Annons

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

Publicerad 27 november 2018

Fakta

Mer om förslaget:

Läs hela skrivelsen här.

Fakta

Det här är SIP

En samordnad individuell plan handlar om ansvarsfördelningen mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården när en person har behov av insatser från båda, det vill säga vem som ska göra vad. En genomförandeplan handlar om hur en viss insats ska genomföras i praktiken.

Läs mer här.

Källa: Socialstyrelsen

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.
– Det här är ett sätt att få mer tydlighet i de olika rollerna, säger Åsa Ernestam, utredare på SKL.

Både socialtjänsten och hälso- och sjukvården har sedan 2010 haft skyldighet att erbjuda en samordnad individuell plan (SIP), men förskolan och skolan har i dag inte samma skyldighet och möjlighet.

Nu vill Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) se en förändring i frågan. Därför har man skickat en skrivelse till Regeringskansliet om en bestämmelse om SIP i skollagen, i likhet med den som finns i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.

Åsa Ernestam arbetar som utredare på SKL, och har författat skrivelsen, och hon menar att det är ett viktigt förslag att få igenom. 

– För de personer som behöver stöd från olika samhällsaktörer är det ju ett stort värde att man samordnar sina insatser så att det inte blir så trassligt för individen och familjen. Vi tycker att det haltar lite att det bara är socialtjänsten och hälso- och sjukvården som kan initiera samordnad individuell plan. De här barnen är i skolan och det är skolan som ofta ser de här behoven och vill kunna göra någonting, säger Åsa Ernestam.
 
Som det är nu enligt gällande lagstiftning så har inte skolan möjlighet att initiera samordnad individuell plan, om man inte har slutit en lokal eller regional överenskommelse.
 
– Det har man inte gjort överallt och det är lite otympligt. Vi tycker att skolan behöver ha den möjligheten. De här överenskommelserna omfattar absolut inte merparten av landets kommuner och för att det ska bli jämbördiga parter är det rimligt att det finns i skollagen. Det här är ett sätt att få mer tydlighet i de olika rollerna.
 
Åsa Ernestam tror inte att alla skolor i landet känner till möjligheterna till SIP i dag, men i de kommuner där man har slutit en överenskommelse tror hon att skolan välkomnar förslaget.
 
–  Jag tror att man tycker det är bra att skolan kan bli en jämbördig part. Man kan ju se behov att samordna insatser kring barn och unga som behöver stöd från socialtjänsten och hälso- och sjukvården men att man inte har någon kontakt där riktigt som man skulle behöva för att ta ett samlat grepp.
 
Hur påverkas lärarnas arbetssituation om det här skulle införas?
 
– Lärarna finns inte alls som en utpekad grupp i det här förslaget. Lärarna är viktiga så till vida att de ser elevernas behov. Men i själva SIP-arbetet behöver det absolut inte vara så att lärare sitter med på de här mötena – utan det kan vara en rektor eller en representant från elevhälsan. Man får på skolan komma fram till vem som är mest lämpad att sitta med och utforma en samordnad individuell plan.
 
Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, tycker att SKL-förslaget låter lovvärt.

LR:s ordförande Åsa Fahlén. Foto: Jennifer Glans. 
– Jag tycker att det är ett vettigt förslag och ett steg i rätt riktning för att tillgodose de här elevernas behov. Vi vet ju sedan tidigare att det är alldeles för många elever som faller ifrån på vägen och ju tidigare man kan ta in de förebyggande insatserna desto större möjligheter får det här barnet att faktiskt ta sig igenom skolan, säger hon.
 
Man samtidigt flaggar Åsa Fahlén för faran med att arbetsuppgiften kan falla mellan stolarna om det inte framgår tydligt vem det är som tillser att åtgärderna genomförs. Det riskerar också att hamna i knät på lärarna i form av ökad dokumentation, menar hon.
 
– Den risken finns alltid i dagens skola, tyvärr. Men jag har en förhoppning om att det här faktiskt i stället ska kunna minska behovet av administration – om det görs på ett samlat ställe, säger hon och fortsätter:
 
– Vi anser att det måste framgå av skollagen att det i planen (SIP) ska förtydligas vem som ska tillse att de åtgärder som skrivs fram i planen verkligen genomförs. Annars finns risk att ansvaret hamnar mellan stolarna. Den ansvarige kan vara en person inom elevhälsan, socialtjänsten eller hälso- och sjukvården. Om det är skolan som initierar en SIP bör den ansvarige personen finnas inom elevhälsan. Det är alltså inte en läraruppgift.
 
Med tanke på det politiska stilleståndet så är det svårt att veta när förslaget kan bli verklighet, men Åsa Ernestam har svårt att se att det skulle finnas ett politiskt motstånd mot den inskickade skrivelsen.
 
– Jag tror att det är väldigt många partier som skulle tycka att det här vore bra. Med tanke på att det här ska in i en proposition, som den nya regeringen lägger, kan det ta lite tid. Men kan man stoppa in det i en redan pågående utredning kan det snabba på det hela. Jag tror att det troligaste tidsmässigt är att man kommer fram med detta tidigast 2020, säger hon.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering och få upp ögonen för ny teknik.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Annons
Annons

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Annons

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Annons
Annons

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

Annons

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons