Annons
Foto: Robert Hilmersson

Den svenska DDR-skolan

Publicerad 10 december 2010

Under 1970- och 1980-talen åkte tusentals svenska lärare, rektorer och annan skolpersonal på utbildning i kommunistdiktaturen DDR.
Många av dem finns i dag i såväl Säpos som Stasis register.

Fakta

Starka band mellan Sverige och Tyskland

1949: Den 7 oktober bildas DDR, Deutsche Demokratische Republik. Kulturut-bytet med Sverige inleds direkt med ett gästspel av Leipzigs Thomanerkör i Sverige.

1950: DDR:s säkerhetstjänst Stasi (Ministerium für Staatssicherheit) bildas.

1953: En miljon DDR-medborgare deltar i arbetaruppror runt om i landet den 17 juni. Sovjetisk militär dödar ett 50-tal och 10 000 döms till fängelsestraff när upproret slås ner.

1955: Sovjetunionen och DDR tecknar ett avtal som ger DDR självständighet att besluta om sin in- och utrikespolitik.

1956: ”Föreningen för förbindelser med Tyska demokratiska republiken” bildas. Den byter namn till Förbundet Sverige–DDR.

1959: John Blund (Sandmann) börjar sändas i östtysk tv. DDR återupptar kontakten med svenska universitet som bröts under andra världskriget.

1961: I augusti börjar Berlinmuren att byggas.

1965: DDR–utställning på lärarhögskolorna i Stockholm och Malmö. Arrangeras av Lärarhögskolan i Stockholm ihop med DDR.

1967: Lärarnas Riksförbund träffar representanter för DDR och säger sig vilja skicka en delegation till östersjöveckan i Rostock.

1968: Stellan Arvidsson väljs till ordförande i vänskapsföreningen Sverige–DDR.

1971: Jonas Orring, generaldirektör för skolöverstyrelsen reser till DDR. John Blund introduceras i Sverige av Sveriges Television i programmet ”Halv sju” med Lennart Swahn som berättarröst.


1972: Sverige erkänner DDR. DDR-veckor anordnas på flera platser i Sverige.

1973: DDR blir medlem i FN. Lärobokskommittén för att förbättra DDR-bilden bildas under ledning av Britta Stenholm. De så kallade DDR-lektorerna deltar på Stockholms skolförvaltnings utbildningsdagar.

1974: DDR blir arbetarnas och böndernas socialistiska stat i en ny författning. Målet att Tyskland ska återförenas stryks. Jürgen Sparwasser gör matchens enda mål när DDR besegrar Västtyskland i Fotbolls-VM.

1976: Sångaren Wolf Biermann blir av med sitt DDR-medborgarskap.

1977: Karin Söder besöker som första svenska utrikes-minister DDR.

1982: Minnet av Gustav II Adolf firas i Lützen utanför Leipzig med invigning av ett nytt museum. Den svenska ärkebiskopen Olof Sundby predikar.

1984: Statsminister Olof Palme besöker DDR.

1985: DDR:s utbildningsminister Margot Honecker besöker Stockholm. Sveriges försvarsminister Anders Thunborg jagar älg tillsammans med DDR:s arméminister Heinz Hoffman.

1986: DDR:s ledare Erich Honecker besöker Stockholm.

1987: Stellan Arvidsson avgår som ordförande i Sverige–DDR. Ny ordförande blir biskop Lars Carlzon.

1988: Svenska Universitets- och Högskoleämbetet skriver till DDR:s regering för att få till stånd ett tätare forskningssamarbete.

1989: Statsminister Ingvar Carlsson besöker DDR.Berlinmuren öppnas den 9 november.

1990: Den 3 oktober upplöses DDR och blir en del av ett enat Tyskland. I samband med Tysklands återförening framkom det att den östtyska säkerhetspolisen Stasi aktivt stött västtyska vänster-terrorister ekonomiskt och logistiskt. Flera medlemmar ur RAF (Röda armé-fraktionen) gömde sig  i DDR.

Det är sommar i Berlin 1981. En grupp utländska lärare pustar ut efter ännu en duvning i tysk grammatik. Kursledaren från det ansedda Humboldtuniversitetet vid Unter den Linden i Berlin plockar ihop sina böcker och blickar ut genom fönstret. Han ser allvarlig ut och säger:
– Vad skönt det är att vara på rätt sida Die Grenze. I väst är det hemskt.
Det är snart 30 år sedan Cecilia Gärtner, då adjunkt i tyska i Staffanstorp utanför Lund, åkte till Östberlin på några veckors sommarkurs. Hon var inte ensam. Under flera decennier reste tusentals svenska lärare, rektorer och andra inom skolvärlden till DDR för att utbilda sig. Även om kurserna innehöll en del propaganda om framgångarna i DDR och hur illa det var i den kapitalistiska västvärlden, höll fackdelarna – till exempel tysk litteratur eller tyska språket – ofta mycket hög kvalitet. Dessutom var det billiga kurser.
– Jag hade tidigare varit på utbildning i Heidelberg i Västtyskland när jag såg en annons i Skolvärlden om en kurs i DDR och sökte. Det enda jag behövde betala var tågbiljetten till färjan i Trelleborg. Allt annat ingick: boende, mat och till och med fickpengar under helgerna. Tyvärr fanns inte mycket att köpa, berättar Cecilia Gärtner.
Två år efter kursen i Östberlin, 1983, åkte hon på en liknande utbildningsresa, denna gång till Erfurt. Återigen var det bra undervisning, men också inslag av propaganda. En dag  kom det en representant från DDR:s utrikesdepartement och talade bland annat om Röda Khmererna och Pol Pot.
– Han sa att det som hänt i Kampuchea inte var sann kommunism. Den sanna kommunismen fanns i DDR.
När en italiensk lärare frågade ”vad som var riktig kommunism” blev UD-tjänstemannen irriterad.
– Stämningen blev otäck. Efter mötet såg jag hur det gick fram några män till italienaren och pratade med honom, säger Cecilia Gärtner.

Ville påverka politiskt

Redan samma år som DDR bildades, 1949, började landet samarbeta med Sverige, till en början informellt. Sverige erkände inte Östtyskland förrän 1972. Först i tur stod kulturen. Bara några månader efter att DDR bildats gästades Sverige av en kör från Leipzig. Nästa område var utbildningssektorn, vilket inte uppfattades som något konstigt med tanke på det omfattande utbytet mellan Sverige och Tyskland på utbildningsområdet före andra världskriget.
En av de mest drivande i kontakterna med DDR var Stellan Arvidsson – socialdemokratisk riksdagsledamot, rektor för lärarutbildningen i Stockholm, ledande skolreformator, tyskvän, kamrat med statsminister Tage Erlander sedan studietiden i Lund och den svenska enhetsskolans fader. 
Åren 1930–1933 var han lektor i svenska vid Greifswalds universitet i Tyskland. När Hitler kom till makten tvingades han lämna sitt lektorat i Greifswald.
– Antifascismen var bandet som förenade den första generationens DDR-medborgare och Sverige. Stellan Arvidsson såg DDR som ett mönsterland. Hitler tog Greifswald ifrån mig och DDR gav mig det åter, brukade han säga. Han kritiserade aldrig DDR och för honom var det en personlig tragedi när muren föll 1989, berättar professor Birgitta Almgren som i boken ”Inte bara Stasi” kartlagt Sveriges samarbete med DDR.
Stellan Arvidsson delade sitt engagemang för Östtyskland med sin livskamrat Britta Stenholm, skoldirektör i Täby och tung utredare vid bland annat Skolöverstyrelsen och Utbildningsdepartementet. Paret var under en lång period tongivande i Vänskapsförbundet Sverige–DDR. När Arvidsson avgick efter 20 år på ordförandeposten efterträddes han av den tidigare biskopen i Stockholms stift Lars Carlzon. 
För DDR var Arvidsson/Stenholms inflytande i svensk utbildningspolitik avgörande. Den unga diktaturen såg det alliansfria Sverige som ett så kallat tyngdpunktsland – Schwerpunktsland – och en buffertstat mellan öst- och väst som det var av största betydelse att påverka politiskt och ha koll på. Det bevisas inte minst av att antalet dokumenterade Stasirapporter från Sverige klart överstiger rapporteringen från de övriga nordiska länderna.

Östtyska skolsystemet intresserade

Ett centralt politiskt område var skolan. Erfarenheterna av nazismen formade nya ideal. Skolan skulle visserligen stå i samhällets tjänst, men fostra självständiga och demokratiska medborgare i en öppen miljö. Alla elever, oavsett vilket samhällsskikt de kom från, skulle ha rätt till en god utbildning. Det var åtminstone så som skolidealet formulerades, i såväl Sverige som i DDR.
 När den svenska riksdagens utbildningsutskott 1967 besökte Östtyskland fick de en föredragning av sina värdar om principerna bakom DDR:s utbildningssystem.
– Presentationen visade på stora likheter med svenska läroplaner och den svenska skolpolitikens paroll ”En skola för alla”. Om man ersatte de svenska läroplanernas övergripande mål ”demokrati” mot östtyskarnas ”socialism” är texterna nära nog identiska, säger Birgitta Almgren.
Att det fanns stora likheter i retoriken bakom de både ländernas utbildningssystem underlättade så klart erfarenhetsutbyte och samarbete. Men redan innan Sverige och DDR började samarbeta var den svenska skolan inne i en stor omvandling. År 1950 fattade riksdagen principbeslut om en nioårig enhetsskola. Under decennierna därefter diskuterades det intensivt i Sverige hur den nya skolan skulle utformas, hur differentieringen skulle genomföras och vilka yrkesutbildande inslag som skulle finnas. 

– DDR hade då genomfört en enhetsskola. Det innebar att det där fanns erfarenheter som det svenska skolsystemet var intresserat av, till exempel hur det gick att hålla ihop en klass av elever med olika bakgrund och förutsättningar, hur undervisningen kunde individualiseras och hur man kunde varva teori och praktik genom ett tätt samarbete mellan skola och näringsliv, berättar Birgitta Almgren.

Delegationer till Sverige

Jonas Orring – undervisningsråd, överdirektör och senare även generaldirektör för Skolöverstyrelsen – var särskilt intresserad av den östtyska läromedelsutvecklingen och de praktiska och teoretiska ämnenas roll i landets läroplan och bjöd in delegationer från Östtyskland. Orring ansåg att Sverige inte hade något att lära av det ”bakåtsträvande och konservativa” Västtyskland. Däremot var han mycket bekymrad över att elever i årskurs ett på gymnasiet i Moskva kunde mera än svenska studenter. Men det var inte bara Sverige som tog idéer från DDR. Birgitta Almgren visar i sin bok hur informationsutbytet även gick åt andra hållet. Östtyska delegationer besökte svenska skolor och imponerades av skolbyggnadernas höga standard, att eleverna fick mat i skolan, att det fanns kuratorer och AV-centraler.
Däremot hade man föga till övers för den svenska pedagogiken som ansågs alldelesför påverkad av teorier från USA och för ”flummig”. Enligt rapporterna tyckte besökarna från DDR att ordningen var dålig i de svenska skolorna och att det ställdes alldeles för lite krav på eleverna. Dessutom var det för mycket sex och porr i Sverige.
– DDR-skolan var oerhört auktoritär, en pluggskola. Den var också centralstyrd. Av lärarinstruktionerna framgick till exempel exakt vilka understrykningar eleverna skulle göra i olika böcker, berättar Cecilia Gärtner.
Efter två utbildningsresor till DDR kände hon att det fick vara nog. En obehaglig upplevelse på hemresan från Erfurt, 1983, då Cecilia Gärtner tvingades dela kupé med några överförfriskade ryska militärer blev droppen. När representanter från Förbundet Sverige–DDR ringde henne ett par år senare och frågade om hon ville åka igen blev svaret ett kort ”nej tack”. Det blev också ett ”nej tack” när hennes Betreuerin – beskyddare under vistelserna i DDR – ville fortsätta att ha kontakt med henne, kanske i förhoppningen om att Cecilia Gärtner skulle kunna användas som uppgiftslämnare i Sverige. Efter att DDR:s sammanbrott begärde Cecilia Gärtner att få ta del av de handlingar som fanns i säkerhetstjänsten Stasis arkiv.

– Jag fick till svar att det inte fanns några.
Ångrar du att du åkte till DDR?
– Nej, det har jag aldrig gjort. Det var både en skrämmande och intressant upplevelse.
En svensk som flera gånger besökte DDR är Anders Törnvall, i dag professor emeritus vid Mälardalens Högskola. Han åkte dock inte dit för att studera tyska, utan för att främst hjälpa oppositionen. Att det i östtyska fängelser satt tusentals oppositionella, att yttrandefriheten var begränsad, att säkerhetstjänsten Stasi i detalj kartlade och övervakade sina medborgare och att kyrkan förtrycktes gjorde starkt intryck på Törnvall som på 1960-talet var religionsstudent vid Lunds universitet.

Samarbetade med präster

– Vi åkte till universitetet i Rostock på så kallade 36-timmars resor utan visum. Vi hade med oss kläder, mat och andra saker som studenterna där behövde. Det var lösligt sammansatta celler vid Lunds universitet som samarbetade med studentprästerna i Rostock, berättar Anders Törnvall.
Lundastudenterna försökte också hjälpa oppositionella DDR-medborgare ur landet. Någon enstaka gång med framgång. Anders Törnvall berättar bland annat om en student som lyckades fly med hjälp av en båt och genom att simma över Donau. Under besöken i Rostock förde Lundastudenterna känsliga samtal utomhus. Inomhus räknade alla med att de var avlyssnade.

Efter studietiden i Lund var Anders Törnvall bland annat verksam som lektor vid Lärarhögskolan i Linköping. En skola som var känd för sitt nära samarbete med DDR.
– Jag var med någon gång på Haus des Lehrers i Berlin. Det var mer eller mindre obligatoriskt när man var i Östberlin, säger Anders Törnvall som menar att det inte var en tillfällighet att det var Linköpings Universitet som var det svenska universitet som kanske hade tätast samarbete med DDR.
– Strategin var att samarbeta med nya universitet. De ansågs i större behov av internationella kontakter och mer lättpåverkade än äldre som till exempel universiteten i Lund och Uppsala. DDR-regimen och Stasi var speciellt intresserade av att försöka komma åt lärarhögskolorna.
Efter erkännande av DDR 1972 ökade det officiella samarbetet mellan Sverige och DDR. Allt fler svenska lärare och annan skolpersonal åkte söderut på studie- och utbildningsresor. Enligt en tysk studie från 2002 fick utbildningen till slut en sådan omfattning att det på varje svensk skola med undervisning i tyska fanns – rent statistiskt - minst en lärare som utbildats i DDR.

Besöken gick även i den andra riktningen. På samma sätt som nazistdiktaturen i Deutsche Akademies regi sände ut lektorer till Sverige på 1930-talet med ett ideologiskt uppdrag, gjorde DDR-regimen det.
 DDR-lektorerna besökte svenska skolor och universitet, delade ut klassiker som Goethe och Schiller, höll föreläsningar och lektioner och rättade skrivningar.
– De var välutbildade och mycket skickliga språk- och litteraturvetare. De var noga utvalda och hade vid sidan om undervisandet i tyska ett politiskt uppdrag. Det finns en rad rapporter i tyska arkiv, där de i detalj redovisar för vad de gjorde i Sverige, vilka skolor de besökte och vilka rektorer och lärare de träffade och vilka politiska uppfattningar dessa hade. Men förutom två var det, vad jag vet, inga som var direkta Stasiagenter, säger Birgitta Almgren.

Finns i arkiven

Stasi använde dock lektorernas rapporter i arbetet med att värva svenska informatörer. Verksamheten styrdes från DDR:s Kulturcentrum i Stockholm där det fanns en speciell lektorsavdelning. Ofta stannade lektorerna i Sverige i mellan ett och tre år. Några av dem hade timanställningar vid svenska universitet, högskolor och gymnasier.
– De arbetade under oerhörd press och många hemkallades till DDR när de inte agerade politiskt önskvärt. Av deras rapporter framgår det bland annat hur de tvingades försvara DDR när svenska lärare och elever kritiserade förtrycket i landet.
– De fick inte umgås med svenskar på fritiden eller lämna sina lägenheter under längre tid än två timmar utan att underrätta DDR-ambassaden. De kontrollerades hela tiden. Men inte bara av DDR-personal, utan även av svenska kommunister.
Birgitta Almgren, som arbetade som lektor i tyska i Arboga på 1970- och 1980-talen, säger att hon aldrig själv åkte på sommarkurser till DDR. 

– Men det berodde inte på att jag inte ville, utan för att jag hade små barn hemma.
I stället åkte hon till DDR med sina elever.
– Den här tiden, början av 1980-talet, var en guldålder för oss tysklärare. Det var en kamp mellan öst och väst och enligt läroplanerna skulle eleverna lära känna alla tysktalande länder.
Västtyska Goethe-institutet tävlade med DDR:s Kulturcentrum om att förse svenska skolor med material och lockande anbud – besök av tyska lektorer, stipendier, resebidrag till både Öst- och Västtyskland och läromedel.
– Svenska lärare ville i enlighet med Skolöverstyrelsens policy neutralt balansera de båda Tyskland och utnyttja konkurrensen till förmån för undervisningen.
– Jag åkte med skolklasser på studieresor som kombinerade Väst- och Östberlin. Om man var en dag i väst och en dag i öst fick man stipendier från båda staterna, säger Birgitta Almgren.

Anammade terminologi

Hon menar att det täta svenska utbytet med DDR inte bara påverkade läroplaner och undervisningsmetoder. Det infördes också en ”DDR-terminologi” i det svenska skolsystemet.
– Mot slutet av 1970-talet började till exempel ämnesansvariga kallas för special-funktionärer. Det var även då begreppet arbetslag infördes.
Åren efter DDR:s fall öppnades arkiven och det avslöjades hur den tyska säkerhetstjänsten Stasi i detalj kontrollerat och kartlagt landet medborgare, inte minst med hjälp av 100 000-tals uppgiftslämnare. Men även utlänningar kontrollerades och registrerades.
 De flesta svenska lärare, studenter annan skolpersonal som åkte till DDR finns åtminstone omnämnda i arkiven. Andra har regelrätta akter. Anders Törnvall är ett exempel. Han tog tidigt kontakt med Stasiarkivet i Berlin för att få reda på om det fanns några akter eller informationer om honom. Det gjorde det.

– Det är ganska så detaljerade uppgifter om mig, om min utbildning, familj, mina åsikter och liknande. Det är uppenbart att det både fanns svenska uppgiftslämnare och agenter som hjälpte Stasi, säger Anders Törnvall.
Men det var inte bara Stasi som granskade de svenska lärarna. Även svenska Säpo hade koll på vilka som besökte DDR.
– Rapporter från exempelvis den så kallade Östersjöveckan i Rostock visar att Stasi och Säpo övervakade samma personer, berättar Birgitta Almgren.
Även om Stellan Arvidsson och Britta Stenholm var socialdemokrater var inte vurmen för DDR en specifik socialdemokratisk företeelse. När regeringen Fälldin tog över 1976 intensifierades det svenska utbytet med Östtyskland. År 1977 blev centerpartisten Karin Söder den första svenska utrikesminister som gjorde ett officiellt besök i landet.
 Även inom idrotten och på det ekonomiska området fanns det många kontakter mellan länderna. Svenska byggbolag byggde hotell och fabriker i DDR och i östtyska fängelser arbetade politiska fångar bland annat med att tillverka billiga möbler åt svenska Ikea. Den hårda kritiken mot bristen på mänskliga rättigheter i DDR, som kunde höras i Sverige på 1950- och 1960-talen, avtog märkbart under 1980-talet.
Gunnar Richardson – professor i historia, skolutredare och före detta riksdagsledamot (FP) – förundras i dag över att DDR-samarbetet väckte så lite debatt.
– Egentligen är det oerhört märkligt att det inte fanns mera kritik. Jag minns inte att det var någon större opinion mot utbytet. Jag var själv inte någon som drev frågan, säger han.
Vad kan man då dra för slutsatser av samarbetet med DDR?
– Hur viktigt det är att reflektera och fundera över vilken typ av samarbete vi har med diktaturer i dag och om kontakterna stärker och legitimerar en diktatur. Det gäller ju inte bara dagens Kina, säger Birgitta Almgren.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Snabbare språkutveckling med transspråkande

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.
– Det gör att eleverna lär sig svenska mycket snabbare, säger läraren Linus Johansson.

 

Annons
Annons
Debatt

"Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag"

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Annons
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Annons
Annons
Annons
Friskolor

Kommunen går back – tvingas ändå betala sju miljoner till friskolor

Friskolor

Kunskapsnämnden i Sandviken går back med 28 miljoner och tvingas därför ersätta friskolorna i kommunen med mångmiljonbelopp, däribland en skola som inte längre finns.
 

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.
– Det här var droppen som fick bägaren att rinna över, säger Petter Birath som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

BEO: ”Huvudmannens ansvar att förebygga kränkningar”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfulla, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Skolverket: ”Effektiviseringskrav är inte ett särskilt skäl”

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar – relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons