Annons
Therese Larsson och Nathalie Johannesson-Pol driver podden ”Lärarliv med Nathalie & Therese”. Foto: Magnus Fond

De vill få fler att leva lärarlivet

Publicerad 28 maj 2018

Fakta

Det här är ”Lärarliv...”

  • Nathalie, 26 år gammal har arbetat som lärare i fyra år. Hon undervisar i svenska i årskurs 4 på Lugnets skola i Hammarby Sjöstad i Stockholm. 
  • Therese är 27 år gammal och gymnasielärare på Väsby Nya Gymnasium. Hon har jobbat i två år och undervisar i svenska och religion. 

Lyssna på ”Lärarliv med Nathalie och Therese”:

Om de gamla rävarna

  • Den nyexaminerade läraren gör rätt i att luta sig mot det äldre gardets djupgående erfarenheter, anser radarparet. ”Bedömning till exempel, som man inte får lära sig så mycket om på utbildningen”, säger Therese som ger sina starkaste stalltips: ”Var lyhörd, lyssna och fråga mycket. Det finns mycket att dra nytta av”. Men kom också ihåg vad en ny lärare kan tillföra, påminner Nathalie: ”Den nya gnistan och energin är jätteviktig. Den behövs för att förändra saker och sätta nytt ljus på det gamla. Och glöm inte att du har gått den senaste utbildningen. Du vet ofta saker som många äldre inte har lärt sig”.

Om fördomarna

  • Det finns många fördomar om läraryrket menar Nathalie och Therese, fördomar som de mer än gärna slår hål på. Att det är enkelt att komma in på lärarprogrammet till exempel. Eller att folk blir lärare för att få ha sommarlov eller att lärare tjänar dåligt. ”Debatten om lärarlöner kan ge en bild av att man tjänar dåligt. Så är det inte. Det är bara det att man tjänar dåligt i förhållande till det man gör”, säger Nathalie. 
  • Men somliga fördomar har också infriats: ”Att det är fritt. Jag har verkligen mitt eget skrivbord med fina pappershögar och friheten att köra min egen grej, precis som jag såg framför mig”, säger Therese. 

Om lärarlooken 

  • Kan en lärare se ut på vilket sätt som helst? Nathalie och Therese brottades båda med oron om att de inte levde upp till bilden av en lärare: Runda glasögon och propra kläder. 
  • ”Jag är blond, sminkad och intresserar mig för mode. Kan jag bli lärare?” frågade sig Nathalie under studietiden. ”Men vad som gör en till en lämplig lärare har egentligen mycket lite att göra med hur man ser ut”, fortsätter Therese. ”Det som avgör är hur du leder och hur du är med eleverna”. En bred representation av utseende (och därmed personlighet) är snarare positivt enligt Nathalie: ”Människor når andra på väldigt många olika sätt. Med andra ord behövs olika typer av lärare”. 

Hur är det att vara nyexaminerad lärare? Skolvärlden möter de poddande lärarna Therese och Nathalie som har avverkat sina första yrkesår. 
De berättar om sina gamla farhågor och förväntningar – vilka som infriades och vilka som inte gjorde det.

”Är du släkt med Stefan Löfven?” En elev har dröjt kvar efter lektionen i svenska som andraspråk och ser fundersamt på sin lärare Therese Larsson. Therese lyfter förvånat på blicken och mumlar ”Ehm, nää… varför undrar du?”. ”Jo, för ni är väldigt lika”, svarar han allvarlig och gnuggar hakan. Therese släpper ut ett kort, häpet skratt och börjar fundera över sitt utseende medan eleven – något skeptisk – låter sig nöjas med svaret och samlar ihop sina böcker. 

Gymnasieläraren Therese och hennes vän, mellanstadieläraren Nathalie Johannesson-Pol, skrattar åt minnet över en kaffe på ett fik i södra Stockholm. De har båda varit lärare i två respektive fyra år och konstaterar samstämmigt att yrket är något helt annat än de hade förväntat sig. 

– Jag visste inte att eleverna skulle vara så roliga. Man skrattar hela tiden. Det händer alltid så sjukt mycket oväntat, säger Nathalie innan Therese tar vid. 

– Ja, eleverna är det absolut bästa. De är så gränslösa, på gott och ont, haha. Man kan ha en riktig skitdag och känna sig helt asocial, men efter bara tio minuter med eleverna så släpper det. De kan verkligen vända hela ens humör. 

Vi ville få folk att förstå vad det faktiskt går ut på att vara lärare.

Nathalie Johannesson-Pol.

Duon möttes för första gången för sju år sedan på Uppsala universitets lärarutbildning. Då var bilden av läraryrket en annan. De tycktes ha valt en karriär med inget annat än dålig lön och övermäktiga högar av administration. De positiva exemplen från lärarlivet var så sällan förekommande i media att de nästan började fundera över vad de hade gett sig in i. 

– Det är fullt förståeligt att de som har jobbat länge är trötta på att inte få igenom förändringar. Och det handlar om viktiga frågor. Men när de som studerar för att bli lärare, eller som funderar på att blir det, bara får höra om det negativa… det är inte bra, säger Therese. 

Men så snart de själva hade gått över tröskeln och in på jobbmarknaden insåg de nästan omgående att dagarna var händelserika, glädjefyllda och präglade av värme. De var givetvis också tuffa – men inte bara. En kväll kom Nathalie med ett förslag, att de borde berätta om de positiva bitarna. Kanske i en podd? Ett par år senare gjorde de slag i saken och i februari i år kom första delen av ”Lärarliv med Nathalie och Therese”.

– Vi ville få folk att förstå vad det faktiskt går ut på att vara lärare. Friheten som det innebär till exempel, att man får använda sina egna idéer och forma sin egen pedagogik, säger Nathalie. 

De vill inte ge en polerad bild. Snarare en nyanserad sådan, ur en nyexaminerad lärares perspektiv. För även om allt inte bara är mörker, så är det heller inte bara gräs och gröna skogar. 

Så hur är det att vara ny lärare, egentligen?

– Jag har insett att det är ett jobb där du får göra så mycket olika saker: du går, sitter, står, dokumenterar, planerar, pratar och lyssnar. Du gör allt. Men det bästa är den sociala biten, och eleverna. Inte minst när man faktiskt lär dem något. När jag gick på föräldraledighet fick jag ett mejl från en elev som skrev att hon uppskattade mina lektioner så himla mycket. ”Tack för att du trott på mig” skrev hon. ”Wow”, känner man då, säger Therese.  

– Det är inte alltid man vet att man gör rätt, fortsätter Nathalie. Det gäller ju att pröva sig fram. Men när man har gått igenom ett moment, avslutat det och sett att alla går i mål, det ger en oslagbar känsla. Man får svart på vitt att eleverna lyckats – och att man själv har tagit dem dit.

Hjärnan blev ibland slapp som spagetti.

Therese Larsson.

I början blev de helt utmattade av jobbet. Inte minst för att det innebar så många nya intryck för en nykomling som är angelägen att vara uppmärksam på precis allt. 

– Hjärnan blev ibland slapp som spagetti. Men det går över. Med tiden lär man sig sortera och att disponera vad som är viktigt i stunden. Dessutom får man ju koll på saker allteftersom, och då blir det inte lika ansträngande. Man kom över det där ganska snabbt, säger Nathalie medan Therese nickar medhållande. 

Den första tiden präglas dessutom av att hela tiden ompröva sina föreställningar om yrket, menar Therese. 

– Jag är en sådan som planerar extremt noggrant. En kollega till mig såg min läsårsplanering, skrattade och sa att ”ja, så där gör man i början, men inte sedan”. Jag fnyste för mig själv och tänkte att det där är mitt sätt, att jag kommer att göra så för resten av min karriär. Men hon fortsatte: ”Och vet du – ibland kan det bästa vara att inte planera alls”. Som om! Det var otänkbart för mig. Men senare hamnade jag av en händelse i en situation där lektionen var ganska oplanerad. Och det var en av mina bättre lektioner. Jag blev dessutom tryggare i min yrkesroll på kuppen. 

Det gäller att lita på att man är experten och bossen.

Mycket blir sällan som man trott, konstaterar de båda. Nathalie minns att hon gärna hade haft en bok med allt på pränt, som talade om hur hon skulle göra. 

– Men det finns ingen sådan. Det är så himla mycket som sker oförutsett och det är nästan omöjligt att förbereda sig på. Många gånger känner man sig dålig. Då är det viktigt att påminna sig om att alla går igenom samma sak och att det kommer bli bättre. För det blir det. 

En av Nathalies största farhågor inför att bli lärare, var ”alla ögon”. 

– En klass på 30 barn med minst dubbelt så många föräldrar. Att stå ensam på ett föräldramöte och berätta om planen för deras barn, det är en väldigt utsatt situation. Jag var väldigt nervös. Men det var inte så farligt som jag trodde, dels är föräldrarna oftast mer förstående än jag trodde, dels går det att hantera genom att tro på sig själv. 

– Här gäller det att tro på sin roll och luta sig mot det man har lärt sig i utbildningen. Det gäller att lita på att man är experten och bossen, säger hon. 

Therese har något mindre föräldrakontakt eftersom många elever är myndiga. Hennes motsvarande utmaning är därför lite av ett annat slag. 

– Jag var 24 år gammal när jag började. Det är såklart en betydande åldersskillnad, men den är trots allt inte så stor. Jag tvivlade på mig själv mycket i början, för varför skulle de lyssna på mig som är så ung? Men – och jag är lite förvånad över det – jag har inte haft sådana problem. 

– Det är samma sak här, att man måste lita på sig själv. Ibland kan man känna sig osäker, men då gäller det att inte visa det för eleverna, för de känner av det, och då tappar du respekt. Man måste liksom spela lite teater ibland, så kan man gå tillbaka och fundera på vad som gick snett efteråt. 

Var det som ni hade tänkt er att bli lärare?

– Nej, det var mycket bättre, säger Nathalie varpå Therese utbrister:

– Jag tänkte precis säga samma sak! Nu har jag varit mammaledig i två månader och vill självklart inte vara någon annanstans än hos mitt barn, men samtidigt kan jag inte låta bli att längta efter jobbet igen, och alla elever. 

Nathalie går ännu lite längre:

– Det känner jag varje helg! 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Debatt: Betygen måste bli rättssäkra

Debatt

Svensk skola är i behov av ett system där allt fler prov rättas centralt av oberoende examinatorer, skriver Olle Bring, riksordförande Moderat Skolungdom.

Kommentera
Annons
Annons

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Annons
Annons

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Annons

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons