Integrationsforskning

Forskaren: ”Valfriheten gäller inte alla”

 Det pågår två parallella integrationsprocesser på de mångkulturella skolorna, en assimilerande och en identitetsstärkande. Det fria skolvalet gör inget för att hjälpa någon av dem, visar en ny avhandling vid Linnéuniversitetet.

Henrik Nilsson, som är lärare i botten, har undersökt två mångkulturella låg- och mellanstadieskolor för att se hur de hanterar sociala och kulturella skillnaderna bland eleverna. Den ena är en kommunal skola, och den andra är en muslimskt profilerad fristående skola.

Båda skolorna i undersökningen jobbade mycket med svenska språket, som brukar presenteras som nyckeln till lyckad integration och högre betyg.

– Det var förstås inget överraskande i sig, med tanke på förhållandena. Men jag förvånades över hur starkt idén om att språket nästan på egen hand löser integrationen levde hos föräldrarna till elever på den kommunala skolan.

Medan den kommunala skolan lade mycket fokus på att lära sig svenska och svenska förhållanden, hade den muslimska en annan utgångspunkt. Där betonade man också vikten av att lära sig det svenska samhället och svenska, men fokus låg i första hand på att stärka elevernas identitet. Man uppmärksammade elevernas muslimska identitet bland annat genom att läsa om islam, lära sig arabiska och där igenom bli trygg i den delen av sin identitet. Idén är att när man känner sig trygg i sin identitet är det också lättare att ta till sig annan kunskap.

– Jag kallar det första för en assimilerande integrering, där man tonar ner det mångkulturella till förmån för vad som anses vara svenskt. Det andra perspektivet ger en mångkulturell integrering där man lär sig att känna sig trygg i sin identitet, utveckla självförtroende och ta plats i samhället på detta sätt.

Henrik Nilsson menar att båda processerna pågår parallellt på båda skolorna, men de ges olika vikt. De förutsätter även till viss del varandra – ska man utifrån sin muslimska identitet vara med och påverka hur samhället ser på islam måste man också veta hur det samhälle man bor i fungerar.

– Båda vägarna förekommer, det är när det blir för ensidigt fokus på den assimilerande som det inte fungerar, säger han.

Studien visar även att det fria skolvalet inte fungerar fullt ut i de här fallen. Föräldrarna på den kommunala skolan vill gärna att deras barn ska få träffa kamrater som är födda i Sverige, men de svenskfödda medelklassföräldrarna sätter sina barn i andra skolor. Ofta skolor dit det är en lång kö, som man missar om man kommer till Sverige senare i livet.

I fallet med den muslimska skolan handlar det snarare om att både pedagoger, ledning och föräldrarna kritiseras för att de ”segregerar” sina egna barn.

– Det är en paradox. Normen i samhället är att det ska råda valfrihet, men alla ska välja ungefär samma. Valfrihet gäller tydligen inte vissa grupper, säger Henrik Nilsson.

Avhandlingen Kultur och utbildning – en tolkning av två grundskolors mångkulturella kontexter försvarades fredagen den 13 februari.
Ladda den som pdf här

Kommentera