Bibliotek som pedagogiskt lärcentrum

De danska skolbiblioteken har fått en betydligt bredare roll och kallas numera center för pedagogiskt lärande. På Omvärldsbloggen, som drivs av Skolverket, skriver Stefan Pålsson att centrets uppgift är att ”tillsammans med skolledningen ge stöd åt den pedagogiska utvecklingen på skolan, att förmedla kultur till eleverna, att föra in forskningsbaserad kunskap om undervisning och lärande och att ge stöd åt det kollegiala samarbetet.”

Precis som skolbiblioteken ska centret ge tillgång till lärresurser, både fysiska och digitala, och vägleda i hur de kan användas men bibliotekarien ska också ta aktiv del i undervisningen och fungera som katalysator i det pedagogiska utvecklingsarbetet.

Sofia Malmberg arbetar som skolbibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm och för henne är det självklart att en skolbibliotekaries uppgifter sträcker sig bortom bibliotekets bokhyllor och in i klassrummen. Medpedagog är ordet hon använder när hon beskriver sig själv och hon driver ett antal projekt tillsammans med klasslärare i årskurs fyra till sex på skolan.

– Det var en lärarkollega som myntade begreppet medpedagog när vi jobbade ihop i ett projekt. Hon såg mig som en likvärdig resurs i klassrummet även om vi förstås hade olika ingångar och kompetenser.  

Vad tror du om den danska satsningen?

– Formidabel faktiskt, skrattar Sofia Malmberg. Det var väldigt kul att läsa om att de tagit det här steget. Sen har de lite annorlunda förutsättningar eftersom skolbibliotekarier i Danmark även läst pedagogik, vilket vi inte har. Så därför kan en sådan satsning få större tyngd där.

Sofia Malmberg menar att bibliotekarien borde ha en självklar plats i klassrummet.

– Jag tror att ett problem är att man inte ser skolbibliotekarien som en pedagogisk resurs som kan verka för att höja elevernas måluppfyllelse enligt Lgr11 när det gäller exempelvis medie- och informationskunnighet. Att ha en sådan resurs på skolan och inte utnyttja den, vilket oerhört resursslöseri!

Borde den svenska skolan gå i samma riktning som den danska?

– Ja, jag tycker absolut det. Själv jobbar jag ju åt det hållet även om jag inte kommit hela vägen, men det är absolut min ambition.

För att det ska bli möjligt måste skolledare börja se biblioteket som en pedagogisk resurs och att det behövs utbildade bibliotekarier, inte bara en lärare som sköter biblioteket när hen har tid över, menar Sofia Malmberg, och tillägger att biblioteken tyvärr ofta är en av de första posterna som skolledare drar ner på när resurserna är knappa.

– Biblioteket måste få ekonomiska resurser. Och rektor måste ge bibliotekarierna utrymme och pedagogisk tyngd och visa gentemot lärarna att man ser bibliotekarien som en pedagogisk resurs och att man förväntar sig samarbete, säger Sofia Malmberg.

– Och sen måste bibliotekarien själva våga ta den rollen och marknadsföra sin yrkeskompetens. Det kan vara svårt eftersom man ofta jobbar ensam och inte har någon kollega som peppar. Nätverken måste stärkas och jag tror bibliotekarien måste jobba mer tillsammans med IKT-pedagogen och jobba mer digitalt generellt. Och så måste lärarna våga släppa in bibliotekarien i klassrummet förstås.

Ett uppdrag för danska Center för pedagogiskt lärande är att förmedla kultur till eleverna. Även det ser Sofia Malmberg som sitt uppdrag. Varje torsdag ordnar hon en ”kreativ happening” i biblioteket. 

– Det kulturella uppdraget uppfyller jag genom evenemang som skapar intresse för läsande, skrivande och kreativt tänkande. Jag har en ny aktivitet varje vecka. Det är oerhört uppskattat av eleverna och vi har två, tre gånger så många besökare som annars.

Eleverna kommer till biblioteket på raster och håltimmar.

–Det är jätteroligt. Det de producerat hänger jag upp i linor i taket så att alla kan se. En morot är förstås att jag i slutet av dagen drar en vinnare som får en goodie bag med en bok och lite bokrelaterat innehåll. Eleverna är väldigt på och vill direkt veta vad vi ska göra nästa torsdag.