Annons

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

Publicerad 27 november 2018

Fakta

Mer om förslaget:

Läs hela skrivelsen här.

Fakta

Det här är SIP

En samordnad individuell plan handlar om ansvarsfördelningen mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården när en person har behov av insatser från båda, det vill säga vem som ska göra vad. En genomförandeplan handlar om hur en viss insats ska genomföras i praktiken.

Läs mer här.

Källa: Socialstyrelsen

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.
– Det här är ett sätt att få mer tydlighet i de olika rollerna, säger Åsa Ernestam, utredare på SKL.

Både socialtjänsten och hälso- och sjukvården har sedan 2010 haft skyldighet att erbjuda en samordnad individuell plan (SIP), men förskolan och skolan har i dag inte samma skyldighet och möjlighet.

Nu vill Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) se en förändring i frågan. Därför har man skickat en skrivelse till Regeringskansliet om en bestämmelse om SIP i skollagen, i likhet med den som finns i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.

Åsa Ernestam arbetar som utredare på SKL, och har författat skrivelsen, och hon menar att det är ett viktigt förslag att få igenom. 

– För de personer som behöver stöd från olika samhällsaktörer är det ju ett stort värde att man samordnar sina insatser så att det inte blir så trassligt för individen och familjen. Vi tycker att det haltar lite att det bara är socialtjänsten och hälso- och sjukvården som kan initiera samordnad individuell plan. De här barnen är i skolan och det är skolan som ofta ser de här behoven och vill kunna göra någonting, säger Åsa Ernestam.
 
Som det är nu enligt gällande lagstiftning så har inte skolan möjlighet att initiera samordnad individuell plan, om man inte har slutit en lokal eller regional överenskommelse.
 
– Det har man inte gjort överallt och det är lite otympligt. Vi tycker att skolan behöver ha den möjligheten. De här överenskommelserna omfattar absolut inte merparten av landets kommuner och för att det ska bli jämbördiga parter är det rimligt att det finns i skollagen. Det här är ett sätt att få mer tydlighet i de olika rollerna.
 
Åsa Ernestam tror inte att alla skolor i landet känner till möjligheterna till SIP i dag, men i de kommuner där man har slutit en överenskommelse tror hon att skolan välkomnar förslaget.
 
–  Jag tror att man tycker det är bra att skolan kan bli en jämbördig part. Man kan ju se behov att samordna insatser kring barn och unga som behöver stöd från socialtjänsten och hälso- och sjukvården men att man inte har någon kontakt där riktigt som man skulle behöva för att ta ett samlat grepp.
 
Hur påverkas lärarnas arbetssituation om det här skulle införas?
 
– Lärarna finns inte alls som en utpekad grupp i det här förslaget. Lärarna är viktiga så till vida att de ser elevernas behov. Men i själva SIP-arbetet behöver det absolut inte vara så att lärare sitter med på de här mötena – utan det kan vara en rektor eller en representant från elevhälsan. Man får på skolan komma fram till vem som är mest lämpad att sitta med och utforma en samordnad individuell plan.
 
Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, tycker att SKL-förslaget låter lovvärt.

LR:s ordförande Åsa Fahlén. Foto: Jennifer Glans. 
– Jag tycker att det är ett vettigt förslag och ett steg i rätt riktning för att tillgodose de här elevernas behov. Vi vet ju sedan tidigare att det är alldeles för många elever som faller ifrån på vägen och ju tidigare man kan ta in de förebyggande insatserna desto större möjligheter får det här barnet att faktiskt ta sig igenom skolan, säger hon.
 
Man samtidigt flaggar Åsa Fahlén för faran med att arbetsuppgiften kan falla mellan stolarna om det inte framgår tydligt vem det är som tillser att åtgärderna genomförs. Det riskerar också att hamna i knät på lärarna i form av ökad dokumentation, menar hon.
 
– Den risken finns alltid i dagens skola, tyvärr. Men jag har en förhoppning om att det här faktiskt i stället ska kunna minska behovet av administration – om det görs på ett samlat ställe, säger hon och fortsätter:
 
– Vi anser att det måste framgå av skollagen att det i planen (SIP) ska förtydligas vem som ska tillse att de åtgärder som skrivs fram i planen verkligen genomförs. Annars finns risk att ansvaret hamnar mellan stolarna. Den ansvarige kan vara en person inom elevhälsan, socialtjänsten eller hälso- och sjukvården. Om det är skolan som initierar en SIP bör den ansvarige personen finnas inom elevhälsan. Det är alltså inte en läraruppgift.
 
Med tanke på det politiska stilleståndet så är det svårt att veta när förslaget kan bli verklighet, men Åsa Ernestam har svårt att se att det skulle finnas ett politiskt motstånd mot den inskickade skrivelsen.
 
– Jag tror att det är väldigt många partier som skulle tycka att det här vore bra. Med tanke på att det här ska in i en proposition, som den nya regeringen lägger, kan det ta lite tid. Men kan man stoppa in det i en redan pågående utredning kan det snabba på det hela. Jag tror att det troligaste tidsmässigt är att man kommer fram med detta tidigast 2020, säger hon.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

S-ledamoten: Inför premie för lojala lärare

Lärarlöner

De lärare som stannar på skolan istället för att byta arbetsgivare i sökandet efter högre lön borde premieras. Det tycker socialdemokraten Nermina Mizimovic.
– Det behövs en strategi för att behålla lärare på ett och samma ställe. För elevernas skull, säger hon.

Annons
Annons
Hej, lokalombud!

Anja: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Anja Nilsson är lärare och lokalombud på Fjälkinge Skola i Kristianstad. Hon tycker det är viktigt att någon driver de frågor som är viktiga för skolan och dess personal och har därför arbetat fackligt genom hela sin lärargärning.

Annons

Skolverket svarar på NP-kritiken: ”Vi kan inte förklara det”

Nationella prov

Under årets nationella prov i engelska fick flera skolor ta emot fel hörförståelse – årskurs 6 istället för årskurs 9. Så hur kunde det ske?  
– Det undrar jag också, säger Anders Boman som är enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Sara Bruun: ”Lärarna förtjänar en ursäkt”

Nationella prov

”Det är skandal att hanteringen runt något som ska vara så viktigt är så usel!” Sara Bruun ryter till efter att Skolverket har skickat ut  f e l  nationella prov till flera skolor.

Annons
Annons

Betygsforskaren: Inget pekar på ordningsomdömen som en bra idé

Ordning och reda

En majoritet i riksdagen vill införa skriftliga ordningsomdömen i skolan. Men forskare varnar för att det kan befästa ojämlikheter och helt missa målet att minska oredan.
– Idén är ogenomtänkt och bygger inte på ordentliga utredningar, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

Annons

”Hem- och konsumentkunskap är mer än bara matlagning”

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskapen ges minst antal timmar i hela grundskolan, få söker sig till lärarutbildningen och det finns flera praktiska problem för den som vill gå den.
– Det är ologiskt att vi får så lite tid, säger Karin Hjälmeskog, universitetslektor i pedagogik vid Uppsala Universitet.

”Det är utbildade lärare vi saknar – inte en ny yrkesgrupp som assistenter”

Debatt

”Nu har väl alla våra politiker, oavsett partitillhörighet, experimenterat klart med svensk skola”, skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Lärarhyllningarna på Twitter: ”Min lärare blev min räddning”

Första läraren

Rektorn Sirkka Persson tröttnade på den negativa mediebilden av skolans värld och efterfrågade berättelser om den allra första läraren. 
– Jag kände bara att lärare är så sjukt viktiga så jag vill skapa något positivt.

 

 

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Undervisning

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.

”LR:s ordförande håller tyst om Academedias brister”

Debatt

”Det känns som ett slag i ansiktet när Åsa Fahlén skriver en debattartikel tillsammans med en av dem som är direkt ansvariga för Academedias brister, vd-n Marcus Strömberg”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: LR:s friskolekritik är tydlig

Replik

”Att skriva en artikel med en annan aktör innebär att man inte kan få med alla de delar som man själv önskar men det kan ändå ha ett värde. Ingen ska tveka om att förbundets hållning att aktiebolag ska fasas ut från skolan ligger fast”, skriver Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

Två av tre utbildningar till lågstadielärare har brister

Granskning

Sammanlagt måste hälften av grundlärarutbildningarna på svenska lärosäten rätta till brister inom ett år för att inte bli av med examensrätten. Det visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Lärarna i Norrtälje har fått nog: ”Förstår att det var droppen”

Nedskärningar

Efter flera år av besparingskrav samlades lärare idag utanför kommunfullmäktiges möte för en manifestation mot nedskärningarna i Norrtälje.
– Skolsituationen är ganska förtvivlad, säger Anna-Karin Lönnström som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

 

Lundin och Diaz: Så arbetar vi inkluderande med digitala verktyg

Inkludering

Att arbeta inkluderande med digitala verktyg i klassrummet är dåligt för ingen, nödvändigt för vissa och bra för alla. Det menar lärarna Joanna Lundin och Patricia Diaz. Nu vill de inspirera fler.

”Läromedel riktade till lärarna är en central del i lärarhantverket”

Debatt

”En skola utan gedigna läromedel som alla lärare har tillgång till liknar hantverkens situation på medeltiden. Det är förvånande att vi tar så lätt på den saken i många kommuner och friskolor”, skriver Ruhi Tyson, lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet.

Kommentera

Fackets larm: Spara inte på utsatta skolan

Hot och våld

Med en måluppfyllelse på 38 procent och dagliga problem med våld, skrik och stök ska Vivallaskolan bantas med 6 tjänster.
– Sätter inte kommunledningen in de åtgärder som krävs så kopplar jag in Arbetsmiljöverket, det är inget snack, säger Bengt Olov Johansson, huvudskyddsombud.

”Vår hjärna älskar internet”

Digitalisering

En ökad digitalisering innebär större möjligheter för undervisningen i skolan. Men det ökar samtidigt risken för att påverka elevernas lärande negativt, säger gymnasieläraren Elias Granath.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Halv miljard mindre till yrkesutbildningar i vårbudgeten

Vårbudgeten

Regeringens förslag till vårändringsbudget innehåller kraftiga neddragningar i stödet till yrkesinriktade utbildningar både på gymnasiet och i vuxenutbildningen.
– Både näringsliv och offentlig sektor skriker efter utbildat folk och så gör man såhär. Jag förstår det inte, säger Mats Sternbring på LR.

”Våldsspiralen kommer snurra fortare i våra skolor”

Debatt

Psykologen Annika Laestadius skriver ett förtvivlat öppet brev till Anna Ekström: ”Våldsspiralen kommer snurra allt fortare i våra skolor framöver, och lärarna kommer att utsättas för ännu mer risker gällande hot och våld”.

Kommentera

”Varningsklockorna borde ringa för de i grundskolan”

Slutreplik

”Att vifta bort vår kritik mot förslaget om kunskapsområdet Framtidsval som obefogad oro och missförstånd känns alltför lättvindigt”, skriver studie- och yrkesvägledarna i Uddevalla.

Kommentera

Skolpsykologen: Så skapas nyfikenhet

SETT-mässan

Människan är född till att vara nyfiken. Ändå försvinner nyfikenheten många gånger någonstans på vägen genom skolsystemet. Vad är det som händer på vägen och vad kan trigga igång nyfikenheten hos eleverna? Skolpsykologen John Kaneko som har nyfikenhet som avhandlingsämne försökte ge svar under årets SETT-mässa.

OECD: Ojämlikheten i svensk skola kan bli förödande

Systemkritik

Resultatraset har planat ut men åtgärder behövs för att råda bot på den ökande ojämlikheten, enligt OECD:s senaste rapport om svenska skolan.
– Sverige är ett jämförelsevis jämlikt land, men OECD antyder att ”om ni inte tar tag i det här är ni illa ute”, säger regeringens särskilda utredare Björn Åstrand.

Läraren om lärarassistenter: ”Bygger på en djup okunskap”

Lärarassistenter

En ny satsning på 475 miljoner kronor till lärarassistenter ute i kommunerna blir verklighet redan till hösten. Men satsningen delar kåren.
– Jag tycker att det bygger på en djup okunskap om hur svensk skola fungerar, säger mellanstadieläraren Petra Åkerström.

Skolchef klarade inte att spara på skolan – får sparken

Nedskärningar

Hässleholms skolchef Eva Andersson skulle spara 49 miljoner kronor från den budget hon föreslagit. Ett omöjligt uppdrag menade hon. Nu petas hon från posten. 

Ordningsomdömen

”Respektlöst och nedsättande med betyg som mäter vårt beteende”

Debatt

”Att införa betyg som ska mäta vårt beteende är nedsättande, inhumant och fullkomligt respektlöst. Vi är inte små hundvalpar som går att träna i lydnad och sedan ge tuggben ifall vi beter oss efter en mall”, skriver fyra elever i Huddinge.

Kommentera

Jan Björklunds svar: De flesta kommer tycka det är ganska bra

Politik

Många lärare hyser misstro till förslaget omdömen i ordning. 
Nu svarar Liberalernas partiledare Jan Björklund på kritiken.

L-läraren: Bättre med betyg än omdöme i ordning

Politik

Läraren och politikern Mårten Hemström går emot sitt eget parti och tycker det är fel att införa ett ordningsomdöme. Däremot skulle han gärna se betyg i ordning och uppförande.

”Tvinga mig inte att rangordna mina elever efter beteende”

Debatt

Maria Wiman, lärare i Huddinge, skriver ett öppet brev till Jan Björklund (L): ”Vi är många lärare som är trötta på att skoldebatten inte betonar orsakerna som är grunden till ordningsproblemen från första början”.

Kommentera

Ris och ros bland lärare om förslaget

Ordningsomdömen

En riksdagsmajoritet vill att skriftliga omdömen i ordning införs i svensk skola. Reaktionerna bland lärare andas både optimism och misstro kring förslaget.

Professorn: Därför är jag tveksam till ordningsbetyg

Ordning

Kritiken mot mot förslaget om skriftliga ordningsomdömen är stor bland framför allt lärare.
– Ingen kan egentligen uttala sig om effekten kring detta än så länge, säger Marcus Samuelsson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst.

Läraren i Norge: De har en stor effekt här

Ordning

I Norge har betyg i ordning och uppförande i skolan funnits länge.
– Jag tycker det fungerar bra med betygen, säger läraren Anders Lundblad.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons