Behörighet

Få lärare viktigare än behöriga lärare

Kulturen ute på skolorna bidrar till att elever undervisas av obehöriga lärare. Det menar Erik Bergeå, undervisningsråd på Skolinspektionen.
– Man vill att eleverna, framförallt de yngre, ska undervisas av så få lärare som möjligt. Och så sker det på bekostnad av att lärarna är obehöriga. Den kulturen måste vi bort ifrån. 

Det ligger på Skolinspektionen att granska om skolor har obehöriga lärare. Utgångspunkten är att lärare ska vara behöriga för de ämnen och årskurser de undervisar i. Finns det obehöriga lärare på skolan tittar Skolinspektionen på vilken typ av anställningsform läraren har. Enligt huvudregeln ska en obehörig lärare bara anställas för ett år i taget.

– Vi begär ut en förteckning innan vi åker ut på tillsynen över lärarnas behörighet och i intervjuer med rektorer och lärare kartlägger vi sen läget. Finns det brister så kritiserar vi det, men möjligheten att kritisera försvåras just nu av övergångsreglerna, säger Erik Bergeå, undervisningsråd på Skolinspektionen.

Skolverkets rapporterade nyligen att det finns en stor andel obehöriga lärare i skolan.

– Vi har sett samma sak i vår tillsyn. Men jag tycker nog att man jobbar mer intensivt med det här ute på skolorna nu, i och med att man stärkt lagstiftningen. Någon form av långsiktig plan på hur man ska lösa behörighetsfrågan brukar finnas. Sen har man inte i alla avseenden lyckats leva upp till det.

Problemen beror dels på att det i vissa ämnen är svårt att hitta behöriga lärare överhuvudtaget. Men Erik Bergeå hänvisar också till det han kallar skolkultur.

– Man vill gärna att eleverna, framförallt i lägre åldrar, ska möta så få lärare som möjligt och ha samma lärare i alla ämnen oavsett vad läraren har behörighet i. Det är en kultur man på något sätt måste komma ifrån om man ska kunna råd bot på problemen, säger han.

Han tar som exempel perioden när man utbildade 1-7-lärare och 4-9-lärare, specialiserade på Ma/NO eller Sv/SO.

– Tanken att bygga arbetslag runt klasserna slog aldrig igenom ute på skolorna utan man fortsatte att arbeta med klasslärare. Det innebar att det för många elever kunde dröja många, många år innan de mötte en behörig lärare i vissa ämnen. De här lärarna har djupa kunskaper i sina specialistämnen och det är jättesynd om man inte utnyttjar det.

Många lärare i samhällsvetenskapliga ämnen vittnar om att det är svårt att hitta jobb. Samtidigt visar Skolverkets statistik att många av dem som undervisar i dessa ämnen är obehöriga. Om det skulle vara ett tecken på att arbetsgivaren inte söker tillräckligt efter behörig personal vet inte Erik Bergeå.

– Men det är jätteintressant för man har alltid sagt att det är brist inom matematik och naturvetenskap, men god tillgång på lärare i svenska och SO. Även där tror jag att det finns en kultur som man inte vill bryta. Läraren har kanske djupa kunskaper i geografi och samhällskunskap, men inga förvärvade högskolepoäng historia och religion, men man tycker att läraren fungerar väldigt bra och är bra på att undervisa även i de ämnen som denne inte har behörighet i.

Man kan förstå att man velat hålla ihop exempelvis SO-ämnena, säger Erik Bergeå. Det finns vinster i att man kan ämnesintegrera de fyra ämnen om det är samma lärare som undervisar i alla fyra.

– Å andra sidan har ju lärarna krav på sig att de ska samverka med varandra, över ämnesgränserna, så ämnesintegrationen går att lösa ändå.

Borde skolorna istället organisera sin verksamhet utifrån de ämnen som lärarna faktiskt är behöriga i. 
– Precis, det är tanken. Forskningen är väldigt tydlig med att ämnesdidaktik är viktigt, även i de tidiga årskurserna. Det är jätteviktigt att eleverna möter behöriga lärare.

Är arbetsgivaren skyldigt att aktivt leta behörig personal?
– Absolut. Och arbetsgivaren måste kanske ibland tänka utanför en enskild skola och se till vad man har för kompetens i ett utbildningsområde eller i en kommun. Kanske behöver lärarna röra på sig lite mer inom kommunen. 

Kommentera