kunde kollegorna inte hålla fingrarna från Shakespeare, minns hon. 

– Någon oro för att elever kommer till gymnasiet avtända på Shakespeare behöver jag inte ha i dag. Det är allt mer sällsynt med lärare som läser klassiker. Om du växer upp i en familj där du inte har tillgång till det som kallas högkultur och sedan aldrig möter det i skolan – då är det en värld som är helt stängd för dig. Tänk på Albert Camus, som uppfostrades av en ensamstående mamma som var analfabet och städerska. Camus fick Nobelpriset i litteratur och gav sin lärare en stor del av förtjänsten. Hur många skulle göra en sådan klassresa i Sverige i dag, frågar hon sig.

Du är själv aktiv FP-politiker. Hur gör man för att debatten inte ska fastna i enskilda sakfrågor, utan att skolans större syfte lyfts?

– Det är en väldigt bra fråga. Jag lämnade in en hög med motioner till landsmötet senast – alla om skolan. Det är ett sätt att lyfta diskussionen, men våra katastrofala resultat gör det svårt att få fokus på just bildning. Samtidigt tror jag att det här är en del av problembilden. Ju mer vi relaterar skolan till nytta, desto mindre nytta gör den. 

Andra förklaringar hittar hon i vår historia:

– Sverige har nog alltid varit ett utilitaristiskt land. Om man jämför med andra länder så har bildning inte stått lika högt i kurs här. Med sjunkande skolresultat och ekonomiska utmaningar har det blivit ännu mer nyttofokus. Varje gång vi har någon typ av ekonomisk kris så lyfter man hur viktigt det är med matte och NO. Men med den ensidigheten skjuter man bara skolan mer i sank. Alla ämnen måste vara viktiga om skolan ska lyckas. En god balans mellan estetiska och teoretiska ämnen stimulerar hela hjärnan och gör skoldagen både roligare och mer effektiv, säger Helena von Schantz.

Enligt 2011 års läroplan för grundskolan är skolans uppdrag att ”främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa.”

Kamran Namdar, lektor i pedagogik vid Mälardalens högskola, betonar bildningens betydelse för att upprätthålla demokratin.

– 1930-talets Tyskland hade ett av världens bästa utbildningssystem och hade säkert gjort bra ifrån sig i Pisa-liknande mätningar. Det var ett avancerat land, där folk i genomsnitt hade goda kunskaper. Men det som saknades var etik grundad på ett perspektiv av global samhörighet. Utan en etiskt-rationellt motiverad världsbild som utgångspunkt, kan kunskap vändas mot mänsklighetens sanna välstånd, säger han.

Att avfärda bildning som något traditionellt som hör borgerligheten till är att vara ute på farlig mark, menar han. 

– Bildning har med människans allsidiga utveckling att göra. Det som vi skulle behöva göra i dag är att utveckla det traditionella bildningsbegreppet och -tänkandet till att bli något djupare och bredare. I stället har vi gett upp det och gått till ett paradigm där utbildning i stort sett är ett massproduktionstänkande. Vi har tagit bort ”bildning” från utbildning – det är bara ”ut” kvar. Hur mycket man får ut av färdigheter och kunskaper?

Lärarrollen är extra betydelsefull i en tid där högre utbildning anses avgörande för att höja en nations konkurrenskraft, säger Kamran Namdar.

– Tidigare var det råvaror och produktionsmedel, nu är kunskaper det viktiga. Det är därför man vill ha elever som når kunskapsmål och är anställningsbara och kan bidra till att utveckla vår ekonomi. Det är också därför man talar om elever och studenter som kunder. Skolan har blivit som ett företag. Det värsta med det är att det förvandlar det mänskliga till ekonomiska tankar och mått. Det är konsekvensen av det västerländska materialistiska värdesystemet som råder globalt. Det gör också att vi missar de stora frågorna, som vad skolan är till för och vad det är för typ av samhälle vi vill ha, säger Kamran Namdar, och svarar i nästa stund själv på frågorna han just ställt:

– Skolor behövs för att förändra världen. Den tjeckiske tänkaren Comenius talade om skolor som fabriker av ljus. Skolan ska vara en arena där man skapar möjligheter för förändring av världen. Hela mänskligheten och människans utveckling och förverkligandet av den potential som vi har som människor, den är beroende av att vi kan utveckla en bildning och utbildning som är i linje med, och relevant för, den verklighet vi befinner oss i.

I ett av delprojekten i ”Vad ska en svensk kunna?” undersöks vilken typ av bildningsideal som uttrycks i lärarutbildningens och skolans värdegrundsutbildning och demokratifostran. Hur förhåller sig lärarutbildningen egentligen till det man tänker att skolan ska kunna ge?

Kamran Namdar säger att det finns ”en viss schizofreni både i styrdokumenten och i läraryrket” vad gäller uppdraget.

– Politiker vill ha en bra skola, där elever får goda kunskaper och färdigheter och bidrar till nationalekonomin. Sedan har vi i Sverige också en uttalad värdegrund i skolan, men i verkligheten har kunskapsmålen dominans. Skulle en lärare i årskurs fyra under en termin inte alls undervisa i matematik skulle alla föräldrar ringa till honom eller henne och rektorn och undra vad det var för fel. Men om en elev under hela sin skolgång inte får någon konsekvent och systematisk och medveten uppfostran kring demokrati – då skulle ingen förälder märka det. När man talar med lärare säger de att de inte har tid med annat än kunskapsmålen. Det är de som mäts och anses avgörande. Det är farligt när de viktigaste sakerna inte får det utrymme och den uppmärksamhet som de borde ha, säger Kamran Namdar, som granskat lärarutbildningen, lärarrollen och samhället i ett globalt perspektiv.

I hans avhandling ”In Quest of the Globally Good Teacher” finns tre beskrivningar av lärarrollen, som förhåller sig till varandra som ryska dockor:

1) Läraren är en slags programmerare, en förmedlare av ämneskunskaper.

2) Bara ämneskunskaper räcker inte – det viktigaste är att bilda hela människan. Läraren blir därför en mentor eller terapeut, som utgår från att kunskap är viktigt men också ser till att eleverna utvecklas socialt som människor.

3) Punkterna 1 och 2 är viktiga men saknar en dimension: Läraren som världsskapare. Utöver att vara kunskapsförmedlare och mentor är det centralt att läraren också ser vilket samhälle man vill skapa. Skolan ska inte bara avspegla samhället utan vara med och skapa ett nytt samhälle.

– Det är inte fel att prata om Hattie och vad som gör en skola effektiv, men man måste först och främst ställa sig frågan vad skolan är till för. Vad ändamålet är. I dag behöver lärare framför allt vara ”world makers”. Man ska sträva efter att utbilda sina elever till att bli aktiva världsmedborgare, som är ute efter att förnya världen och inte bara reproducera den, anser Kamran Namdar.

Kulturjournalisten och författaren Ulrika Knutson prisades för ett par år sedan för sin ”hängivna bildningsverksamhet”. Hon säger bestämt att bildning inte är mindre väsentlig i en tid när information är mer lättillgänglig än någonsin. Googling kan inte ersätta bildning.

– Bildning hjälper oss att bättre förstå komplicerade processer, att skapa sammanhang och konkretion. Det behöver vi alla, oavsett om vi är ingenjörer eller lärare eller jobbar i vården. Man måste förstå både historien och sin samtid. Bildning är spridda kunskaper om fakta och sammanhang som vi kan bära med oss och som vi har i bakhuvudet även om vi inte har nätuppkoppling och kan googla. Har man inte lite bildning som ligger där och skvalpar blir det för magert. Det behövs som en kompost av uppgifter om världen. Det är något som måste finnas i skolan, säger Ulrika Knutson och konstaterar att det ligger i sakens natur att vi inte vet vilka kunskaper som kommer att vara till nytta, varken i en nära eller mer fjärran framtid:

– Det kan ändras på tio år. Vem hade kunnat ana att det skulle bli ett brett, kommersiellt mätbart sug efter att veta mer om Andrées luftfärd eller om kvinnornas rösträttsrörelse? Bildning handlar också om att veta i vilken härad man ska söka efter kunskap och kunna värdera den och ha en källkritisk hållning. Bristande bildning riskerar att urgröpa och urholka demokratin. Det vet både Gustav Fridolin och Jan Björklund – de är inte tappade bakom en mjölkpall, men det ger inte utdelning i valrörelsen att snacka bildning.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Snabbare språkutveckling med transspråkande

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.
– Det gör att eleverna lär sig svenska mycket snabbare, säger läraren Linus Johansson.

 

Annons
Annons
Debatt

"Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag"

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Annons
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Annons
Annons
Annons
Friskolor

Kommunen går back – tvingas ändå betala sju miljoner till friskolor

Friskolor

Kunskapsnämnden i Sandviken går back med 28 miljoner och tvingas därför ersätta friskolorna i kommunen med mångmiljonbelopp, däribland en skola som inte längre finns.
 

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.
– Det här var droppen som fick bägaren att rinna över, säger Petter Birath som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

BEO: ”Huvudmannens ansvar att förebygga kränkningar”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfulla, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Skolverket: ”Effektiviseringskrav är inte ett särskilt skäl”

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar – relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons