no_lab_skola
Forskning

Forskning: Lärarna ser brister i sin egen undervisning

Ny forskning visar att lärare är självkritiska till sin egen undervisning i NO-ämnena.
Samtidigt slår lärarna fast att de saknar stöd för att arbeta språkutvecklande med eleverna.
– Jag är övertygad om att man kan förbättra elevernas resultat om lärarna får stöd i de här frågorna, säger professorn Anders Jakobsson.

I slutet av 2018 avslutades ett omfattande forskningsprojekt där språkdidaktiker, språkvetare och NO-didaktiker från Malmö universitet och Göteborgs universitet har fokuserat på att studera språkanvändning, skrivande och kommunikation i NO-ämnena. 

Framförallt handlar projektet om att belysa lärarnas uppfattning och förståelse av språkets betydelse för en fungerande användning i de naturvetenskapliga ämnena i åk 7–9 i flerspråkiga klassrum. 

Forskarna har under projektets gång observerat lektionspass, intervjuat lärare och samlat in uppgifter genom ordtester. De har även prövat nya lektionsupplägg och testat en läslyftsmodul, samt lyssnat lärarsamtal när de prövat Skolverkets material om förståelse och språkliga perspektiv i NO-ämnena.

Anders Jakobsson är professor i pedagogik med inriktning mot de naturvetenskapliga ämnenas didaktik vid Malmö universitet och är en av forskarna bakom det avslutade forskningsprojektet. Han menar att det naturvetenskapliga språket i dag ställer till det både i undervisning men också när det gäller elevers lärande – eftersom man använder ett speciellt språkbruk i naturvetenskaperna. 

– Jag har själv genomfört flera analyser av Pisa-resultaten. Resultaten visar att det inte behöver vara rena ämneskunskaper som eleverna brister i – utan ofta är det den språkliga framtoningen och att förstå termerna/orden i uppgifterna som är problematiskt för eleverna, säger Anders Jakobsson.

Under åren har han tillsammans med sina forskarkollegor mer och mer valt att fokusera på vad det är som brister för att eleverna ska lära sig naturvetenskap. Många gånger är det just de språkliga perspektiven som ställer till det för eleverna. 

Det finns många orsaker till detta, menar Anders Jakobsson.

– En del är att eleverna närmar sig förståelsen av de här ämnena från ett vardagsspråk. Det har funnits under en lång tid att man ska förenkla språket för eleverna. Det kan man tycka på vissa sätt är bra, men det ställer också till det. För att kunna naturvetenskap är det viktigt att kunna det naturvetenskapliga språket. Det vi har sett är att när elever löser Pisa-uppgifter är att de ofta har svårt att förstå det specifika språkbruket när de ska lösa uppgifterna, säger han. 

Därför har man i det här forskningsprojektet satt fokus på att ta reda på vad som händer rent språkligt under NO-lektionerna och vilket språkbruk lärarna använder när de undervisar i ämnet. 

– Ett resultat som vi ser i det här projektet är att lärare ser brister i sin egen undervisning, framförallt när det gäller kommunikationen med eleverna. Lärarna märker inte att man har öppnat upp kommunikationen tillräckligt bra med sina elever. Lärarna är självkritiska till sin egen undervisning och det beror just på den här svårigheten med att NO-språket är komplicerat. Om eleverna förstår skillnaderna och kan gå mellan olika sätt att utrycka sig så är det en väldigt framgångsrik strategi för eleverna. 

Efter att ha följt lärarna under en fortbildningsinsats har forskarna sett att lärarna är medvetna om, och självkritiska till, den egna undervisningen. Därför att lärarna saknar stödmaterial i det här avseendet. 

– Lärare känner sig stressade för att man vet om att man skulle behöva både mer tid men också mer resurser och material för att kunna genomföra en bra undervisning. Vi ser att lärarna behöver mycket mer stöd för att kunna genomföra en bra undervisning. 

Hur ser det befintliga stödet ut i dag till lärare jämfört med det som lärare eftersöker? 

– Stödet till lärarna i dag är nästintill obefintligt i detta avseende. Det finns väldigt lite stödmaterial för att kunna jobba språkutvecklande i NO-undervisningen på högstadiet i Sverige. Vi skulle behöva utveckla ett större material som kunde hjälpa lärarna i det här arbetet. En annan sak som komplicerar det hela är att lärare är väldigt hårt belastade i dag med allt möjligt. De får ofta inte tid att förbereda sig ordentligt. 

Vad riskerar att hända om det fortsätter som det ser ut i dag? 

– Det finns tecken på att elevernas kunskaper i de naturvetenskapliga ämnena är på väg neråt. Tittar man på Pisa-studier under 2000-talet så ser man en försvagning av elevernas kunskaper. Jag tror att detta hör ihop med de språkliga perspektiven, säger Anders Jakobsson och tillägger: 

– Därför att det handlar om hur man förstår det naturvetenskapliga språket och gör man inte det fullt ut har man väldigt svårt att svara på frågeställningar om fysik, kemi och biologi. Jag är övertygad om att man kan förbättra elevernas resultat om lärarna får stöd i de här frågorna. Det kommer att få effekt. Det pekar alla internationella studier på. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm