Därför är de finska skolorna bättre

Varför presterar de finska skolorna bättre än de svenska?Bland annat på grund av tydligare statlig styrning, en lärarkår med mer auktoritet och en helt annan syn på läraryrket, enligt Patrik Scheinin, dekanus vid Helsingfors universitet.

Att finska skolor har bättre resultat än de svenska och de andra nordiska länderna är något som har uppmärksammats under lång tid. Ytterligare intressant blir det om man tänker på att den finska grundskolan i grund och botten nästan är en kopia av den svenska.
På ett seminarium under Bok- och biblioteksmässan i Göteborg samlades representanter från Sverige, Danmark och Finland för att prata om.

Meningarna gick dock isär. Jens Dolin, institutionschef och lektor vid Köpenhamns universitet, har jobbat mycket med Pisa-mätningar – och argumenterar för att de kanske inte alltid visar en rättvis bild. Till exempel satsar danska skolor på entreprenörskap, något som inte fångas upp av Pisa.
Jan-Eric Gustafsson, professor vid institutionen för pedagogik vid Göteborgs universitet, anser att den finska framgången beror på att läraryrket ses som ett drömyrke bland unga finländare. Det är 10 sökande till varje plats på lärarhögskolan – att jämföra med ungefär en sökande per plats i Sverige.

Patrik Scheinin tror att det ligger mycket i det, men har svårt att sätta fingret på varför yrket är så attraktivt. Lönemässigt är inte skillnaden så stor.
– Vi har haft tur att det har blivit som det har blivit av historiska skäl. Med det söktrycket vi har till lärarutbildningen måste vi antingen välja väldigt dåligt eller vara urusla på att utbilda lärare, säger han till Skolvärlden.se efteråt.
Utbildningen i Finland är en masters på fem år, med mycket inriktning på forskning och pedagogik – något som Patrik Scheinin tror är viktigt.
– Det betyder att vi får lärarstudenter om är intresserade av forskning och lär sig tänka kritiskt på forskningsbaserad kunskap.

Ett ord som Scheinin återkommer till är likvärdig. Både vad gäller lärarutbildningarna och i förlängningen själva skolorna. Enligt honom är lärarutbildningarna på olika orter i Finland extremt lika varandra.
– Vi vinner mycket på att våra lärarutbildningar går åt samma håll allihop och att skolorna är väldigt lika. Man kan ta vilken lärare som helst från vilken skola som helst och den kan fortsätta med samma system. I bara Kalifornien finns det till exempel runt 150 olika lärarutbildningsinstitutioner. De gör att de inte kan ha en gemensam linje.
På samma sätt jobbar man med att de finska skolorna ska vara så lika varandra som möjligt resultatmässigt – något som också syns i Pisa-mätningarna.

Enligt Scheinin har även de finska lärarna en annan auktoritet och en annan stil än de svenska.
– Svenska lärare har en mera mjuk inställning än vad finska lärare har. Hos oss är det ok, eller till och med eftersträvansvärt, att det är mer rakt på sak. Man använder en hel del tid till traditionell undervisning, säger han.
 

Kommentera