arbetsmiljo_0

Lyhörd ledning. ”Dörren står nästan alltid öppen”, säger skyddsombudet Anders Karlsson. Här med lokalombud Karin Nordin och rektor Anna Öjehagen.

| Foto: Andreas Hillergren
Arbetsmiljö

De har hittat en nyckel till bättre arbetsmiljö

Tydliga strukturer, ett fackligt arbete som får ta stor plats och mod att pröva nytt. Det är några av nycklarna till att högstadieskolan Fäladsgården i Lund har lyckats med sitt arbetsmiljöarbete. 
– Den psykosociala ohälsan, att lärare känner att de inte räcker till, är något vi måste ha ögonen på hela tiden, menar rektor Anna Öjehagen.

Karin & Anders tips för att förbättra arbetsmiljön

Tydlig struktur 

  • Sätt alla datum och agendan för skyddsronder, ATP och samverkan innan eller precis i början av det nya läsåret så att alla med-arbetare vet vad som gäller och att inget tappas bort.

Lyhördhet

  • Om man vill få upp arbetsmiljön på agendan så är det viktigt att försöka få till en dialog med rektorn. Påminn om att alla vinner på en god arbetsmiljö i längden. Det ska finnas en känsla av att ”man löser det här tillsammans”.

Prioriteringslista

  • Vi har haft stor nytta av den prioriteringslista som LR och Lunds kommun tagit fram för att hitta konstruktiva lösningar och att ha något att utgå från i diskussioner om arbetsbelastning.

En god arbetsmiljö borde vara en självklarhet, men många undersökningar de senaste åren vittnar om att så inte är fallet. När Lärarnas Riksförbund genomförde en enkät bland gymnasielärare under 2019, uppgav 8 av 10 att deras arbetssituation hade negativ påverkan på sömnen. Enligt senaste Talis-rapporten uppger drygt varannan högstadie- och gymnasielärare att de lider av stress. Och när Arbetsmiljöverket genomförde en omfattande inspektion på många av landets skolor under 2013–2016 brast 9 av 10 skolor i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

Men på högstadieskolan Fäladsgården i Lund har man lyckats få till det systematiska arbetsmiljöarbetet menar lokalombudet Karin Nordin och skyddsombudet Anders Karlsson. Personalomsättningen är låg och när vi ses är ingen i personalen långtidssjukskriven eller i rehab.

– Att personalen stannar är ett bra kvitto på att arbetsmiljön fungerar. Missköter du arbetsmiljön får du det direkt i nacken nästa år när många väljer att sluta sin tjänst. Det gör att alla tjänar på en bra arbetsmiljö i längden, säger Anders Karlsson.

Han tror att nyckeln bland annat är en tydlig struktur kring det systematiska arbetsmiljöarbetet med skyddsronder, skyddskommittéer och samverkan som planeras långt i förväg.

– Det gör att det finns en kontinuitet i arbetsmiljöarbetet. Akuta saker händer alltid, men det är inga surdegar som blir liggande utan att någon tar tag i det, förklarar han.

Förutom en tydlig struktur är en lyhördhet från ledningen på skolan absolut kritisk, menar Karin Nordin och Anders Karlsson.

– Dörren står nästan alltid öppen – det finns en tillgänglighet och en vilja att lyssna. Säger man ”så här kan vi inte ha det” så är det löst på några dagar. Nackdelen är att det ibland går lite väl snabbt så att förändringarna blir något ogenomtänkta. Men får man komma med synpunkter efteråt i stället och skruva tills man hittar rätt, säger Anders Karlsson.

– Jag uppfattar det som att ledningen är väldigt mån om att vi som personal ska ha det bra, menar Karin Nordin.

Och arbetsmiljön har utvecklats de senaste åren, menar Karin Nordin.

– Under en period upplevde jag att det var en annan stämning på skolan. Det var mycket missnöje med scheman och dylikt och det blev uppenbart att det fanns ett behov av att något hände.

Hon valde att engagera sig fackligt och kunde därmed påverka schemaläggningen.

– När vi gick igenom förra terminens schema så hade många lärare fått femminuters-raster eller trettio minuters lunchrast. Det är för lite eftersom den faktiska lunchtiden blir mindre än trettio minuter när man ska ta sig mellan lektioner. När vi påpekade detta blev det direkt förändringar.

Och ”vi” är inte bara hon och Anders Karlsson, poängterar Karin Nordin.

– Vi är flera fackligt engagerade på skolan som delar på arbetet och turas om att gå på möten. Vi hjälps åt, just för att alla ska orka.

Ett ytterligare exempel på konkreta resultat av arbetsmiljöarbetet är att få in VFU-tiden i tjänstefördelningen.

– Från och med i år är de här extrauppdragen med i tjänstefördelningen med en procentsats. Även om det inte är många procent det handlar om så känns det viktigt, förklarar Anders Karlsson.

Lokalombud Karin Nordin, rektor Anna Öjehagen och skyddsombud Anders Karlsson.

Lokalombud Karin Nordin, rektor Anna Öjehagen och skyddsombud Anders Karlsson. | Foto: Andreas Hillergren

Karin Nordin har själv personlig erfarenhet av när arbetsmiljön inte fungerat på skolan. Då har det handlat om stress, att för mycket har hamnat på hennes bord. Lösningen har varit att använda den prioriteringslista som Lärarnas Riksförbund i Lund tagit fram i samråd med kommunen och Skolledarförbundet. Listan innehåller 31 arbetsuppgifter i fyra kategorier, där kategori 1 enbart innehåller en post: ”Undervisning med undervisningsrelaterade uppgifter”. Kategori 4, å andra sidan, innehåller de arbetsuppgifter som kan rationaliseras bort vid behov.

– I perioder har jag fått ta tag i den där listan tillsammans med rektor och tittat på vad som kan plockas bort för mig. Då har det blivit bra igen.

För Anders Karlsson har lösningen i stället varit att ha täta avstämningar för att må bra på jobbet.

– Jag hörde om andra arbetsplatser där de träffade chefen en gång i månaden, så på mitt årliga utvecklingssamtal bad jag att vi skulle börja med det. Då sa rektorn ”inga problem” och så fick jag datum och tider inbokade då vi träffas kort en gång i månaden och checkar läget med arbetsbelastningen.

Att arbetsbelastningen är den stora utmaningen när det kommer till offentlig verksamhet håller rektor Anna Öjehagen med om.

– Vi har jobbat mycket med elevernas stress, vilken också är ihopkopplad med lärares stress. Den psykosociala ohälsan, att man känner att man inte räcker till, är något man måste ha ögonen på hela, hela tiden.

Under hennes tre år som rektor har det varit fokus på trygghet och studiero bland eleverna och att skapa strukturer och skala ner för lärarna.

– Ett exempel är svåra mejl från föräldrar. Där har vi som skolledare gått in och hjälpt till att svara eller tagit över bollen och kallat till möte. Ett annat exempel är att den här skolan har en musikinriktning och handbollsinriktning och också många schemabrytande dagar och projekt. De är fantastiska men skapar väldigt mycket merarbete och stress bland lärarna. Då började vi diskutera vad som är rimligt att man har under en högstadietid och vilka guldkorn vi skulle behålla och därefter har vi behållit ett fåtal. Det har medfört minskad stress.

Förändringar och potentiella lösningar diskuteras först bland personalen.

– Sedan samlar vi ihop diskussionen till ledningsgruppen som tar beslut om att vi ska pröva den här förändringen. Jag tror mycket på att pröva för att man ska kunna utvärdera och se hur det fungerar. Gör man inte det kommer man ingenstans.

”Arbetsmiljöarbete är en färskvara”

Förutom APT, samverkan, skyddsronder och skyddskommitté har ytterligare en veckovis avstämning med de fackliga företrädarna lagts till under våren. Mötet infördes i samband med covid-19, men avstämningarna visade sig vara så givande att de kommer fortsätta även när pandemin är över.

– Jag ser det fackliga arbetet som något positivt. Som chef kan jag inte förlita mig på att alla kommer och säger till när de känner att något är konstigt eller fel, man måste kunna gå genom ett fackligt ombud om man vill. Dessutom har de bättre koll och överblick på hur det ser ut i arbetslagen, ämneslagen och skolan i stort.

Anna Öjehagen har själv en gedigen facklig bakgrund, med flera år av uppdrag på Lärarnas Riksförbund och Saco i Malmö. I dag är hon ombud för Sveriges skolledarförbund och skyddsombud för Skolledarna i Lunds kommun.

– Det är klart att det har påverkat mig på så sätt att jag tycker det fackliga arbetet är något som är viktigt. Jag vet hur mycket det ger när samverkan och arbetsmiljöarbete fungerar. Folk trivs och vill stanna, man tycker om att gå till jobbet och eleverna har det bra. Det ser vi här.

Men hon är medveten om att det kan förändras.

– Varje nytt läsår är unikt och man måste verkligen hålla i för att folk ska känna att de trivs på jobbet. Det är därför arbetsmiljöarbete är så komplext – det är en färskvara.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm