Annons
Foto: Janne Næss

Dyslexi och adhd kan bli nyckeln till framgång

Publicerad 13 november 2012

Mikael Muhr rullar in i skolmatsalen på skateboard framför lärarna som samlats till tonerna av Erik Winqvists saxofon. En har adhd och den andre dyslexi – två vanliga diagnoser i skolan. Nu föreläser de om hur lärare kan bli bättre på att förstå och ta hand om elevers särbegåvningar.

Erik Winqvist och Mikael Muhr turnerar landet runt med projektet och föreläsningen ”Udda = Bra”. Vanligtvis har de lärare i publiken, men på senare tid har de även besökt fängelser eftersom många intagna har bokstavsdiagnoser och dyslexi.

– Vårt huvudsakliga budskap är att det är jätteviktigt att utveckla sina begåvningar istället för att kompensera för sina brister. Alla människor har särbegåvningar som man lär sig tidigt att dölja för att inte sticka ut. Senare märker man att de är viktiga tillgångar i livet, men vi med dyslexi och adhd kan inte gömma våra särbegåvningar under skoltiden, säger Erik Winqvist, företagsledaren som blev författare och artist.

Den här gången möter han och Mikael Muhr personalen på Enskede gårds gymnasium, en skola som brottas med stora utmaningar. Sedan i höstas erbjuder gymnasiet bara introduktionsprogram för elever som inte klarat av grundskolan med godkända betyg. Många av dem är under utredning eller har bekräftade diagnoser som kräver anpassad undervisning. Nästan en tredjedel av eleverna har varit i Sverige mindre än två år.

– Jag vill att vi ska veta varför vi gör som vi gör och hur vi kan möta varje elev som människa. Jag tyckte det var roligt med ”Udda = Bra” eftersom de vänder på perspektivet. Många teorier bygger delvis på att se människors styrkor, men ”Udda = Bra” fokuserar bara på det, säger Jennie Rosengren, rektor på skolan sedan tre år.

Udda Bra kom till för ett par år sedan efter att Mikael Muhr såg Erik Winqvist berätta om sin nya bok ”Mina bästa sidor är ordblinda” i morgonsoffan på tv.

– Jag kände ett sådant engagemang och passion så jag ringde honom för att jag också ville göra något liknande, men om min adhd. Min begåvning blev ett bra komplement till hans sakliga erfarenhet. Vi satte ihop vår första föreläsning som vi höll för tio rektorer, berättar Mikael Muhr.

Exakt hur många barn och ungdomar som har dyslexi och adhd är svårt att fastställa, men enligt Erik Winqvist handlar det om ett spann på mellan en tjugondel och en femtedel av landets elever för var och en av diagnoserna. Klart är i alla fall att de här barnen kräver viss anpassning av undervisningen.

– Skolan går mycket ut på att elever ska lära sig att kompensera för sina brister, men jag tror inte på det. Varje särbegåvning går att göra till ett funktionshinder, men det går också att göra det till en framgångsfaktor. Skolan kramar ihjäl de här eleverna istället för att hjälpa dem att utveckla det som de är bra på. Det är orättvist att behandla alla lika, säger Erik Winqvist.

Han och Mikael Muhr har plöjt forskningsrapporter och använt sina egna erfarenheter för att sammanställa två listor över särbegåvningar kopplade till dyslexi och adhd och ett antal råd på vägen för pedagoger.

– Genom att förstärka de här barnens särbegåvningar slipper man ha ungar som bråkar och slåss utan får istället barn som mår bra och utvecklas. Kort och gott handlar det om att respektera elever med adhd som de är och om att stärka dyslektikers självförtroende, säger Erik Winqvist.

Dyslektiker är ofta kreativa, envisa och målinriktade. De lär sig i ett ojämnt tempo och verkar mer ostrukturerade än vad resultatet visar. De läser långsamt och använder association som inlärningsmetod eftersom de ofta har ett mer begränsat arbetsminne.

– Ett dyslektiskt barn tycker om att se och gräva sig in i saker från flera håll, säger han.

Barn med adhd har ofta lätt för att koncentrera sig och njuter av att arbeta hårt, men de styrs inte av mål utan av känslor och passion. De är ”streetsmarta”, vilket innebär att de ofta gör saker som inte är förväntade och löser problem utan att behöva lära sig logiken bakom. De lever i nuet och förutser sällan konsekvenser.

– Den energi som vi med adhd har måste vinklas mot något vi brinner för, annars blir det kaos. Vi sitter still och kommer i tid så länge vi respekterar oss själva och våra begåvningar. Det handlar inte om något vi behöver lära oss utan att tillåta hur vi är, säger Mikael Muhr.

Erik Winqvist fyller i:

– På det sättet kan vi bli högpresterande istället för att vi ska bli utslagna eller fängelsekunder.

Råd vid ADHD och Dyslexi

 

ADHD

Försök inte att förändra barn och ungdomar med adhd utan lär dem att respektera sig själva och att vara precis som de är. Uppmuntra gärna deras särbegåvningar.

 Ett barn med adhd är ofta:

• ”Streetsmart”, det vill säga gör saker som inte är förväntade och löser problem utan att behöva lära sig logiken bakom.

• Aktivt, fokuserat och njuter av att arbeta.

• Styrs inte av mål utan av känslor och intuition.

• Planerar och förutser inte konsekvenserna av sitt handlande.

• Lär sig av det som går rätt, men inte av det som går fel.

• Lever i nuet och ”knarkar” drömmar.

• Bra på att vara närvarande vid samtal med andra och identifierar sig ofta och lätt.

DYSLEXI

Det är viktigt att stärka självförtroendet hos dyslektiker. Var därför uppmärksam när en dyslektisk elev är tyst, har svårt för att formulera sig muntligt, svarar irrelevant, undviker att skriva och läsa, eller döljer det han eller hon skriver.

 Förstärk självförtroendet hos dyslektikern genom att INTE göra något när:

•Ord faller bort eller stavas fel eller eleven skriver fult och kladdigt men identifierar sig med texten. Se och kommentera gärna innehållet i texten.

• Eleven läser och skriver långsamt eller skriver kort och koncentrerat.

• Läs- och skrivprocessen går långsamt eller ryckvis, men ändå pågår.

• Eleven hanterar matematik men är dålig på att räkna.

• Eleven inte kan skilja på höger och vänster.

• Eleven inte vill läsa högt.

MER OM MIKAEL MUHR

Ålder: 29 år.

Sysselsättning: Entreprenör och
föreläsare om adhd.

Bästa skolminnet: När jag träffade en pensionerad huslånbankman på Starbucks i USA som lärde mig att ekonomi
kan göra idéer möjliga.

Sämsta skolminnet: När
jag vann över engelskläraren som gav
mig IG för att jag ur minnet talade in en uppsats i datorn. Hon behövde få ett papper som lät mig
få VG för uppsatsen. Hon förolämpade mig
inför klassen och grät inför mig när hon fick ett papper som lät mig få VG för uppsatsen. Det lärde mig att se hur lärare binds av system som bromsar begåvade elever.

MER OM ERIK WINQVIST

Ålder: 58 år.

Sysselsättning: Tidigare marknadsförare och företagsledare, nu författare, föreläsare och artist.

Bästa skolminne: När fröken sa att jag inte var korkad, bara lite ordblind.

Sämsta skolminne: Ensamheten.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera
Annons
Annons

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Annons
Annons

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Annons

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons