goran_lindstrom_utan_flarp

Göran Lindström är verksamhetsansvarig på kulturskolan i Ragunda i Jämtland som flaggat för nedläggningshot.

| Foto: Privat, Shutterstock
Kulturskola

Fördubblat antal nedläggningshotade kulturskolor

Antalet kulturskolor som varnar för en eventuell nedläggning inom fyra år har blivit dubbelt så många. I Jämtland har fyra kommuner flaggat för nedläggningshot.
– Det finns inga visioner här, säger musikläraren Göran Lindström.

Kulturskolerådets årliga enkät undersöker hur det ser ut ekonomiskt för att driva kultur- och musikskolor i Sverige. I år visar enkäten att antalet nedläggningshotade kulturskolor har ökat från 7 till 16 kulturskolor sen 2018 – en fördubbling på två år.

I Jämtland är det fyra kommuner som svarat att de tror att det finns en risk för nedläggning av kulturskolan inom fyra år: Ragunda, Härjedalen, Krokom och Strömsund.

Göran Lindström är verksamhetsansvarig och lärare på kulturskolan i Ragunda. Han står just nu inför ett förslag om att 1,5 tjänst nu ska bort. Något som enligt honom innebär att antalet konstformer skulle minska i kulturskolan.

– Om 1,5 tjänst försvinner blir det en tredjedel vi förlorar. Då vet jag inte om vi är en kulturskola längre. Då är vi nog en musikskola, säger Göran Lindström.

Göran Lindström tror Jämtland och speciellt Ragunda kommun är mer utsatt eftersom kulturskolor inte är lagstadgade och därav har en lägre prioritet.

– Det är alltid en prioriteringsfråga från politiker, det går att prioritera mer om det finns ett intresse. I praktiken är det inga stora summor man pratar om. Kulturskolan är en ganska liten verksamhet, men som har ett stort värde säger Göran Lindström.

Göran Lindström fortsätter:

– Men jag förstår. Har man lite pengar så tittar man på vad man kan banta eller ta bort i en kommun. Nu är inte alla Jämtlandskommuner fattiga, men den jag bor i är ju det. Det är inte lätt att vara politiker i en sån kommun, säger Göran Lindström.

I pandemin blev det en stor saknad av kultur och kulturevenemang. Man märkte att det betydde något.

För att kunna lösa nedläggningshoten tror Göran Lindström att det behövs en lagstadgad kulturskola.

– Precis som när kommuner ville lägga ner bibliotek och det blev en bibliotekslag. Om alla kommuner har en kulturskola ställer sig inte kommuner mot varandra. Då är det givet. En del kommuner har ingen kulturskola. Jag tycker det är olyckligt att det är så i vårt kära land. Jag tror det måste bli lite mera enhetligt, säger Göran Lindström.

Vad kultur betyder för människor är inte mätbart enligt Göran Lindström men han menar att pandemin har visat vad det betyder för samhället.

– De här verksamheterna är inte mätbara för vad de betyder för en ort, kommun eller bygd. Men i pandemin blev det en stor saknad av kultur och kulturevenemang. Man märkte att det betydde något, säger Göran Lindström.

Jalle Lorensson. Fotograf: Anders Roos
Jalle Lorensson. Fotograf: Anders Roos | Foto: Anders Roos

Jalle Lorensson, ordförande i kulturskolerådet menar att dessa ökade nedläggningshot betyder att barns möjligheter till ett jämlikt kulturutövande riskeras gå förlorat.

– Det är djupt oroande och chockartat. Det betyder att barn och unga inte skulle få tillgång till kultur, vilket varit en självklarhet sen sju decennier tillbaka. Det handlar om någonting som visat sig vara väldigt viktigt för svenskt kulturliv. Det är ofta på kulturskolor man hittar de nya musikerna, skådespelarna och bildkonstnärerna etcetera. Ett självklart exempel är låtskrivaren Max Martin, säger han.

I mars gick Kulturskolerådet tillsammans med stora delar av svenskt kulturliv ut med en debattartikel där de argumenterade för en lag som ger alla barn i Sverige möjlighet till kulturutövande. De menar att besparingar, nedläggningshot och barns ojämlika tillgångar är ett hot mot kulturlivet. Kulturskolerådets nya rapport visar att dessa hot fortfarande kvarstår.

För att alla barn ska ha tillgång till kulturskola menar Jalle Lorensson att det behöver tillsättas en utredning om hur kulturskolan ska regleras.

– Jag förstår politiker som sitter i en liten kommun med små medel – hur ska de göra? Därför borde man sätta till en utredning för att kunna förverkliga att alla barn ska ha tillgång till kulturskola, säger han.

Jalle Lorensson fortsätter:

– Det är det vi driver opinion kring. Nu är det dags att höja upp svensk kulturskolan på den nivån den hör hemma. En lagstadgad verksamhet precis som biblioteken. Det har vi förtjänat. Vi har personal som ligger på den högsta utbildningsnivån. Det är ingen liten enkel verksamhet som man kan mista utan det är inbyggt i den svenska kulturen, säger han.

Jag känner en osäkerhet i luften.

Enligt Jalle Lorensson är det ofta de mindre kommunerna som har det tuffare.

– Alla de fyra kommunerna som det handlar om i Jämtland är små. Varför inte gå in med statliga medel för att förhindra det här? Så inte barn och unga ska drabbas av flykten till storstäderna. Kulturskolor är också viktigt för kommunens attraktionskraft i de mindre kommunerna, säger han.

Samtidigt som flera kulturskolor flaggar för nedläggningshot inom fyra år är det enligt Jalle Lorensson en hög efterfrågan på kulturskolor.

– Där ett ständigt problem. Vi har 400 000 elever som befolkar kulturskolorna och 50 000 i kö. Om vi marknadsför för mycket blir det för högt tryck, det räcker med en post-it lapp för att barn ska vilja gå. Vi har ett enormt tryck på platserna, exempelvis piano, gitarr, sång och slagverk, säger han.

Enligt Kulturskolerådets enkät har även osäkerheten ökat då 15 procent är osäkra på om resurserna ska öka eller minska i jämförelse med 10 procent förra året.

– Ska jag se på min egen erfarenhet är det ingen som riktigt vet hur det blir det när pandemistödet tas bort vid årsskiftet, jag känner en osäkerhet i luften. I Malmö är vi inte mycket drabbade men jag har fått mejl från Kristianstad, Simrishamn och Hässleholm. Där finns oro, säger han.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm