Annons
Det svenska rättsväsendet måste förstå att det i princip håller på att utvisa en del av vår framtid, skriver Jens West, Universitetsadjunkt i pedagogik och avdelningschef på Mälardalens högskola. Foto: Jonas Bilberg, Shutterstock.

”En kamp att få bli en del av Sverige”

Publicerad 23 november 2020

Debatt ”Det kom så många ungdomar, killar och tjejer, 2014–2016 som gör vårt land bättre – men många beslut om avslag på ansökan om uppehållstillstånd är steg bakåt i utvecklingen”, skriver Jens West, Universitetsadjunkt i pedagogik och avdelningschef på Mälardalens högskola.

Vi kommer från ett år av frågetecken, frustration, oro men ändå ambitioner. En pandemi rullar in över Sverige och vi har restriktioner som gör att medmänskligheten är viktigare än någonsin. Håll avståndet, umgås inte – tvätta händerna. Fredagen den 13:e november närmar sig, mitt i den andra vågen av detta virus som drar fram, just denna månad av alla – mörkret, vemodet. Kan något gå bra en sådan dag? En ung svensk brottare trotsar oddsen, på den internationella otursdagen kommer beskedet.

Den här historien börjar egentligen redan 2014, den avgående statsministern Fredrik Reinfeldt håller tal med anledning av utvecklingen i världen. Flyktingströmmar börjar bli påtagliga och en våg av ondska strömmar fram som fyller medelhavet med överfyllda båtar, människor som i skräck – det finns ingen annan utväg – försöker nå Europa. Helvetet på jorden blir faktiskt och människor dödas, torteras och än värre blir av med sina barn, eller blir med barn på fruktansvärda sätt. Reinfeldt ber Sveriges befolkning att öppna sina famnar inför de som nu flyr, och det gör vi!

Året 2015 kommer alltid kommas ihåg som ett år där Sverige var landet som tog emot flyktingar, och sett till antalet långt fler, i förhållande till folkmängd, än övriga länder i Europa. Jag tror att alla på något sätt påverkades, och det fanns så otroligt mycket bra som hände - så många som gjorde allt för att fånga upp och välkomna människor från Syrien och Afghanistan. De hade genomlidit allt det värsta vi kan tänka oss. Ofta var det barn, killar och tjejer som kom ensamma.

På den vägen kom Inaya till Sverige. Ensam kille, ovetandes av vad som väntade och utan att veta vad som hänt med familjen där hemma. Det som förföljde honom var en rädsla som gjorde att han visste att trots sin saknad skulle han inte kunna vända hem utan att riskera sitt liv.

Att försöka bidra, skänka pengar och engagera sig är i mina ögon stort och beundransvärt. Men en familj bestämde sig för att det även fanns hjärterum – Anna och Niclas landade, efter noga avvägande, i att det finns utrymme för Inaya i deras hem och liv, och hela familjen omfamnade honom. Brottarfamilj som de är så kom han, helt otroligt, till likasinnade. Det fanns liksom en gemensam faktor och grund att bygga in Inaya i familjen genom. Han blev snabbt en son, en bror och en uppskattad klubbkompis.

Min telefon ringer.

Jag jobbar som rektor på en högstadieskola i Västerås och min biträdande rektor Kicki Rausmark har bestämt sig för att vi ska ta emot flyktingar i vår skola – frågan har kommit centralt ifrån, ingen har någon aning om hur det ska gå till, men hon hade bestämt sig. Det kommer så många, de har så olika bakgrund och så många behov. Vi bestämde oss tidigt för att strunta i ”boxen” och tänka fritt – vad kan vi ge, vad kan vi göra – vad behöver de?

Vi bestämde oss på skolan för att oavsett vad, så ska vi göra allt för att lära känna vilka de är – inte flyktingen – utan personen

Jag sökte kontakter och fick hjälp av till exempel Anna Kaya på @NCandraspråk (twitter). Vi bestämde oss på skolan för att oavsett vad, så ska vi göra allt för att lära känna vilka de är – inte flyktingen – utan personen. Jag tror våra nya elever, tjejerna och killarna från Syrien och Afghanistan kände det, det gick så jäkla bra. Vi hade så roligt och lärarna på skolan skapade en miljö som var magisk för ALLA elever på skolan, alla blev involverade.

Som sagt - telefonen ringer, det är Anna. Hon har själv gedigen bakgrund i utbildningsväsendet och har hört om vad Kicki har på gång – kan Inaya börja hos er?!

Klart han kan – och jäklar vilken utveckling. Han börjar studera, träna, hittar vänner. Inaya blir snabbt, som många andra killar och tjejer som kom till oss, en i gänget på skolan. Alltid artig, alltid respektfull - tog hand om sina klasskompisar och var vetgirig på lektionerna trots att han saknade språket. Under några år där allt flöt på och Inaya blev en självklar del av sin familj med Anna och Niclas, skolan, sin klubb i brottning, så började samtidigt kampen.

Ja, någonstans under den här perioden började en kamp att få bli en del av Sverige. Det var han ju redan, på riktigt i vardagen, men kampen var rent juridiskt. Drömmen om uppehållstillstånd började för Inaya, trots att han är lika självklar i vårt samhälle som vilken annan ungdom som helst. Sverige och Västerås är hans hem, Önstaskolan hans utbildning och han har en fantastisk familj som älskar honom.

Men Inaya får avslag.

BIG mistake Migrationsverket, huge.

Eller egentligen regelverket de agerar efter så klart. Men nu börjar Anna surna till – och för att referera till en känd fotbollsspelare, Ronaldo, så hade hon en bestämd uppfattning:

– Jag står här!

Och det har hon gjort, så klart med stöd av familjen och oanade krafter från omgivande samhället. Facebookgrupper, debattinlägg, protester – blod, svett och det går inte att mäta alla tårar som spillts mellan 2015 och 2020. Först på grund av de historier som Inaya stapplande berättat om sin flykt, men senare för att han inte får stanna.

Inaya får först avslag på sin ansökan, och som sig bör går frågan då vidare till förvaltningsrätten. Anna och Niclas ger sig inte men det blir avslag även där och vid 16 års ålder får Inaya reda på att han har 2 år kvar innan han utvisas. Det är ju när du är 18 år som en utvisning verkställs.

Du är från Afghanistan och enligt vår lag och bedömning ska du tillbaka

Först är Inaya tvungen att fly för sitt liv - lämna allt han vet, allt han känner och dem han älskar. Han kommer till Sverige och finner ett nytt fundament, en familj och en trygghet, så även framtidsutsikter. Men då börjar allt om igen, jag tar Inayas perspektiv, han känner sig inte längre önskvärd. Jo, självklart av sin familj, vänner, föreningen och skolan, men inte av Sverige. I två års tid ska han nu vänta på att bli utskickad ur landet. Vad gör man då? Inaya gör det som hans värdegrund säger är rätt – kunskaper, han går i skolan – idrott, han kämpar i ringen som aldrig förr – familj, där är han redan självklar.

Kampen fortsätter, outtröttligt fortsätter numera en hel rörelse att försöka få det svenska rättsväsendet att förstå att det i princip håller på att utvisa en del av vår framtid. Om vi, Sverige, ska resonera så här så kommer vi förlora en del av en generation som kan bygga landet. För det ska sägas i det här sammanhanget – det kom så många ungdomar, killar och tjejer, 2014–2016 som gör vårt land bättre – att många beslut om avslag är steg bakåt i utvecklingen.

Inaya tränar på i brottningen – han är i Sverigeeliten, han pluggar och planerar för framtiden, samtidigt som hotet ligger över honom – du är från Afghanistan och enligt vår lag och bedömning ska du tillbaka. Familjen börjar misströsta men överklagar så klart.

Dagen börjar närma sig då ett nytt beslut ska komma, den där otursdagen i november.

Men…

Fredagen 13 november 2020 fick Inaya uppehållstillstånd.

Av hela mitt hjärta – grattis! Visst, dels till Inaya och hans familj, men främst till oss, till Sverige - vilken vinst för oss alla.
 

Jens West, Universitetsadjunkt i pedagogik och avdelningschef på Mälardalens högskola.

  •  Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
Debatt

”Barnens bästa måste få gå före affärsintressen”

Debatt

”Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej till i princip alla förslag för att öka likvärdigheten”, skriver Carina Ohlsson och Gunilla Svantorp (S).

Kommentera
Annons
Coronaviruset

Studie: Högstadielärare bland de värst drabbade yrkesgrupperna

Corona

”Lärarnas oro har varit befogad.”

Åsa Fahlén: ”Jag är förvånad och oroad”

Corona

Beskedet om att gymnasiet ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum är oroväckande, enligt LR. 

Annons
Annons

Gymnasieläraren Robin: ”Positivt men tufft”

Corona

Det här efterlyser han för att kunna planera resten av vårterminen.

Annons

Nya coronaråd för gymnasiet

Corona

Gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum.

Så många högstadieskolor undervisar på distans

Corona

Här är resultatet av Skolverkets snabbutredning.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Friskolor

Kommunlistan: Tunga koncerner ligger bakom två av tre nya friskolor

Friskolor

”Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna”.

Forskning

Forskning: Därför brister elevernas historiekunskaper

Forskning

”Systematiska grundproblem som är orsaken bakom bristerna.”

”Tvålärarskapet kan ta svensk skola ur krisen”

Undervisning

Läraren och författaren Anders Tidström om en metod som lätt viftas bort.

Skolbibliotek

Kraven på bemannade skolbibliotek hyllas: ”En garanti”

Skolbibliotek

Kraven skärps – måste vara bemannade av utbildad personal.

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons