Fler saknar behörighet

Andelen niondeklassare som saknar behörighet till gymnasiet är det högsta sedan 1998. Utbildningsminister Jan Björklund hävdar att det beror på hårdare bedömningar från lärarna.
”Ett av mina mål har varit att stoppa glädjebetygssättningen. Därför har regeringen skärpt skolinspektionen och infört dubbelrättning av nationella prov”, skriver Björklund i ett pressmeddelande.

88,1 procent av niondeklassarna som gick ut i år var behöriga till gymnasieskolans nationella program, visar ny statistik från Skolverket. Men nära tolv procent – eller 14 000 elever – saknade godkänt i svenska, engelska eller matematik.
På bara ett år har andelen behöriga sjunkit med 0,7 procentenheter – den största förändringen någonsin mellan två läsår, uppger Skolverket. Det är framför allt i svenska och matte som färre elever når målen.

Diskuterats flitigt

Jan Björklund menar att det beror på minskad ”glädjebetygssättningen”.
– Det går inte längre. Eleverna får betyg på sina verkliga kunskaper”, säger han i ett pressmeddelande.
Skolverkets generaldirektör Per Thullberg är inne på samma spår:
– Betygsättning har diskuterats flitigt det senaste året. Skolverket har släppt en rapport som blivit mycket uppmärksammad där vi lyfter fram hur viktigt det är att betyg sätts på rätt grunder. Skolinspektionen har också inlett sitt arbete med att dubbelrätta nationella prov. Det är möjligt att den här diskussionen har lett till att lärare blivit mer restriktiva i sin betygssättning.

”Mer segregerad”

Kommunaliseringen av skolan förs också fram som en tänkbar orsak till de försämrade resultaten.
– Det är helt enkelt så att skolan blivit mer segregerad. Vi har en allt mindre kompensatorisk, likvärdig och rättvis skola i dag. Skillnaderna är stora mellan de 290 olika kommunala skolsystem som finns i landet, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner, som välkomnar den av båda politiska de blocken utlovade utredningen av kommunaliseringen av skolan.
– De elever som går i skolan nu påverkas av tidigare skolreformer. Vi måste få en skola som gör rätt från början och där eleverna får rätt hjälp och rätt undervisning från början, säger hon.

Köper inte förklaring

Miljöpartiets skolpolitiske talesman Mats Pertoft tycker att Jan Björklund skyller ifrån sig när han talar om hårdare bedömningar.
– Det som hände när finanskrisen slog till var att regeringen vägrade ge kommunerna besked om ökade statsbidrag. Det tvingade kommunerna till mycket drastiska nedskärningar, bland annat i skolan. Man sade upp lärare, för annars hade man inte fått ekonomin att gå ihop. Därför har Björklund inte tagit sitt ansvar, han har bidragit till att lärartätheten har minskat i svensk skola för första gången sedan 90-talskrisen, säger Pertoft till TT.

Kommentera