Annons
Foto: Robert Hilmersson

Den svenska DDR-skolan

Publicerad 10 december 2010

Under 1970- och 1980-talen åkte tusentals svenska lärare, rektorer och annan skolpersonal på utbildning i kommunistdiktaturen DDR.
Många av dem finns i dag i såväl Säpos som Stasis register.

Fakta

Starka band mellan Sverige och Tyskland

1949: Den 7 oktober bildas DDR, Deutsche Demokratische Republik. Kulturut-bytet med Sverige inleds direkt med ett gästspel av Leipzigs Thomanerkör i Sverige.

1950: DDR:s säkerhetstjänst Stasi (Ministerium für Staatssicherheit) bildas.

1953: En miljon DDR-medborgare deltar i arbetaruppror runt om i landet den 17 juni. Sovjetisk militär dödar ett 50-tal och 10 000 döms till fängelsestraff när upproret slås ner.

1955: Sovjetunionen och DDR tecknar ett avtal som ger DDR självständighet att besluta om sin in- och utrikespolitik.

1956: ”Föreningen för förbindelser med Tyska demokratiska republiken” bildas. Den byter namn till Förbundet Sverige–DDR.

1959: John Blund (Sandmann) börjar sändas i östtysk tv. DDR återupptar kontakten med svenska universitet som bröts under andra världskriget.

1961: I augusti börjar Berlinmuren att byggas.

1965: DDR–utställning på lärarhögskolorna i Stockholm och Malmö. Arrangeras av Lärarhögskolan i Stockholm ihop med DDR.

1967: Lärarnas Riksförbund träffar representanter för DDR och säger sig vilja skicka en delegation till östersjöveckan i Rostock.

1968: Stellan Arvidsson väljs till ordförande i vänskapsföreningen Sverige–DDR.

1971: Jonas Orring, generaldirektör för skolöverstyrelsen reser till DDR. John Blund introduceras i Sverige av Sveriges Television i programmet ”Halv sju” med Lennart Swahn som berättarröst.


1972: Sverige erkänner DDR. DDR-veckor anordnas på flera platser i Sverige.

1973: DDR blir medlem i FN. Lärobokskommittén för att förbättra DDR-bilden bildas under ledning av Britta Stenholm. De så kallade DDR-lektorerna deltar på Stockholms skolförvaltnings utbildningsdagar.

1974: DDR blir arbetarnas och böndernas socialistiska stat i en ny författning. Målet att Tyskland ska återförenas stryks. Jürgen Sparwasser gör matchens enda mål när DDR besegrar Västtyskland i Fotbolls-VM.

1976: Sångaren Wolf Biermann blir av med sitt DDR-medborgarskap.

1977: Karin Söder besöker som första svenska utrikes-minister DDR.

1982: Minnet av Gustav II Adolf firas i Lützen utanför Leipzig med invigning av ett nytt museum. Den svenska ärkebiskopen Olof Sundby predikar.

1984: Statsminister Olof Palme besöker DDR.

1985: DDR:s utbildningsminister Margot Honecker besöker Stockholm. Sveriges försvarsminister Anders Thunborg jagar älg tillsammans med DDR:s arméminister Heinz Hoffman.

1986: DDR:s ledare Erich Honecker besöker Stockholm.

1987: Stellan Arvidsson avgår som ordförande i Sverige–DDR. Ny ordförande blir biskop Lars Carlzon.

1988: Svenska Universitets- och Högskoleämbetet skriver till DDR:s regering för att få till stånd ett tätare forskningssamarbete.

1989: Statsminister Ingvar Carlsson besöker DDR.Berlinmuren öppnas den 9 november.

1990: Den 3 oktober upplöses DDR och blir en del av ett enat Tyskland. I samband med Tysklands återförening framkom det att den östtyska säkerhetspolisen Stasi aktivt stött västtyska vänster-terrorister ekonomiskt och logistiskt. Flera medlemmar ur RAF (Röda armé-fraktionen) gömde sig  i DDR.

Det är sommar i Berlin 1981. En grupp utländska lärare pustar ut efter ännu en duvning i tysk grammatik. Kursledaren från det ansedda Humboldtuniversitetet vid Unter den Linden i Berlin plockar ihop sina böcker och blickar ut genom fönstret. Han ser allvarlig ut och säger:
– Vad skönt det är att vara på rätt sida Die Grenze. I väst är det hemskt.
Det är snart 30 år sedan Cecilia Gärtner, då adjunkt i tyska i Staffanstorp utanför Lund, åkte till Östberlin på några veckors sommarkurs. Hon var inte ensam. Under flera decennier reste tusentals svenska lärare, rektorer och andra inom skolvärlden till DDR för att utbilda sig. Även om kurserna innehöll en del propaganda om framgångarna i DDR och hur illa det var i den kapitalistiska västvärlden, höll fackdelarna – till exempel tysk litteratur eller tyska språket – ofta mycket hög kvalitet. Dessutom var det billiga kurser.
– Jag hade tidigare varit på utbildning i Heidelberg i Västtyskland när jag såg en annons i Skolvärlden om en kurs i DDR och sökte. Det enda jag behövde betala var tågbiljetten till färjan i Trelleborg. Allt annat ingick: boende, mat och till och med fickpengar under helgerna. Tyvärr fanns inte mycket att köpa, berättar Cecilia Gärtner.
Två år efter kursen i Östberlin, 1983, åkte hon på en liknande utbildningsresa, denna gång till Erfurt. Återigen var det bra undervisning, men också inslag av propaganda. En dag  kom det en representant från DDR:s utrikesdepartement och talade bland annat om Röda Khmererna och Pol Pot.
– Han sa att det som hänt i Kampuchea inte var sann kommunism. Den sanna kommunismen fanns i DDR.
När en italiensk lärare frågade ”vad som var riktig kommunism” blev UD-tjänstemannen irriterad.
– Stämningen blev otäck. Efter mötet såg jag hur det gick fram några män till italienaren och pratade med honom, säger Cecilia Gärtner.

Ville påverka politiskt

Redan samma år som DDR bildades, 1949, började landet samarbeta med Sverige, till en början informellt. Sverige erkände inte Östtyskland förrän 1972. Först i tur stod kulturen. Bara några månader efter att DDR bildats gästades Sverige av en kör från Leipzig. Nästa område var utbildningssektorn, vilket inte uppfattades som något konstigt med tanke på det omfattande utbytet mellan Sverige och Tyskland på utbildningsområdet före andra världskriget.
En av de mest drivande i kontakterna med DDR var Stellan Arvidsson – socialdemokratisk riksdagsledamot, rektor för lärarutbildningen i Stockholm, ledande skolreformator, tyskvän, kamrat med statsminister Tage Erlander sedan studietiden i Lund och den svenska enhetsskolans fader. 
Åren 1930–1933 var han lektor i svenska vid Greifswalds universitet i Tyskland. När Hitler kom till makten tvingades han lämna sitt lektorat i Greifswald.
– Antifascismen var bandet som förenade den första generationens DDR-medborgare och Sverige. Stellan Arvidsson såg DDR som ett mönsterland. Hitler tog Greifswald ifrån mig och DDR gav mig det åter, brukade han säga. Han kritiserade aldrig DDR och för honom var det en personlig tragedi när muren föll 1989, berättar professor Birgitta Almgren som i boken ”Inte bara Stasi” kartlagt Sveriges samarbete med DDR.
Stellan Arvidsson delade sitt engagemang för Östtyskland med sin livskamrat Britta Stenholm, skoldirektör i Täby och tung utredare vid bland annat Skolöverstyrelsen och Utbildningsdepartementet. Paret var under en lång period tongivande i Vänskapsförbundet Sverige–DDR. När Arvidsson avgick efter 20 år på ordförandeposten efterträddes han av den tidigare biskopen i Stockholms stift Lars Carlzon. 
För DDR var Arvidsson/Stenholms inflytande i svensk utbildningspolitik avgörande. Den unga diktaturen såg det alliansfria Sverige som ett så kallat tyngdpunktsland – Schwerpunktsland – och en buffertstat mellan öst- och väst som det var av största betydelse att påverka politiskt och ha koll på. Det bevisas inte minst av att antalet dokumenterade Stasirapporter från Sverige klart överstiger rapporteringen från de övriga nordiska länderna.

Östtyska skolsystemet intresserade

Ett centralt politiskt område var skolan. Erfarenheterna av nazismen formade nya ideal. Skolan skulle visserligen stå i samhällets tjänst, men fostra självständiga och demokratiska medborgare i en öppen miljö. Alla elever, oavsett vilket samhällsskikt de kom från, skulle ha rätt till en god utbildning. Det var åtminstone så som skolidealet formulerades, i såväl Sverige som i DDR.
 När den svenska riksdagens utbildningsutskott 1967 besökte Östtyskland fick de en föredragning av sina värdar om principerna bakom DDR:s utbildningssystem.
– Presentationen visade på stora likheter med svenska läroplaner och den svenska skolpolitikens paroll ”En skola för alla”. Om man ersatte de svenska läroplanernas övergripande mål ”demokrati” mot östtyskarnas ”socialism” är texterna nära nog identiska, säger Birgitta Almgren.
Att det fanns stora likheter i retoriken bakom de både ländernas utbildningssystem underlättade så klart erfarenhetsutbyte och samarbete. Men redan innan Sverige och DDR började samarbeta var den svenska skolan inne i en stor omvandling. År 1950 fattade riksdagen principbeslut om en nioårig enhetsskola. Under decennierna därefter diskuterades det intensivt i Sverige hur den nya skolan skulle utformas, hur differentieringen skulle genomföras och vilka yrkesutbildande inslag som skulle finnas. 

– DDR hade då genomfört en enhetsskola. Det innebar att det där fanns erfarenheter som det svenska skolsystemet var intresserat av, till exempel hur det gick att hålla ihop en klass av elever med olika bakgrund och förutsättningar, hur undervisningen kunde individualiseras och hur man kunde varva teori och praktik genom ett tätt samarbete mellan skola och näringsliv, berättar Birgitta Almgren.

Delegationer till Sverige

Jonas Orring – undervisningsråd, överdirektör och senare även generaldirektör för Skolöverstyrelsen – var särskilt intresserad av den östtyska läromedelsutvecklingen och de praktiska och teoretiska ämnenas roll i landets läroplan och bjöd in delegationer från Östtyskland. Orring ansåg att Sverige inte hade något att lära av det ”bakåtsträvande och konservativa” Västtyskland. Däremot var han mycket bekymrad över att elever i årskurs ett på gymnasiet i Moskva kunde mera än svenska studenter. Men det var inte bara Sverige som tog idéer från DDR. Birgitta Almgren visar i sin bok hur informationsutbytet även gick åt andra hållet. Östtyska delegationer besökte svenska skolor och imponerades av skolbyggnadernas höga standard, att eleverna fick mat i skolan, att det fanns kuratorer och AV-centraler.
Däremot hade man föga till övers för den svenska pedagogiken som ansågs alldelesför påverkad av teorier från USA och för ”flummig”. Enligt rapporterna tyckte besökarna från DDR att ordningen var dålig i de svenska skolorna och att det ställdes alldeles för lite krav på eleverna. Dessutom var det för mycket sex och porr i Sverige.
– DDR-skolan var oerhört auktoritär, en pluggskola. Den var också centralstyrd. Av lärarinstruktionerna framgick till exempel exakt vilka understrykningar eleverna skulle göra i olika böcker, berättar Cecilia Gärtner.
Efter två utbildningsresor till DDR kände hon att det fick vara nog. En obehaglig upplevelse på hemresan från Erfurt, 1983, då Cecilia Gärtner tvingades dela kupé med några överförfriskade ryska militärer blev droppen. När representanter från Förbundet Sverige–DDR ringde henne ett par år senare och frågade om hon ville åka igen blev svaret ett kort ”nej tack”. Det blev också ett ”nej tack” när hennes Betreuerin – beskyddare under vistelserna i DDR – ville fortsätta att ha kontakt med henne, kanske i förhoppningen om att Cecilia Gärtner skulle kunna användas som uppgiftslämnare i Sverige. Efter att DDR:s sammanbrott begärde Cecilia Gärtner att få ta del av de handlingar som fanns i säkerhetstjänsten Stasis arkiv.

– Jag fick till svar att det inte fanns några.
Ångrar du att du åkte till DDR?
– Nej, det har jag aldrig gjort. Det var både en skrämmande och intressant upplevelse.
En svensk som flera gånger besökte DDR är Anders Törnvall, i dag professor emeritus vid Mälardalens Högskola. Han åkte dock inte dit för att studera tyska, utan för att främst hjälpa oppositionen. Att det i östtyska fängelser satt tusentals oppositionella, att yttrandefriheten var begränsad, att säkerhetstjänsten Stasi i detalj kartlade och övervakade sina medborgare och att kyrkan förtrycktes gjorde starkt intryck på Törnvall som på 1960-talet var religionsstudent vid Lunds universitet.

Samarbetade med präster

– Vi åkte till universitetet i Rostock på så kallade 36-timmars resor utan visum. Vi hade med oss kläder, mat och andra saker som studenterna där behövde. Det var lösligt sammansatta celler vid Lunds universitet som samarbetade med studentprästerna i Rostock, berättar Anders Törnvall.
Lundastudenterna försökte också hjälpa oppositionella DDR-medborgare ur landet. Någon enstaka gång med framgång. Anders Törnvall berättar bland annat om en student som lyckades fly med hjälp av en båt och genom att simma över Donau. Under besöken i Rostock förde Lundastudenterna känsliga samtal utomhus. Inomhus räknade alla med att de var avlyssnade.

Efter studietiden i Lund var Anders Törnvall bland annat verksam som lektor vid Lärarhögskolan i Linköping. En skola som var känd för sitt nära samarbete med DDR.
– Jag var med någon gång på Haus des Lehrers i Berlin. Det var mer eller mindre obligatoriskt när man var i Östberlin, säger Anders Törnvall som menar att det inte var en tillfällighet att det var Linköpings Universitet som var det svenska universitet som kanske hade tätast samarbete med DDR.
– Strategin var att samarbeta med nya universitet. De ansågs i större behov av internationella kontakter och mer lättpåverkade än äldre som till exempel universiteten i Lund och Uppsala. DDR-regimen och Stasi var speciellt intresserade av att försöka komma åt lärarhögskolorna.
Efter erkännande av DDR 1972 ökade det officiella samarbetet mellan Sverige och DDR. Allt fler svenska lärare och annan skolpersonal åkte söderut på studie- och utbildningsresor. Enligt en tysk studie från 2002 fick utbildningen till slut en sådan omfattning att det på varje svensk skola med undervisning i tyska fanns – rent statistiskt - minst en lärare som utbildats i DDR.

Besöken gick även i den andra riktningen. På samma sätt som nazistdiktaturen i Deutsche Akademies regi sände ut lektorer till Sverige på 1930-talet med ett ideologiskt uppdrag, gjorde DDR-regimen det.
 DDR-lektorerna besökte svenska skolor och universitet, delade ut klassiker som Goethe och Schiller, höll föreläsningar och lektioner och rättade skrivningar.
– De var välutbildade och mycket skickliga språk- och litteraturvetare. De var noga utvalda och hade vid sidan om undervisandet i tyska ett politiskt uppdrag. Det finns en rad rapporter i tyska arkiv, där de i detalj redovisar för vad de gjorde i Sverige, vilka skolor de besökte och vilka rektorer och lärare de träffade och vilka politiska uppfattningar dessa hade. Men förutom två var det, vad jag vet, inga som var direkta Stasiagenter, säger Birgitta Almgren.

Finns i arkiven

Stasi använde dock lektorernas rapporter i arbetet med att värva svenska informatörer. Verksamheten styrdes från DDR:s Kulturcentrum i Stockholm där det fanns en speciell lektorsavdelning. Ofta stannade lektorerna i Sverige i mellan ett och tre år. Några av dem hade timanställningar vid svenska universitet, högskolor och gymnasier.
– De arbetade under oerhörd press och många hemkallades till DDR när de inte agerade politiskt önskvärt. Av deras rapporter framgår det bland annat hur de tvingades försvara DDR när svenska lärare och elever kritiserade förtrycket i landet.
– De fick inte umgås med svenskar på fritiden eller lämna sina lägenheter under längre tid än två timmar utan att underrätta DDR-ambassaden. De kontrollerades hela tiden. Men inte bara av DDR-personal, utan även av svenska kommunister.
Birgitta Almgren, som arbetade som lektor i tyska i Arboga på 1970- och 1980-talen, säger att hon aldrig själv åkte på sommarkurser till DDR. 

– Men det berodde inte på att jag inte ville, utan för att jag hade små barn hemma.
I stället åkte hon till DDR med sina elever.
– Den här tiden, början av 1980-talet, var en guldålder för oss tysklärare. Det var en kamp mellan öst och väst och enligt läroplanerna skulle eleverna lära känna alla tysktalande länder.
Västtyska Goethe-institutet tävlade med DDR:s Kulturcentrum om att förse svenska skolor med material och lockande anbud – besök av tyska lektorer, stipendier, resebidrag till både Öst- och Västtyskland och läromedel.
– Svenska lärare ville i enlighet med Skolöverstyrelsens policy neutralt balansera de båda Tyskland och utnyttja konkurrensen till förmån för undervisningen.
– Jag åkte med skolklasser på studieresor som kombinerade Väst- och Östberlin. Om man var en dag i väst och en dag i öst fick man stipendier från båda staterna, säger Birgitta Almgren.

Anammade terminologi

Hon menar att det täta svenska utbytet med DDR inte bara påverkade läroplaner och undervisningsmetoder. Det infördes också en ”DDR-terminologi” i det svenska skolsystemet.
– Mot slutet av 1970-talet började till exempel ämnesansvariga kallas för special-funktionärer. Det var även då begreppet arbetslag infördes.
Åren efter DDR:s fall öppnades arkiven och det avslöjades hur den tyska säkerhetstjänsten Stasi i detalj kontrollerat och kartlagt landet medborgare, inte minst med hjälp av 100 000-tals uppgiftslämnare. Men även utlänningar kontrollerades och registrerades.
 De flesta svenska lärare, studenter annan skolpersonal som åkte till DDR finns åtminstone omnämnda i arkiven. Andra har regelrätta akter. Anders Törnvall är ett exempel. Han tog tidigt kontakt med Stasiarkivet i Berlin för att få reda på om det fanns några akter eller informationer om honom. Det gjorde det.

– Det är ganska så detaljerade uppgifter om mig, om min utbildning, familj, mina åsikter och liknande. Det är uppenbart att det både fanns svenska uppgiftslämnare och agenter som hjälpte Stasi, säger Anders Törnvall.
Men det var inte bara Stasi som granskade de svenska lärarna. Även svenska Säpo hade koll på vilka som besökte DDR.
– Rapporter från exempelvis den så kallade Östersjöveckan i Rostock visar att Stasi och Säpo övervakade samma personer, berättar Birgitta Almgren.
Även om Stellan Arvidsson och Britta Stenholm var socialdemokrater var inte vurmen för DDR en specifik socialdemokratisk företeelse. När regeringen Fälldin tog över 1976 intensifierades det svenska utbytet med Östtyskland. År 1977 blev centerpartisten Karin Söder den första svenska utrikesminister som gjorde ett officiellt besök i landet.
 Även inom idrotten och på det ekonomiska området fanns det många kontakter mellan länderna. Svenska byggbolag byggde hotell och fabriker i DDR och i östtyska fängelser arbetade politiska fångar bland annat med att tillverka billiga möbler åt svenska Ikea. Den hårda kritiken mot bristen på mänskliga rättigheter i DDR, som kunde höras i Sverige på 1950- och 1960-talen, avtog märkbart under 1980-talet.
Gunnar Richardson – professor i historia, skolutredare och före detta riksdagsledamot (FP) – förundras i dag över att DDR-samarbetet väckte så lite debatt.
– Egentligen är det oerhört märkligt att det inte fanns mera kritik. Jag minns inte att det var någon större opinion mot utbytet. Jag var själv inte någon som drev frågan, säger han.
Vad kan man då dra för slutsatser av samarbetet med DDR?
– Hur viktigt det är att reflektera och fundera över vilken typ av samarbete vi har med diktaturer i dag och om kontakterna stärker och legitimerar en diktatur. Det gäller ju inte bara dagens Kina, säger Birgitta Almgren.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Nedskärningar i skolan

Facket varnar: Nya budgeten kommer drabba lärarna hårt

Besparingar

De kraftiga besparingar som väntar skolorna i Stockholm kommer att drabba lärarna hårt. 
– Det är ett allvarligt läge, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm.

Annons
Annons

Ny dom: Diskriminering att förbjuda hjälpmedel vid nationella prov

Läs- och skrivsvårigheter

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska.

Annons

Hon forskar om särskilt stöd på gymnasiet: ”Finns väldigt lite kunskap”

Särskilt stöd 

Forskaren Anna Öhman genomför just nu en studie av särskilt stöd på gymnasiet.

vuxenutbildning

Lokala vuxenutbildningens projekt sprids i Europa

Vuxenutbildning

Vux Huddinges integrationsprojektet sprids till andra länder. 

Annons
Annons
Lönegranskning

Tre erfarna lärare berättar: Yngre fick högre lön än vi

Löner

När lärarstudenten var klar med sin utbildning anställdes hon på samma skola som hon gjorde sin praktik på.
– Hon fick 4 000 kronor mer i månadslön än vad jag hade. Det svider, säger Stina som var studentens handledare.

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Löner

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.

Annons
Forskning

Hans forskning ska lyfta skillnader mellan skolreformer

Forskning

Forskargrupper från fyra länder ska i ett nätverk jämföra forskning av utbildningsreformer.

Debatt

”Ge barn i särskolan rätt till obligatorisk förskoleklass”

Debatt

”Även barn i särskola borde ha rätt till tio års grundskola enligt likvärdighetsprincipen”, skriver debattörerna.

Kommentera

Facket vill skrota elevens val: Tiden behövs till annat

Tidsbrist

”Stoffträngseln” i skolans ämnen har blivit synlig genom debatten om nya kursplaner. Ett bra tillfälle att ta bort elevens val, menar LR.

Forskarna: Nationella proven måste omarbetas

NP

Digitala och externt rättade nationella prov står inför dörren. Men för att fungera vid betygsättning måste själva uppgifterna anpassas, menar flera forskare.

Läxförhör istället för prov – så får hon över fler elever från F till E

Bedömning

Helena Kvarnsells elever har skriftligt läxförhör varje vecka: ”Fantastiskt betygsunderlag”.

HÖK 18

6 av 10 ombud: Kommunerna lever inte upp till avtalet

Avtalet

Många kommuner lever inte upp till skrivningarna i avtalet HÖK 18, enligt Skolvärldens enkätundersökning bland fackligt aktiva lärare.

Åsa Fahlén: ”Jag är jättebekymrad”

HÖK 18

LR:s ordförande Åsa Fahlén är inte överraskad över kritiken mot HÖK 18.
– Situationen är i dag oerhört bekymmersam på många håll på grund av alla nedskärningar.

Digitala verktyg

Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg

Digitala verktyg

Mattias Rundberg forskar på digitala verktyg i skolan för att se vilken effekt de har på lärandet. 

Intervju

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Betygsutredningen

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Målet: Bästa sparkommun 2020

Fackligt

Lärarfackens nya kampanj: Ge oss dina bästa tips för att spara på skolan!
– Det är en travesti på det besinningslösa sparandet, säger Åsa Elfving på LR.

Isak Skogstad lämnar skoldebatten – blir politisk expert för Liberalerna

Politik

– Man kan inte vara skoldebattör hela livet, säger Isak Skogstad till Skolvärlden.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Kommunens beslut slår mot 98 procent av skolans elever

NPF

”Smockan kommer att bli stor och vi kan inte trolla med knäna”, säger Helleborusskolans rektor Johan Danielsson.

Debatt

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera

Debatt: ”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

”Sex argument för att Bibeln ger mäktig kunskap”

Debatt

”För att kunna orientera oss i vårt kulturella rum är Bibeln viktig, men den nämns inte i klartext i Skolverkets nya kursplan för grundskolan”, skriver professor Lars Naeslund vid Stockholms universitet

Kommentera
Lärares arbetstid

Så undviker du att jobba gratis

Arbetstid

Allt för pressade scheman gör att många lärare inte hinner med jobbet på sin arbetstid och i praktiken jobbar gratis på sin fritid.

”Vi lärare måste bli bättre på att säga stopp”

Arbetsmiljö

Lärarupprorets företrädare uppmanar lärare att sluta jobba gratis i november.

Antalet fackligt anslutna på friskolejätten ökar i rekordfart

Fackligt

På friskolor är färre lärare anslutna till facket. Men inom IES växer medlemsantalet nu rekordsnabbt.

Nya siffror: Så många lärarstudenter fattas

Lärarbristen

Det kommer att vara brist på studenter inom samtliga lärarinriktningar de närmaste15 åren, och behovet växer.

Gymnasielärare prisas för arbete kring tvålärarskap

Lärarpris

Lärarna Marie Gilbertsson och Magdalena Lind tilldelas Helgepriset. 

Lågaffektivt bemötande

”Bygg undervisning på sunt förnuft – inte mirakelmetoder”

Lågaffektivt bemötande

”När debatten blir så svart eller vit som vi på senare tid har sett kring lågaffektivt bemötande missar den ofta perspektivet som kallas fronesis”, skriver Alexander Skytte.

Ordbråk efter profilernas debatt om lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Efter TV-sändningen fortsatte den livliga diskussionen mellan Bo Hejlskov Elvén och Isak Skogstad.

”Nej, barn gör inte rätt om de kan”

Debatt

”Lågaffektivt bemötande är en självisk ursäkt för att slippa ta ansvar”, skriver läraren Andreas Carlsson.

Kommentera

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

5 anledningar att undervisa på komvux

Vuxenutbildning

”Studiero, ingen betygshets, erfarenhet... Är du fortfarande nyfiken, eller har du blivit bortskrämd?” David Haas slår ett slag för att bli vuxlärare.

Debatt

4 enkla sätt: Så ska skolan ge klimatfrågan högsta prioritet

Debatt

”Varje elev har rätt att få uppfatta vidden av klimatkrisen så att hen ges möjlighet att själva agera och engagera sig”, skriver NO-läraren Emma Ådahl.

Kommentera
Lärarlegitimation

Kö till lärarlegitimation – nya lärare drabbas

Lärarlegitimation

Skolverket håller inte tiden. Fler än 1 500 lärare har väntat längre än fyra månader på sin legitimation.

Debatt

”Får Skolverket hållas har vi en generation utan kunskaper”

Debatt

”Om Skolverkets förslag till nya kursplaner går igenom riskerar nästa generation stå utan viktiga begrepp om historiska epoker och kunskaper om vår världs geografi och statsskick”, skriver Gudrun Brunegård, utbildningspolitisk talesperson (KD).

Kommentera

Kornhall: Jag fick med egna ögon se vad som gjort Vårbyskolan till en så bra skola

Skolutveckling

”Mitt möte med Vårbyskolan var så intressant eftersom det blottade en del saker som jag tycker det finns anledning att belysa”, skriver Per Kornhall.

Likvärdighet

Så kan lärare lyckas med sambedömning

Sambedömning

Specialpedagogen Helena Wallberg ger sina tips på hur lärare kan lyckas med sambedömning.

Här kan tre terminer bli verklighet nästa läsår

Skolsystemet

Två kommuner vill testa ett kortare sommarlov.

Särskilt stöd

SPSM: Minskningen av särskilt stöd är naturlig

Särskilt stöd

Andelen elever som får särskilt stöd i grundskolan minskar, enligt siffror från Skolverket. Enligt SPSM är minskningen helt i sin ordning.
 

Här riskerar undervisningstiden öka när kommunen sparar

Undervisningstid

En lokal överenskommelse i Uddevalla kom till när USK:en försvann – begränsade arbetsgivarens rätt att öka lärarnas undervisningstid.

Kommunen betalade 2,6 miljoner för lärar-app som ingen vill ha

Digitalisering

Appen som ska effektivisera lärarnas arbete förbryllar facket.
– Det är pengar i sjön, säger Gunnar Hermansson på LR i Uddevalla.

Debatt

”Utveckla samarbetet mellan skola och föräldrar kring läxor”

Hemläxor

Debattören menar att ett utvecklat samarbete skulle skapa förusättningar för elever att lyckas.

Kommentera

Larm om osäker arbetsmiljö för kemilärare: ”Kan vara farlig”

Arbetsmiljö

Många kemilärare upplever en stor stress av att kemikaliehanteringen är bristfällig på skolan, menar Kemilärarnas resurscentrum.

Läslov

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.

Nyanställda lärare får högre lön än äldre

Lönecirkusen

Äldre lärare som säger upp sig ersätts av yngre kollegor som trots att de har mindre erfarenhet får högre lön. Det visar Skolvärldens granskning.

Hot och våld mot lärare

Misstänkt tystnadskultur bakom färre anmälningar

Hot och våld

Anmälningarna har minskat på Hjulsta grundskola och Arbetsmiljöverket har konstaterat att skolan har vidtagit tillräckliga åtgärder. Samtidigt rapporteras det om en tystnadskultur på skolan som kan ha påverkat anmälningsnedgången.

Skyddsombudet: ”Våld mot lärare börjar redan i förskoleklass”

Arbetsmiljö

Irene Ziverts, huvudskyddsombud för LR i Stockholm, upplever att våldet mot lärare har gått ner i åldrarna.

Studie- och yrkesvägledning

David Spak är ”Årets vägledare”: Det bästa är att få skapa förändring

SYV

Skolvärldens bloggare David Spak prisas för sitt engagemang.

Blogg

Per Kornhall: Rör inte våra lärarutbildningar – men gör om dem!

Skolutveckling

Skolan i Färjestaden ingår i försöksverksamheten med lärarutbildning och övningsskolor. Per Kornhall besökte skolan – och imponerades av både ledning och medarbetare. 

Sexornas betyg fortsätter falla

Betyg

Andelen elever i årskurs sex som får godkänt i alla ämnen sjönk för fjärde året i rad. Våren 2019 var det största tappet hittills.

Digitala verktyg

Tre av fyra skolor brister i digital kompetens: ”Är fortfarande rädda”

Digitala verktyg

Tre av fyra skolor följer inte läroplanens riktlinjer om digitala verktyg. 

Forskning

Forskning: Lärares egen lärprocess avgörande för att höja eleverna

Lärande

För att lyckas förbättra elevernas resultat krävs att lärare får rätt förutsättningar, det menar forskaren Sara Engvall.

Debatt

”Lärare behöver assistenter – men bara med pedagogisk utbildning”

Debatt

”Med undervisningsassistenter får den legitimerade läraren en person till i klassrummet och eleverna någon som är utbildad, någon som har läst pedagogik och ämnet och kan undervisa”, föreslår rektor Jens West.

Kommentera
Storvretskolan

Så räddades problemskolan: ”Lever upp till lagen nu”

Botkyrka

Myndigheten var på plats på Storvretskolan i åtta månader – nu lever skolan upp till lagens krav.

Utredare i färsk rapport: ”Problem sopas under mattan”

Storvretskolan

Hur kunde situationen gå så långt? Det har oberoende utredare granskat.

Likvärdighet

Prisade föreningen Tamam: ”Vi jobbar för vänskap utan gränser”

Likvärdighet

De vill göra skolungdomar till aktiva samhällsmedborgare. Nu får Tamam Lärarnas Riksförbunds likvärdighetspris. 

BEO-anmälde läraren

Kritiserade fallet med BEO-anmälde läraren prövas i HD

Lärarbefogenheter

Det uppmärksammade fallet där en lärare lyfte en elev med NPF-diagnos har nu drivits hela vägen till Högsta Domstolen som tar upp ärendet.

Lärare vann i rätten – ändå kräver BEO skadestånd

Lärarbefogenheter

Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

BEO-anmälde läraren berättar: ”Ingen vill utsätta sig i onödan”

Lärares befogenheter

Läraren som ingrep mot en elev och anmäldes av BEO berättar själv om händelsen för Skolvärlden.

Skolmarschen

Här möter Anna Ekström personerna bakom Skolmarschen

Nedskärningar

Här möts Skolmarschens initiativtagare och Anna Ekström för att diskutera nedskärningarna i skolan.

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Ny i yrket

Mentorsnätverk stöttar nyexade lärare

Ny i yrket

Lärarna Anette Malby och Eva Rosell har på egen hand startat upp ett mentorsnätverk som ska hjälpa nyutbildade lärare. 

Arbetsmiljö

Fuktskadad skola fick stänga igen: ”Halva personalen mår dåligt”

Arbetsmiljö

Andningssvårigheter, torra ögon och eksem. Den dåliga luften på särskolan i Lysekil har fått skyddsombudet att stänga verksamheten. 

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Andria Zafirakou fick många erbjudanden efter Global Teacher Prize men har valt att jobba kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Kritik mot AcadeMedia

Efter kritiken: ”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons