ungas_lasning_1

15 procent av 18-åringarna lyssnar på ljudbok minst en gång i veckan.

Läsning

Forskaren om vikande läsning bland unga: Behöver inte vara sant

Bara 11 procent av 18-åringarna läser böcker och tidningar dagligen enligt en ny rapport från Statens medieråd.
– Min uppfattning är att unga inte räknar läsning på skärm som läsning, säger Olle Nordberg vid Uppsala universitet.

Ungar och medier

…är en rapport om ungdomars medievanor som görs av Statens medieråd. Årets rapport är den åttonde i ordningen sedan 2005.

Läsandet av böcker och tidningar minskar medan användandet av sociala medier ökar. Det visar rapporten om ungdomars medievanor, ”Ungar och medier”, från Statens medieråd. Resultatet överraskar inte Ulf Dalquist som lett undersökningarna:

– Vi kan se att läsandet minskat för varje år sen vi började mäta 2005. 2012 tog 23 procent del av böcker och tidningar men 2018 är siffran nere på 11 procent.  Det hänger troligen samman med den ökande användningen av digitala medier. 

90 procent av ungdomarna i undersökningen svarade att de använder sociala medier och 67 procent att de tittar på Youtube-klipp dagligen. 27 procent svarar att de använder internet under sex timmar eller mer under en vanlig dag. Samtidigt är det 30 procent som svarar att de inte lägger någon tid alls på läsning av böcker och tidningar.  

Man behöver inte vara negativt inställd till läsning bara för att man inte läser så mycket, men tyvärr tolkas ofta siffrorna så.

Siffrorna kan verka dystra för den som jobbar med att få ungdomar att läsa. Samtidigt finns forskning som tyder på att intresset för läsning inte minskat. Olle Norberg är gymnasielektor och forskare vid Uppsala universitet:

– Man behöver inte vara negativt inställd till läsning bara för att man inte läser så mycket, men tyvärr tolkas ofta siffrorna så. 

Olle Nordberg. Foto: privat
Olle Nordberg. Foto: privat

Olle Nordbergs forskning är främst inriktad på skönlitterärt läsande. Det han funnit är att ungdomar i Sverige idag är bra på fiktionsläsning: de kan tolka och läsa mellan raderna. Att resultaten i Pisa-mätningen ger en annan bild beror på att den huvudsakligen utgår från facktexter. 

– Att ungdomar inte läser dagstidningar är förstås ett problem, men att de läser mindre totalt sett än vad de gjort tidigare, det behöver inte vara sant. De kan ha varit inne på etablerade nyhetssajter fler gånger under en dag, men frågar man om de läst en tidning svarar dom nej. Min uppfattning är att unga inte räknar läsning på skärm som läsning.

Även Olle Nordberg tror att den ökande skärmtiden ligger bakom den minskade läsningen av böcker och tidningar. Och att ungdomarna själva gör den kopplingen är för honom något nytt. Rapporten ”Ungar och medier”visar nämligen att omkring hälften av de tillfrågade tycker att de läser för lite och ägnar för mycket tid år mobilen.  

– I mina undersökningar har ungdomarna alltid skyllt på att skolarbetet tar för mycket tid. Det finns ytterst få exempel från min forskning där elever säger att de håller på så mycket med telefonen att de inte hinner läsa. 

Anledningen kan vara att unga idag har andra motiv till att läsa böcker, menar Olle Nordberg.

– Om tidigare generationer läst för att det är utmanande och utvecklande, ser många av dagens unga bokläsning som något man i första hand gör på fritiden för att koppla av. De gillar det analoga för avkopplingen, men motståndet till att plocka upp en bok blir större när skärmarna distraherar.

Ulf Dalquist. Foto: Anna-Lena Ahlström
Ulf Dalquist. Foto: Anna-Lena Ahlström

Att läsning är viktigt för att lära sig andra ämnen och utöka ordförrådet är argument som ofta hörs i debatten. Men istället för detta nyttotänkande borde lärarna lyfta litteraturen i dess egen rätt, menar Olle Nordberg:

– Fiktion bearbetar verkligheten, belyser den från olika håll och tar upp frågor till diskussion. Det är det läraren ska få eleverna att upptäcka. Det kan rymmas en massa olika tolkningar i en och samma text utan att det är ett problem. 

Hur jobbar du själv med detta? 

– Jag vill få mina elever att våga tolka, tänka och diskutera och då måste deras perspektiv tas på allvar. Därför låter jag ofta eleverna själva formulera diskussionsfrågor. Det är det som hänt hos dem under läsningen som är det intressanta. 

Ulf Dalquist på Statens medieråd medger att man inte kan veta med säkerhet hur de tillfrågade ungdomarna definierar olika plattformar. 

– Vi får anta att de räknar in även digitala tidningar och e-böcker. När vi började mätningarna var digitala miljöer ett undantag och det analoga en norm, men ändrar vi frågan förlorar vi jämförbarheten över tid. Det är en svaghet vi får leva med. Däremot
är vi ganska säkra på att informanterna inte räknar in ljudböcker som läsning, för de behandlas i en separat fråga. 

I rapporten uppger 15 procent av de tillfrågade 18-åringarna att de lyssnar på ljudbok minst en gång i veckan.

Olle Nordberg

…är verksam vid Uppsala universitet och disputerade 2017 på avhandlingen Avkoppling och analys. Empiriska perspektiv på läsarattityder och litterär kompetens hos svenska 18-åringar. Han jobbar också som gymnasielektor i Svenska.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm