Annons
Foto: Colourbox

Det svenska forskningsfiaskot

Publicerad 20 januari 2011

Internationella undersökningar visar att svenska elever halkar efter – och att många av de pedagogiska metoder som används i svenska skolor inte är effektiva.
– Dessutom är det under en tiondel av de pedagogiska avhandlingarna som handlar om metoder som främjar elevers inlärning och utveckling, säger Knut Sundell, docent i psykologi och socialråd vid Socialstyrelsen.

Fakta

Tio sätt att öka elevernas prestationer

1. Strukturerad utvärdering av enskilda lärare
2. Lärare får video-feedback på sin undervisning.
3. Snabbare undervisning för snabba elever.
4. Insatser som minskar störande beteenden i klassrum.
5. Omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter.
6. Feedback från lärare till elev.
7. Goda relationer mellan elever och lärare.
8. Undervisning utspridd i tiden (ej blockundervisning).
9. Meta-kognitiva strategier för inlärning (till exempel minnesträning för att snabbt ta till sig en komplex text).
10. Direkt undervisning (klassisk katederundervisning).

I botten på listan, det vill säga sådant som till och med kan ha negativ effekt på elevers prestationer, hamnar exempelvis mentorskap, helordsmetoden vid läsinlärning, åldersblandade klasser och när elev bestämmer inlärningen.
KÄLLA: Studie utförd av professor John Hattie, Nya Zeeland.

Svenska elevers resultat i läsförståelse, matematik och naturvetenskap har försämrats ytterligare jämfört med andra länder. Det stod klart när den senaste Pisa-undersökningen presenterades i slutet av 2010 – en internationell studie som jämför hur ländernas utbildningssystem påverkar 15-åringars skolresultat.
Den svenska skolan har de senaste decennierna genomgått en rad reformer i syfte att utveckla undervisningen. Pedagogiska metoder som grundar sig på mer eller mindre rimliga teorier har avlöst varandra. Som lärare eller skolledare kan det vara svårt att avgöra vilka som ger bäst resultat i undervisningen.
Det råder ingen brist på forskning inom skolområdet. Här finns allt från rektorns roll under 1900-talet till skolgårdarnas fysiska miljö väl belyst. Men när det gäller det som sker i klassrummet är det glesare mellan avhandlingarna.
– Barn som misslyckas i skolan har en kraftigt ökad risk för många hälsoproblem och särkskilt psykosociala problem. Det gäller barn från alla socialgrupper. Därför är det viktigt att forskningen ger lärarna vägledning för hur de ska arbeta, säger Knut Sundell, som har gått igenom avhandlingar mellan 1997 och 2006 för att titta på vilka som innehåller utvärderingar av metoder.

Pedagogik hamnade sist

Hans kartläggning visar att endast en liten del av avhandlingarna inom det pedagogiska området har detta som sitt syfte. Knut Sundell och hans team har undersökt totalt 1 402 avhandlingar inom sju olika discipliner (omvårdnad, folkhälsovetenskap, psykologi, sociologi, socialt arbete, pedagogik och kriminologi).
Ett av målen var att ta reda på hur stor andel av forskarna som arbetade med effektutvärderingar i kontrollerad form.
– Det är bara så man kan visa vilka insatser som ger effekt. Pedagogik hamnade i botten. Endast sex procent av avhandlingarna hade som syfte att granska effekterna av pedagogiska arbetssätt, säger Knut Sundell.
– Och av dem var det endast en tredjedel som hade gjort det på ett sådant sätt att de kan uttala sig om effekter.
Ett annat problem är enligt Knut Sundell att 80 procent av alla avhandlingar inom pedagogik är skriva på svenska, vilket gör att de inte kunnat granskas av kollegor internationellt.
– Bästa sättet att kvalitetssäkra forskning är genom kollegial granskning. Det vanliga sättet att göra det är genom att publicera sin forskning i internationella vetenskapliga tidskrifter. Men docenter och professorer i pedagogik hade i snitt endast fått in tre artiklar i sådana publikationer under en tioårsperiod, säger Knut Sundell.
Alla övriga discipliner hade ett högre snitt med omvårdnad i topp på 28 artiklar.

Citeras inte internationellt

– Ännu tydligare blir skillnaderna när man tittar på hur få som citeras internationellt. Inom pedagogik är det två av tre som inte har citerats en enda gång på tio år, säger han.
I brist på svensk forskning som ger lärarna vägledning kan det vara värt att uppmärksamma vad den internationella forskningen säger.
Professor John Hattie från Nya Zeeland har sammanställt ett gigantiskt material (800 metastudier från över 50 000 olika undersökningar som omfattar mer än 80 miljoner elever) som publicerades 2009.
Slutsatserna visar att svenska pedagogiska reformer och rekommendationer i många fall varit till mer skada än nytta. John Hattie använder ett standardiserat mått, kallat effektstorlek, för att beskriva vad som påverkar elevers skolprestationer. Dess värden kan vara både positiva och negativa.
Eftersom forskning från vissa delar av u-världen visar att barn lär sig utan att gå i skolan drar John Hattie slutsatsen att en effektstorlek som är lägre än 0,15 antyder att skolan haft en skadlig effekt. Ett vanligt resultat är effektstorlekar på mellan 0,15 och 0,40, vilket han tolkar som måttliga effekter. Effektstorlekar på 0,40 eller högre menar han är starka och eftersträvansvärda.

"Saknas generella rutiner"

– Flera av de svenska skolreformerna och rekommendationerna hamnar bland det som bedöms ha skadlig effekt eller inte vara mödan värt, exempelvis åldersblandade klasser, att elever själva ska bestämma sin inlärning och individualiserad undervisning, säger Knut Sundell.
I topp på listan över det som är mest eftersträvansvärt enligt John Hattie finns bland annat utvärdering av enskilda lärare och feedback på undervisningen.
– Det låter ju helt självklart, men i den svenska skolan saknas generella rutiner för feedback, säger Knut Sundell.
Snabbare undervisning för snabba elever (men inte nivågruppering) och god ordning i klassrummet tillhör också det mest eftersträvansvärda i John Hatties studie.
– För några år sedan fanns så vitt jag vet knappt någon lärarutbildning som undervisade i hur man skapar god social ordning i klassrummet, säger Knut Sundell.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
Debatt

”Barnens bästa måste få gå före affärsintressen”

Debatt

”Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej till i princip alla förslag för att öka likvärdigheten”, skriver Carina Ohlsson och Gunilla Svantorp (S).

Kommentera
Annons
Coronaviruset

Studie: Högstadielärare bland de värst drabbade yrkesgrupperna

Corona

”Lärarnas oro har varit befogad.”

Åsa Fahlén: ”Jag är förvånad och oroad”

Corona

Beskedet om att gymnasiet ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum är oroväckande, enligt LR. 

Annons
Annons

Gymnasieläraren Robin: ”Positivt men tufft”

Corona

Det här efterlyser han för att kunna planera resten av vårterminen.

Annons

Nya coronaråd för gymnasiet

Corona

Gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum.

Så många högstadieskolor undervisar på distans

Corona

Här är resultatet av Skolverkets snabbutredning.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Friskolor

Kommunlistan: Tunga koncerner ligger bakom två av tre nya friskolor

Friskolor

”Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna”.

Forskning

Forskning: Därför brister elevernas historiekunskaper

Forskning

”Systematiska grundproblem som är orsaken bakom bristerna.”

”Tvålärarskapet kan ta svensk skola ur krisen”

Undervisning

Läraren och författaren Anders Tidström om en metod som lätt viftas bort.

Skolbibliotek

Kraven på bemannade skolbibliotek hyllas: ”En garanti”

Skolbibliotek

Kraven skärps – måste vara bemannade av utbildad personal.

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons