timss_0

Det är relevant att delta i Timss, men viktigt att inte övertolka inte resultaten, uppger forskaren Samuel Sollerman. Bilden är ett montage.

| Foto: Shutterstock.com, Niklas Björling/Stockholms universitet.
Timss 2019

Forskaren: ”Tolka resultaten med försiktighet”

Att Sverige deltar i Timss är bra. Men det är viktigt att inte dra alltför långtgående slutsatser av kunskapsrapportens resultat, poängterar forskaren Samuel Sollerman.

Den globala kunskapsrapporten Timss gör det möjligt att jämföra prestationer, både över tid och mellan länder. Men att resultatet faktiskt fastslår vad svenska elever lär sig i skolan råder det delade meningar om.

Samuel Sollerman är expert på kunskapsmätningar i matematik. Han är föreståndare för Stockholms universitets Prim-grupp, som utvecklar nationella prov, och även ansvarig forskare för de svenska matematikdelarna i de senaste Pisa- och Timssundersökningarna. I fjol doktorerade han med avhandlingen ”Kan man räkna med Pisa och Timss?” där han undersöker det nationella värdet av kunskapstesterna genom att fokusera på tre aspekter: innehåll, genomförande och resultat.

– Frågan är ganska svårlöst och har inget enkelt svar, säger Samuel Sollerman till Skolvärlden.

Avhandlingen visar att den matematik som Timss prövar stämmer ganska väl överens med den matematik som finns i styrdokument och som prövas i de nationella proven. Detsamma gäller hur väl resultaten i Timss stämde med elevernas slutbetyg i årskurs 9. Övergången till digitala tester har däremot orsakat viss problematik.

– Även om Sverige är väldigt digitaliserat så är det klart att det påverkar. Svenska elever är inte vana att genomföra kunskapsprov digitalt, speciellt inte i årskurs 4, säger Samuel Sollerman.

I samband med studien upptäckte han också flera tecken på att svenska elever inte är lika motiverade som elever i andra länder att göra sitt bästa i ett internationellt kunskapstest. Detta eftersom det ändå inte påverkar deras betyg.

– Det här gjorde mig såklart väldigt nyfiken. Jag bestämde mig för att undersöka saken ytterligare genom att lägga in två matematikfrågor från Pisa i ett nationellt prov för att se om eleverna presterade bättre. Det visade sig att de presterade betydligt bättre när uppgiften kom i ett nationellt prov, vilket kan vara en indikation på att svenska elever kanske kan mer än vad de visar i Pisa och nu senast i Timss.

Men trots en del frågetecken anser Samuel Sollerman att Sveriges deltagande i de globala kunskapstesterna fyller en viss funktion när det kommer till att fastställa vad elever lär sig i skolan.

– Man ska alltid tolka resultaten med försiktighet och inte dra för långtgående slutsatser, men eftersom kunskapstesterna har visat sig stämma rätt så bra överens med innehåll och resultat så är det i alla fall någon typ av mått på Svenska elevers matematikkunskaper, säger han. 

Under tisdagens presentation av Timss 2019 konstaterades att Sverige fått i stort sett samma poäng i matematik och naturvetenskap som vid det positiva trendbrottet 2015.

– Resultaten i Timss 2019 visar att svenska elevers kunskaper stabiliserat sig på en bättre nivå än 2011 när resultaten låg som lägst. Det överensstämmer och bekräftar den utveckling av svenska elevers kunskapsresultat vi sett i andra internationella studier, säger Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, i ett pressmeddelande. 

Skillnaderna mellan elever med olika bakgrund ökar dock, och de svenska resultaten i matematik är under genomsnittet för de EU- och OECD-länder som deltagit i undersökningen. Men att fokusera på var Sverige ligger i förhållande till andra länderna är inget Samuel Sollerman finner särskilt intressant. 

– Om vi ligger över eller under genomsnittet är inte det viktiga enligt mig. Jag vill att det ska gå bra för alla länder och tycker snarare att det mest intressanta med denna typ av studier är att vi kan jämföra med oss själva och på så sätt få en överblick över det egna landets kunskapsutveckling.

Kommentera