Annons
Foto: Robert Hilmersson

Den svenska DDR-skolan

Publicerad 10 december 2010

Under 1970- och 1980-talen åkte tusentals svenska lärare, rektorer och annan skolpersonal på utbildning i kommunistdiktaturen DDR.
Många av dem finns i dag i såväl Säpos som Stasis register.

Fakta

Starka band mellan Sverige och Tyskland

1949: Den 7 oktober bildas DDR, Deutsche Demokratische Republik. Kulturut-bytet med Sverige inleds direkt med ett gästspel av Leipzigs Thomanerkör i Sverige.

1950: DDR:s säkerhetstjänst Stasi (Ministerium für Staatssicherheit) bildas.

1953: En miljon DDR-medborgare deltar i arbetaruppror runt om i landet den 17 juni. Sovjetisk militär dödar ett 50-tal och 10 000 döms till fängelsestraff när upproret slås ner.

1955: Sovjetunionen och DDR tecknar ett avtal som ger DDR självständighet att besluta om sin in- och utrikespolitik.

1956: ”Föreningen för förbindelser med Tyska demokratiska republiken” bildas. Den byter namn till Förbundet Sverige–DDR.

1959: John Blund (Sandmann) börjar sändas i östtysk tv. DDR återupptar kontakten med svenska universitet som bröts under andra världskriget.

1961: I augusti börjar Berlinmuren att byggas.

1965: DDR–utställning på lärarhögskolorna i Stockholm och Malmö. Arrangeras av Lärarhögskolan i Stockholm ihop med DDR.

1967: Lärarnas Riksförbund träffar representanter för DDR och säger sig vilja skicka en delegation till östersjöveckan i Rostock.

1968: Stellan Arvidsson väljs till ordförande i vänskapsföreningen Sverige–DDR.

1971: Jonas Orring, generaldirektör för skolöverstyrelsen reser till DDR. John Blund introduceras i Sverige av Sveriges Television i programmet ”Halv sju” med Lennart Swahn som berättarröst.


1972: Sverige erkänner DDR. DDR-veckor anordnas på flera platser i Sverige.

1973: DDR blir medlem i FN. Lärobokskommittén för att förbättra DDR-bilden bildas under ledning av Britta Stenholm. De så kallade DDR-lektorerna deltar på Stockholms skolförvaltnings utbildningsdagar.

1974: DDR blir arbetarnas och böndernas socialistiska stat i en ny författning. Målet att Tyskland ska återförenas stryks. Jürgen Sparwasser gör matchens enda mål när DDR besegrar Västtyskland i Fotbolls-VM.

1976: Sångaren Wolf Biermann blir av med sitt DDR-medborgarskap.

1977: Karin Söder besöker som första svenska utrikes-minister DDR.

1982: Minnet av Gustav II Adolf firas i Lützen utanför Leipzig med invigning av ett nytt museum. Den svenska ärkebiskopen Olof Sundby predikar.

1984: Statsminister Olof Palme besöker DDR.

1985: DDR:s utbildningsminister Margot Honecker besöker Stockholm. Sveriges försvarsminister Anders Thunborg jagar älg tillsammans med DDR:s arméminister Heinz Hoffman.

1986: DDR:s ledare Erich Honecker besöker Stockholm.

1987: Stellan Arvidsson avgår som ordförande i Sverige–DDR. Ny ordförande blir biskop Lars Carlzon.

1988: Svenska Universitets- och Högskoleämbetet skriver till DDR:s regering för att få till stånd ett tätare forskningssamarbete.

1989: Statsminister Ingvar Carlsson besöker DDR.Berlinmuren öppnas den 9 november.

1990: Den 3 oktober upplöses DDR och blir en del av ett enat Tyskland. I samband med Tysklands återförening framkom det att den östtyska säkerhetspolisen Stasi aktivt stött västtyska vänster-terrorister ekonomiskt och logistiskt. Flera medlemmar ur RAF (Röda armé-fraktionen) gömde sig  i DDR.

Relaterat

Det är sommar i Berlin 1981. En grupp utländska lärare pustar ut efter ännu en duvning i tysk grammatik. Kursledaren från det ansedda Humboldtuniversitetet vid Unter den Linden i Berlin plockar ihop sina böcker och blickar ut genom fönstret. Han ser allvarlig ut och säger:
– Vad skönt det är att vara på rätt sida Die Grenze. I väst är det hemskt.
Det är snart 30 år sedan Cecilia Gärtner, då adjunkt i tyska i Staffanstorp utanför Lund, åkte till Östberlin på några veckors sommarkurs. Hon var inte ensam. Under flera decennier reste tusentals svenska lärare, rektorer och andra inom skolvärlden till DDR för att utbilda sig. Även om kurserna innehöll en del propaganda om framgångarna i DDR och hur illa det var i den kapitalistiska västvärlden, höll fackdelarna – till exempel tysk litteratur eller tyska språket – ofta mycket hög kvalitet. Dessutom var det billiga kurser.
– Jag hade tidigare varit på utbildning i Heidelberg i Västtyskland när jag såg en annons i Skolvärlden om en kurs i DDR och sökte. Det enda jag behövde betala var tågbiljetten till färjan i Trelleborg. Allt annat ingick: boende, mat och till och med fickpengar under helgerna. Tyvärr fanns inte mycket att köpa, berättar Cecilia Gärtner.
Två år efter kursen i Östberlin, 1983, åkte hon på en liknande utbildningsresa, denna gång till Erfurt. Återigen var det bra undervisning, men också inslag av propaganda. En dag  kom det en representant från DDR:s utrikesdepartement och talade bland annat om Röda Khmererna och Pol Pot.
– Han sa att det som hänt i Kampuchea inte var sann kommunism. Den sanna kommunismen fanns i DDR.
När en italiensk lärare frågade ”vad som var riktig kommunism” blev UD-tjänstemannen irriterad.
– Stämningen blev otäck. Efter mötet såg jag hur det gick fram några män till italienaren och pratade med honom, säger Cecilia Gärtner.

Ville påverka politiskt

Redan samma år som DDR bildades, 1949, började landet samarbeta med Sverige, till en början informellt. Sverige erkände inte Östtyskland förrän 1972. Först i tur stod kulturen. Bara några månader efter att DDR bildats gästades Sverige av en kör från Leipzig. Nästa område var utbildningssektorn, vilket inte uppfattades som något konstigt med tanke på det omfattande utbytet mellan Sverige och Tyskland på utbildningsområdet före andra världskriget.
En av de mest drivande i kontakterna med DDR var Stellan Arvidsson – socialdemokratisk riksdagsledamot, rektor för lärarutbildningen i Stockholm, ledande skolreformator, tyskvän, kamrat med statsminister Tage Erlander sedan studietiden i Lund och den svenska enhetsskolans fader. 
Åren 1930–1933 var han lektor i svenska vid Greifswalds universitet i Tyskland. När Hitler kom till makten tvingades han lämna sitt lektorat i Greifswald.
– Antifascismen var bandet som förenade den första generationens DDR-medborgare och Sverige. Stellan Arvidsson såg DDR som ett mönsterland. Hitler tog Greifswald ifrån mig och DDR gav mig det åter, brukade han säga. Han kritiserade aldrig DDR och för honom var det en personlig tragedi när muren föll 1989, berättar professor Birgitta Almgren som i boken ”Inte bara Stasi” kartlagt Sveriges samarbete med DDR.
Stellan Arvidsson delade sitt engagemang för Östtyskland med sin livskamrat Britta Stenholm, skoldirektör i Täby och tung utredare vid bland annat Skolöverstyrelsen och Utbildningsdepartementet. Paret var under en lång period tongivande i Vänskapsförbundet Sverige–DDR. När Arvidsson avgick efter 20 år på ordförandeposten efterträddes han av den tidigare biskopen i Stockholms stift Lars Carlzon. 
För DDR var Arvidsson/Stenholms inflytande i svensk utbildningspolitik avgörande. Den unga diktaturen såg det alliansfria Sverige som ett så kallat tyngdpunktsland – Schwerpunktsland – och en buffertstat mellan öst- och väst som det var av största betydelse att påverka politiskt och ha koll på. Det bevisas inte minst av att antalet dokumenterade Stasirapporter från Sverige klart överstiger rapporteringen från de övriga nordiska länderna.

Östtyska skolsystemet intresserade

Ett centralt politiskt område var skolan. Erfarenheterna av nazismen formade nya ideal. Skolan skulle visserligen stå i samhällets tjänst, men fostra självständiga och demokratiska medborgare i en öppen miljö. Alla elever, oavsett vilket samhällsskikt de kom från, skulle ha rätt till en god utbildning. Det var åtminstone så som skolidealet formulerades, i såväl Sverige som i DDR.
 När den svenska riksdagens utbildningsutskott 1967 besökte Östtyskland fick de en föredragning av sina värdar om principerna bakom DDR:s utbildningssystem.
– Presentationen visade på stora likheter med svenska läroplaner och den svenska skolpolitikens paroll ”En skola för alla”. Om man ersatte de svenska läroplanernas övergripande mål ”demokrati” mot östtyskarnas ”socialism” är texterna nära nog identiska, säger Birgitta Almgren.
Att det fanns stora likheter i retoriken bakom de både ländernas utbildningssystem underlättade så klart erfarenhetsutbyte och samarbete. Men redan innan Sverige och DDR började samarbeta var den svenska skolan inne i en stor omvandling. År 1950 fattade riksdagen principbeslut om en nioårig enhetsskola. Under decennierna därefter diskuterades det intensivt i Sverige hur den nya skolan skulle utformas, hur differentieringen skulle genomföras och vilka yrkesutbildande inslag som skulle finnas. 

– DDR hade då genomfört en enhetsskola. Det innebar att det där fanns erfarenheter som det svenska skolsystemet var intresserat av, till exempel hur det gick att hålla ihop en klass av elever med olika bakgrund och förutsättningar, hur undervisningen kunde individualiseras och hur man kunde varva teori och praktik genom ett tätt samarbete mellan skola och näringsliv, berättar Birgitta Almgren.

Delegationer till Sverige

Jonas Orring – undervisningsråd, överdirektör och senare även generaldirektör för Skolöverstyrelsen – var särskilt intresserad av den östtyska läromedelsutvecklingen och de praktiska och teoretiska ämnenas roll i landets läroplan och bjöd in delegationer från Östtyskland. Orring ansåg att Sverige inte hade något att lära av det ”bakåtsträvande och konservativa” Västtyskland. Däremot var han mycket bekymrad över att elever i årskurs ett på gymnasiet i Moskva kunde mera än svenska studenter. Men det var inte bara Sverige som tog idéer från DDR. Birgitta Almgren visar i sin bok hur informationsutbytet även gick åt andra hållet. Östtyska delegationer besökte svenska skolor och imponerades av skolbyggnadernas höga standard, att eleverna fick mat i skolan, att det fanns kuratorer och AV-centraler.
Däremot hade man föga till övers för den svenska pedagogiken som ansågs alldelesför påverkad av teorier från USA och för ”flummig”. Enligt rapporterna tyckte besökarna från DDR att ordningen var dålig i de svenska skolorna och att det ställdes alldeles för lite krav på eleverna. Dessutom var det för mycket sex och porr i Sverige.
– DDR-skolan var oerhört auktoritär, en pluggskola. Den var också centralstyrd. Av lärarinstruktionerna framgick till exempel exakt vilka understrykningar eleverna skulle göra i olika böcker, berättar Cecilia Gärtner.
Efter två utbildningsresor till DDR kände hon att det fick vara nog. En obehaglig upplevelse på hemresan från Erfurt, 1983, då Cecilia Gärtner tvingades dela kupé med några överförfriskade ryska militärer blev droppen. När representanter från Förbundet Sverige–DDR ringde henne ett par år senare och frågade om hon ville åka igen blev svaret ett kort ”nej tack”. Det blev också ett ”nej tack” när hennes Betreuerin – beskyddare under vistelserna i DDR – ville fortsätta att ha kontakt med henne, kanske i förhoppningen om att Cecilia Gärtner skulle kunna användas som uppgiftslämnare i Sverige. Efter att DDR:s sammanbrott begärde Cecilia Gärtner att få ta del av de handlingar som fanns i säkerhetstjänsten Stasis arkiv.

– Jag fick till svar att det inte fanns några.
Ångrar du att du åkte till DDR?
– Nej, det har jag aldrig gjort. Det var både en skrämmande och intressant upplevelse.
En svensk som flera gånger besökte DDR är Anders Törnvall, i dag professor emeritus vid Mälardalens Högskola. Han åkte dock inte dit för att studera tyska, utan för att främst hjälpa oppositionen. Att det i östtyska fängelser satt tusentals oppositionella, att yttrandefriheten var begränsad, att säkerhetstjänsten Stasi i detalj kartlade och övervakade sina medborgare och att kyrkan förtrycktes gjorde starkt intryck på Törnvall som på 1960-talet var religionsstudent vid Lunds universitet.

Samarbetade med präster

– Vi åkte till universitetet i Rostock på så kallade 36-timmars resor utan visum. Vi hade med oss kläder, mat och andra saker som studenterna där behövde. Det var lösligt sammansatta celler vid Lunds universitet som samarbetade med studentprästerna i Rostock, berättar Anders Törnvall.
Lundastudenterna försökte också hjälpa oppositionella DDR-medborgare ur landet. Någon enstaka gång med framgång. Anders Törnvall berättar bland annat om en student som lyckades fly med hjälp av en båt och genom att simma över Donau. Under besöken i Rostock förde Lundastudenterna känsliga samtal utomhus. Inomhus räknade alla med att de var avlyssnade.

Efter studietiden i Lund var Anders Törnvall bland annat verksam som lektor vid Lärarhögskolan i Linköping. En skola som var känd för sitt nära samarbete med DDR.
– Jag var med någon gång på Haus des Lehrers i Berlin. Det var mer eller mindre obligatoriskt när man var i Östberlin, säger Anders Törnvall som menar att det inte var en tillfällighet att det var Linköpings Universitet som var det svenska universitet som kanske hade tätast samarbete med DDR.
– Strategin var att samarbeta med nya universitet. De ansågs i större behov av internationella kontakter och mer lättpåverkade än äldre som till exempel universiteten i Lund och Uppsala. DDR-regimen och Stasi var speciellt intresserade av att försöka komma åt lärarhögskolorna.
Efter erkännande av DDR 1972 ökade det officiella samarbetet mellan Sverige och DDR. Allt fler svenska lärare och annan skolpersonal åkte söderut på studie- och utbildningsresor. Enligt en tysk studie från 2002 fick utbildningen till slut en sådan omfattning att det på varje svensk skola med undervisning i tyska fanns – rent statistiskt - minst en lärare som utbildats i DDR.

Besöken gick även i den andra riktningen. På samma sätt som nazistdiktaturen i Deutsche Akademies regi sände ut lektorer till Sverige på 1930-talet med ett ideologiskt uppdrag, gjorde DDR-regimen det.
 DDR-lektorerna besökte svenska skolor och universitet, delade ut klassiker som Goethe och Schiller, höll föreläsningar och lektioner och rättade skrivningar.
– De var välutbildade och mycket skickliga språk- och litteraturvetare. De var noga utvalda och hade vid sidan om undervisandet i tyska ett politiskt uppdrag. Det finns en rad rapporter i tyska arkiv, där de i detalj redovisar för vad de gjorde i Sverige, vilka skolor de besökte och vilka rektorer och lärare de träffade och vilka politiska uppfattningar dessa hade. Men förutom två var det, vad jag vet, inga som var direkta Stasiagenter, säger Birgitta Almgren.

Finns i arkiven

Stasi använde dock lektorernas rapporter i arbetet med att värva svenska informatörer. Verksamheten styrdes från DDR:s Kulturcentrum i Stockholm där det fanns en speciell lektorsavdelning. Ofta stannade lektorerna i Sverige i mellan ett och tre år. Några av dem hade timanställningar vid svenska universitet, högskolor och gymnasier.
– De arbetade under oerhörd press och många hemkallades till DDR när de inte agerade politiskt önskvärt. Av deras rapporter framgår det bland annat hur de tvingades försvara DDR när svenska lärare och elever kritiserade förtrycket i landet.
– De fick inte umgås med svenskar på fritiden eller lämna sina lägenheter under längre tid än två timmar utan att underrätta DDR-ambassaden. De kontrollerades hela tiden. Men inte bara av DDR-personal, utan även av svenska kommunister.
Birgitta Almgren, som arbetade som lektor i tyska i Arboga på 1970- och 1980-talen, säger att hon aldrig själv åkte på sommarkurser till DDR. 

– Men det berodde inte på att jag inte ville, utan för att jag hade små barn hemma.
I stället åkte hon till DDR med sina elever.
– Den här tiden, början av 1980-talet, var en guldålder för oss tysklärare. Det var en kamp mellan öst och väst och enligt läroplanerna skulle eleverna lära känna alla tysktalande länder.
Västtyska Goethe-institutet tävlade med DDR:s Kulturcentrum om att förse svenska skolor med material och lockande anbud – besök av tyska lektorer, stipendier, resebidrag till både Öst- och Västtyskland och läromedel.
– Svenska lärare ville i enlighet med Skolöverstyrelsens policy neutralt balansera de båda Tyskland och utnyttja konkurrensen till förmån för undervisningen.
– Jag åkte med skolklasser på studieresor som kombinerade Väst- och Östberlin. Om man var en dag i väst och en dag i öst fick man stipendier från båda staterna, säger Birgitta Almgren.

Anammade terminologi

Hon menar att det täta svenska utbytet med DDR inte bara påverkade läroplaner och undervisningsmetoder. Det infördes också en ”DDR-terminologi” i det svenska skolsystemet.
– Mot slutet av 1970-talet började till exempel ämnesansvariga kallas för special-funktionärer. Det var även då begreppet arbetslag infördes.
Åren efter DDR:s fall öppnades arkiven och det avslöjades hur den tyska säkerhetstjänsten Stasi i detalj kontrollerat och kartlagt landet medborgare, inte minst med hjälp av 100 000-tals uppgiftslämnare. Men även utlänningar kontrollerades och registrerades.
 De flesta svenska lärare, studenter annan skolpersonal som åkte till DDR finns åtminstone omnämnda i arkiven. Andra har regelrätta akter. Anders Törnvall är ett exempel. Han tog tidigt kontakt med Stasiarkivet i Berlin för att få reda på om det fanns några akter eller informationer om honom. Det gjorde det.

– Det är ganska så detaljerade uppgifter om mig, om min utbildning, familj, mina åsikter och liknande. Det är uppenbart att det både fanns svenska uppgiftslämnare och agenter som hjälpte Stasi, säger Anders Törnvall.
Men det var inte bara Stasi som granskade de svenska lärarna. Även svenska Säpo hade koll på vilka som besökte DDR.
– Rapporter från exempelvis den så kallade Östersjöveckan i Rostock visar att Stasi och Säpo övervakade samma personer, berättar Birgitta Almgren.
Även om Stellan Arvidsson och Britta Stenholm var socialdemokrater var inte vurmen för DDR en specifik socialdemokratisk företeelse. När regeringen Fälldin tog över 1976 intensifierades det svenska utbytet med Östtyskland. År 1977 blev centerpartisten Karin Söder den första svenska utrikesminister som gjorde ett officiellt besök i landet.
 Även inom idrotten och på det ekonomiska området fanns det många kontakter mellan länderna. Svenska byggbolag byggde hotell och fabriker i DDR och i östtyska fängelser arbetade politiska fångar bland annat med att tillverka billiga möbler åt svenska Ikea. Den hårda kritiken mot bristen på mänskliga rättigheter i DDR, som kunde höras i Sverige på 1950- och 1960-talen, avtog märkbart under 1980-talet.
Gunnar Richardson – professor i historia, skolutredare och före detta riksdagsledamot (FP) – förundras i dag över att DDR-samarbetet väckte så lite debatt.
– Egentligen är det oerhört märkligt att det inte fanns mera kritik. Jag minns inte att det var någon större opinion mot utbytet. Jag var själv inte någon som drev frågan, säger han.
Vad kan man då dra för slutsatser av samarbetet med DDR?
– Hur viktigt det är att reflektera och fundera över vilken typ av samarbete vi har med diktaturer i dag och om kontakterna stärker och legitimerar en diktatur. Det gäller ju inte bara dagens Kina, säger Birgitta Almgren.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Forskning

Forskare: Musiklyssning till läxorna skadar studierna

Forskning

"Musiken gör det svårare att förstå innebörden i en text".

Annons
Annons
Coronaviruset

Nya munskyddsråd får facklig kritik: ”Frustrationen stiger”

Corona

”Det finns ingen logisk förklaring till varför försiktighetsprincipen inte ska gälla även i klassrummen.”

Annons
Lärarpris

Frigjord från räkneboken – lärare prisas för kreativ undervisning

Prisad

”I matematik glöms det ofta bort att alla inte har samma utgångsläge.”

Nationella prov

Skolverkets besked: Digitala nationella prov försenas

Nationella prov

EU-dom försenar införandet av digitala nationella prov. 

Annons
Annons
Fackligt

Kravet på brottsmisstänkt lärare slopas efter fackliga protester

Fackligt

"Det känns bra eftersom kravet saknar laglig grund"

Lärare tvingas berätta om brottsmisstankar

Fackligt

"Det strider mot grundlagen."

Annons
Särskilt stöd

Nytt lagförslag: Krav på specialpedagog eller speciallärare i elevhälsan

Utredning klar

Bristen på utbildade lärare, speciallärare och -pedagoger försvårar lagförslag i ny utredning.
– Det är huvudmännens ansvar, säger utbildningsminister Anna Ekström.

2 av 3 lärare: Elever får inte särskilt stöd

Särskilt stöd

Samtidigt har lärarnas dokumentation ökat – trots att den skulle minska.

Saknas: 5 000 speciallärare för att täcka behovet

Speciallärare

Kravet: Att staten tar ansvar för finansieringen av skolan.

”Lärarna har väldigt svårt att möta behovet”

Speciallärare

Tidsbrist vanligaste orsaken till att alla elever inte kan få stöd.

Arbetsmiljö

Fackets larm: Lärare drabbas av näsblod och andningsproblem

Arbetsmiljö

Eskalerade hälsoproblem gör att lärarfacken vill stoppa arbetet på grundskolan. 

Fackligt

Förhandlingarna kring HÖK21: ”Måste leda till leverans”

Fackligt

Uppgifter till Skolvärlden: Parterna står långt ifrån varandra.

Trots tidigare böter: Kommunen kringgår facken igen

Ny facklig tvist om felaktig rekrytering – tre månader efter att kommunen betalade vite för ett liknande brott.

Coronaviruset

Regeringen: Håll skolorna öppna så länge det går

Corona

Risken för en tredje våg är stor, men skolorna är det sista vi ska stänga, meddelar stats-, utbildnings- och socialministern.

Så olika ser bedömningarna av smittskyddet i skolan ut

Corona

Flera regioner inför skarpare restriktioner men det ser olika ut över landet.

Efter ökad smitta – gymnasielärare uppmanas ha munskydd

Corona

Regionen skärper de lokala rekommendationerna.

Det räcker nu – sänk kraven på lärare

Debatt

Lärare som sliter, men samtidigt får höra att de ska göra mer kommer inte kunna göra ett bra jobb, skriver Daniel Henriksson.

Kommentera
Betyg

Forskaren om tidiga betyg: ”Politikerna har inte lyssnat på oss”

Betyg

”Betyg i årskurs 4 används som en bricka i det politiska spelet.”

Nedskärningar i skolan

Kommunen går 1,7 miljarder plus – men sparar ändå miljoner på skolan

Nedskärningar

Samtidigt som kommunen tjänar hundratals miljoner varje år varnar LR för galopperande arbetsbelastning när man fortsätter skära ner på skolan.

Coronaviruset

Rasar mot sent beslut om distans: ”Lärare känner sig uppgivna”

Corona

Med en kvälls varsel fick kommunerna information om nya rekomendationerna. 

Läs- och skrivundervisning

Anna skapar läslust – med hjälp av bilderböcker

Läsning

Svenskläraren: ”Jag visar eleverna att jag älskar bilderböckerna”.

Elevhälsa

Psykologen: Så hanterar du oroliga och blyga elever

Elevhälsa

Att närma sig eleverna som inte tycks må bra i skolan.

Idrott och hälsa

Idrottslärarna ryter ifrån: ”Vi kräver förändring”

Idrott och hälsa

Ny idrottsreform: Vill ge yrkeskåren möjlighet att utvecklas.

Anna Ekström om kritiken: ”Idrott och hälsa är prioriterat”

Idrott och hälsa

Utbildningsministern om idrottslärarnas förslag på ny reform.

Fackligt

Nya ordföranden: Det här blir vårt fokus för studenterna

Fackligt

Lina Hading är vald till ny ordförande för LR Stud.

Sociala medier

Elever avlyssnade lärarrum i hemlighet: ”Väldigt allvarligt”

Appar

På Tiktok ska eleverna ha fått idéen om att spela in lärare i smyg.  

Fackligt

I pandemins spår: Tre av fyra fackförbund växer

Utbildningssektorn

Lärarnas Riksförbund har aldrig varit större när det gäller antalet yrkesverksamma medlemmar – men tappar bland studenter.

Pensionerade läraren Kaj ger läxhjälp via nätet: ”Hoppas avlasta”

Efter pensionering

Såg ett behov: ”Jag hoppas ge avlastning till lärarna”.

Arbetsmiljö

Ny undersökning: Därför ökar stressen bland lärare

Undersökning

Nya krav ska sätta stopp för den ohållbara stressen.

Coronaviruset

Nytt beslut: Lärare får munskydd – elever blir utan

Corona

Malmö stad backar – bara lärare kommer att få gratis munskydd i skolan. 

Trots lärarbrist – LR ser gärna höjda krav på studenter

Rapport

"Om behörighetskraven inte skärps är risken att det på sikt att det blir ännu mindre attraktivt att bli lärare."

Coronaviruset

Rapport: Mer närundervisning i många skolor

Corona

Många högstadie- och gymnasieskolor har mindre distansundervisning.

”Polariseringen kring samtalet om pandemin bekymrar mig”

Kommentar

”Det finns minst två problem med den här rapporteringen”, skriver Per Kornhall.

Elever håller inte avstånd – då hotas skolan med böter

Corona

"Skollagen har en trappa med ett antal disciplinära åtgärder, från tillsägelse till skriftlig varning och avstängning."

Lärare vädjar om förlängd fjärrundervisning efter sportlovet

Corona

"Det finns absolut inte utrymme för att ta in fler elever"

Skolchefen erkänner: Facken hölls utanför beslut om nedskärningar

Tvist

Skolchefen bekräftar förvaltningens brott mot kollektivavtalet – men beslutet ligger fast.

Åsa Fahlén: Nu tar vi makten över lärarprofessionens framtid

Debatt

”Lärarnas Riksförbund inrättar ett professionsråd för att bidra till att lärarkåren tar makten över sin egen verksamhet och sin egen utveckling med elevernas bästa för ögonen”, skriver Åsa Fahlén.

Kommentera

Alexander Skytte: Den gränslösa läraren

Blogg

”Linjen mellan rätt och fel är sällan rak, utan går som vågor. Jag kan bli gränslös åt bägge håll”, skriver han.

LR om miljardöverskottet: Bör användas för att stärka skolan

Corona

"Lärarna kan inte ta på sig ytterligare undervisning för att kompensera underskottet".

Munskyddsfrågan splittrar lärarkåren: ”Ska inte vara tvingade”

Corona

"Många elever behöver kunna se lärarens mimik och munrörelser för att på bästa sätt kunna delta".

Forskning

Forskaren: Därför kan serier lyfta undervisningen

Serier 

”Serier är ett utmärkt sätt att ta undervisningen till nya nivåer.”

Debatt

Replik: ”Åsa Plesner förenklar frågan om friskolor”

Debatt

”Oavsett var man står politiskt i frågan så är vi många som arbetar i fristående verksamheter”, skriver företrädare för Drottning Blanka gymnasiet.

Kommentera

”Håll er till ämnet i debatten om friskolor”

Replik

Åsa Plesner på Tankedsmedjan Balans i replik till Academediaskolans debattartikel.

Kommentera

Svaga bevis för att tre terminer är bättre än två

Forskning

"Att förkorta sommarlovet skulle kunna leda till försämrade resultat".

GRANSKNING: LÄRARLÖNER

Lärarnas skilda löner – så mycket tjänar de

Lön

Skolvärldens granskning av Sveriges lärarlöner visar stora skillnader i hur kommuner satsar på lärare och studie- och yrkesvägledare.

L-kommunalrådet: Därför ser jag elever som kunder

Kritik

”För mig är ”kund" det bästa som finns”, säger hon till Skolvärlden.

Debatt

”SD lyssnar hellre på friskolelobbyn än på kritiken från lärare”

Slutreplik

”Istället för att begrunda fakta prioriterar SD friskolelobbyns ekonomiska egenintressen”, skriver Gunilla Svantorp, (S) ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

SD: När det kommer till kritan vägrar S diskutera skolförslag med oss

Replik

”När det kommer till kritan vägrar Socialdemokraterna att ens sätta sig ner vid bordet och diskutera förslag med oss.”

Kommentera
Lärarbristen

Skolor söker inte aktivt efter legitimerade lärare: ”Obehöriga är billigare”

Lärarbrist

Många skolor söker inte aktivt efter legitimerade och behöriga lärare till tjänster som innehas av obehöriga, framför allt inte under terminerna.

Forskning

Studie om kamrateffekt prisas: ”Viktig för lärarkåren”

Forskning

LR:s Pontus Bäckström belönas med Best Paper Award 2020.

BETYG OCH BEDÖMNING

IES vill införa betyg från årskurs 4 – facket: ”Vi fick inte veta”

Tidiga betyg

Internationella engelska skolan vill införa betyg från årskurs fyra. Vad lärarna tycker har ingen frågat.

Coronaviruset

Ledarskap på distans: ”Utmaning att fånga elevens intresse”

Corona

”Det är extra viktigt och utmanande att fånga elevernas intresse.”

Skola sätter in väktare – anhöriga följer inte coronareglerna

Corona

”Vårdnadshavare har struntat i reglerna.”

Kurs- och ämnesplaner

Kritik mot uppskjutna kursplaner: ”Sänder ut helt fel signaler”

Kursplaner

På grund av pandemin har regeringen beslutat att skjuta upp förändringen av grundskolans kursplaner. 

Topplistan 2020: Stort medialt genomslag för Åsa Fahlén

Fackligt

”Det är en medveten strategi och satsning från förbundets sida.”

Sex- och samlevnadsundervisning

Sex- och samlevnad får nytt fokus – och byter namn

Sexualundervisningen

”Det är otroligt viktigt att skapa en samtyckeskultur.”

IT i skolan

Edtech-direktören efter Skolvärldens granskning: ”Det finns hål att laga”

IT-snurren

Okunniga beställare en av orsakerna till IT-haveri i skolan, enligt edtech-företagens branschorganisation.

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket öppnade skolan – efter inspektion på distans

Corona

Myndigheten genomförde inspektionen av skolan på distans, men anser att lärare och elever kan vistas i lokalerna. 

Arbetsmiljöverket häver skyddsstoppet i Lund – ”Vi är förvånade och besvikna”

Corona

LR:s skyddstopp på Polhemskolan i Lund hävs av Arbetsmiljöverket. "Oklokt."

Nya timplaner

Skolverket backar: Oförändrad timplan i bild i högstadiet

Replik

Svaret på kritiken från Sveriges bildlärare.

Kommentera

Bildläraren efter glädjebeskedet: ”Kul att man lyssnar på fotfolket”

Timplaner

Efter massiv kritik från landets bildlärare backar Skolverket från förslag att skära bort ämnestimmar på högstadiet.

Skolmiljarden: Så mycket får din kommun – hela listan

Statsbidrag

Se hur mycket varje kommun får när den första delen av skolmiljarden betalas ut i februari.

Coronaviruset

Ökad frånvaro riskerar kosta 10 miljarder

Corona

"Tappad kunskap innebär i förlängningen tappad inkomst."

”Det här måste Anna Ekström göra för att ta igen det som gått förlorat”

Corona

Per Kornhall: ”Det är upp till staten att visa vad som är viktigt. Lärarna ska inte behöva ta allt ansvar för det.”

Lärarnas guide: Här är nycklarna för att ”äga yrket”

Guide

”Man behöver inte vara bäst på allt som lärare.”

Efter attacken – LR kräver granskning av skolans rutiner

Säkerhet

"Bör bli en väckarklocka för hela kommunen".

Coronaviruset

Möttes för samtal om corona: ”Saknar gemensam handlingsplan”

Corona

I veckan möttes representanter för LR, Lärarupproret och Vetenskapsforum covid-19 för att diskutera smittspridningen i skolan.

Dubbla kameror ska stoppa fusk på distans

Corona

"Som lärare är det svårare att garantera att digitala prov är fuskfria."

Per Kornhall: Har stängda skolor blivit Sveriges nya strategi?

Corona

”Sanningen är ju faktiskt den motsatta”, skriver Per Kornhall.

Kommunen erbjöd politiker coronaskydd – lärare nekades

Corona

"Jag blir både förbannad och fundersam", säger LR:s Niclas Wahlgren.

Nya siffror: Stor andel lärare vill distansundervisa

Undersökning

60 procent av gymnasie- och 43 procent av högstadielärarna vill undervisa helt på distans, visar en ny undersökning.

Förintelsens minnesdag

Karin Boberg: Att uppmärksamma Förintelsen i klassrummet

Minnesdag

”Det är få delar i läroplanen som är så tydliga som just kunskapskravet som berör Förintelsen”.

Idrott och hälsa

Forskare: Så blir idrotten tillgänglig för alla

Idrott och hälsa

”Att ämnet sker både inomhus och utomhus gör att lärare har en särskilt stor utmaning."

Studie- och yrkesvägledning

Så jobbar Joel med vägledning för nyanlända

SYV

”Det är bättre att inspirera än att informera”.

Debatt

Debatt: ”Förhållandet mellan auktoritet och självkänsla”

Debatt

”Om samhället respekterar läraryrket, skapar det även mer trygghet hos eleven”, skriver Sigrid Herrault.

Kommentera
Coronaviruset

Studie: Högstadielärare bland de värst drabbade yrkesgrupperna

Corona

”Lärarnas oro har varit befogad.”

Åsa Fahlén: ”Jag är förvånad och oroad”

Corona

Beskedet om att gymnasiet ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum är oroväckande, enligt LR. 

Gymnasieläraren Robin: ”Positivt men tufft”

Corona

Det här efterlyser han för att kunna planera resten av vårterminen.

Nya coronaråd för gymnasiet

Corona

Gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum.

Så många högstadieskolor undervisar på distans

Corona

Här är resultatet av Skolverkets snabbutredning.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Friskolor

Kommunlistan: Tunga koncerner ligger bakom två av tre nya friskolor

Friskolor

”Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna”.

Forskning

Forskning: Därför brister elevernas historiekunskaper

Forskning

”Systematiska grundproblem som är orsaken bakom bristerna.”

”Tvålärarskapet kan ta svensk skola ur krisen”

Undervisning

Läraren och författaren Anders Tidström om en metod som lätt viftas bort.

Skolbibliotek

Kraven på bemannade skolbibliotek hyllas: ”En garanti”

Skolbibliotek

Kraven skärps – måste vara bemannade av utbildad personal.

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons