Dyslexi upptäcks med ny teknik

Forskare från Karolinska Institutet i Stockholm har utvecklat en ny metod för att upptäcka barn med dyslexi, som fokuserar på hur dyslexi yttrar sig i ögonrörelser.

– Eleven sätter sig framför en dator eller platta och läser några rader i en text. Under tiden mäter vår utrustning precis var ögonen befinner sig i texten och vi kan se exakt vad som händer när de läser. Det tar omkring en minut, säger Fredrik Wetterhall, vd för företaget Optolexia som grundats av forskarna.  

Informationen berättar hur länge barnet stannar vid olika ord och hur hens ögon hoppar från ett ord till ett annat.

– Sedan jämförs inspelningen med vår databas av tidigare inspelade barn med eller utan dyslexi. På så sätt identifierar vi vilken grupp barnet tillhör. Vi genomför sedan en analys av materialet och förser skolan med en rapport. 

Skolvärlden har tidigare skrivit att alla omkring 50 dyslexitester som i dag används i landet saknar vetenskaplig utvärdering, enligt SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering).

Enligt Fredrik Wetterhall finns troligen bra material och väl genomförda studier, men problemet är att de förblir opublicerade.

– Många håller informationen för sig själva för att de vill sälja sina koncept. Men det är först när studierna publiceras som de kan granskas och få en vetenskaplig grund. Det här gör också att alla elever inte får samma chans, eftersom många tvivlar på metoderna och därför inte använder dem, säger han.

Det finns också brister i nuvarande metoder, menar Fredrik Wetterhall.

– De är ofta väldigt tidskrävande. Dagens metoder är förhållandevis bra på att identifiera dyslexi, men däremot svåra att använda för att utesluta dyslexi.

Optolexia uppger att deras metod har en träffsäkerhet på omkring 95 procent – både när det gäller att upptäcka och utesluta dyslexi.

Vad grundar ni det på?

– Vår metod är utvecklad med materialet från det 25 år gamla Kronobergsprojektet som grund, där drygt 180 elevers ögonrörelser spelats in, varav en av de totalt två grupperna hade läs- och skrivsvårigheter. Datan som insamlades har sedan kontrollerats nu när personerna är vuxna, så att man kan se att bedömningen var korrekt. Det kommer att publicera en artikel gällande den forskningen, säger Fredrik Wetterhall.

Just nu utvärderas metoden i en studie där 1500 barn på 12 skolor deltagit under våren, vars resultat kommer att publiceras i vetenskapliga artiklar.

– Vi hoppas att metoden kan göra att vi hittar fler barn tidigare. Snittåldern för när man identifierar barn är i dag omkring 13 år. Det är alldeles för sent. Vår målgrupp är barn i lågstadiet. Och målet är att göra det enkelt för skolorna.