Arbetsmiljö
Nytt klassrum utvecklade Ingrid som lärare
Annons
En god skolmiljö sänder positiva signaler om elever och lärares värde, menar Pär Isling Poromaa.
Skolmiljö
Forskare: Likvärdigheten hotas av dålig skolmiljö
Skolmiljön är en viktig del av inlärningen och sänder signaler om elever och lärares värde.
– Det är svårt att se hur likvärdigheten ska kunna nås om den materiella miljön är så olika, säger Pär Isling Poromaa, doktorand vid Umeå universitet.
Undervisning sker inte i tomma intet, befriad från tid och rum. OECD betonar vikten av en god skolmiljö och miljön har också tagit plats i forskningen.
Skollagen säger att utbildningen på svenska skolor ska vara likvärdig.
Men i sin avhandling visar pedagogikforskaren Pär Isling Poromaa att på de materiella förutsättningarna för undervisningen skiljer sig radikalt.
– Den materiella miljön uttrycker något om vad jag är värd. Om jag märker att samhället satsar på skolmiljön så ger det mig möjligheter att undervisa, säger Pär Isling Poromaa.
Bland annat har han gjort observationer i tre olika skolor; en friskola, en förortsskola och en innerstadsskola. I friskolan och innerstadsskolan har en majoritet av föräldrarna hög utbildning, i förortsskolan är studiebakgrunden mer blandad.
I de två förstnämnda skolorna finns dokument som beskriver ambitionen med skolmiljön, förortsskolan har inte lika tydligt formulerat förhållningssätt.
– Miljön och hur den fungerar möjliggör eller begränsar lärares undervisningsalternativ och vad som kan är möjligt i klassrummet.
Ett konkret exempel är tillgången på digital teknik. I förortsskolan sker mycket av problemlösningen med penna och papper. I friskolan och innerstadsskolan tar datorer och mobiler en framträdande plats i undervisningen. Förortsskolan har 16 datorer för 600 elever, friskolans elever har en var.
Men miljön har en mer subtil påverkan på skolan och lärandet.
Miljön på förortsskolan är sliten. Det saknas ett uttalat förhållningssätt till hur skolan ska se ut. Och det är i den skolan som minst andel av eleverna, sex av 19, som siktar på en framtida universitetsutbildning.
– Läraren och lärarens relation med klassen är viktig. Men samtidigt är den relationen enklare att skapa om det basala finns där, säger han.
En sliten och eftersatt miljö skapar andra problem. Det visar sig att förortsskolan, trots att den lockar med högre löner än de två andra, har svårt att rekrytera nya lärare.
Slutsatsen, enligt Pär Isling Poromaa, är att skolmiljön befäster elevernas sociala tillhörighet, och begränsar lärarnas möjlighet att undervisa bortom klassgränserna.
– Lärarna ges inte samma villkor att utföra sitt läraruppdrag. De materiella villkoren påverkar ambitionen och elevernas lärandemöjligheter.