Annons
Kritiken mot Skolkommissionens förslag tål att upprepas, skriver Hrvoje Kap, fil dr i sociologi. Foto: Shutterstock.com

”Förslagen innebär en direkt form av särbehandling”

Publicerad 27 november 2020

Fakta

Läs mer

Hela "En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning" hittar du här.

Debatt Förslagen för att skapa en mer likvärdig skola bör inte genomföras, skriver sociologen Hrvoje Kap.

Utredningen Ökad likvärdighet i skolan (SOU 2020:28) presenterar ett antal förslag som handlar om att införa olika former av direkt eller indirekt särbehandling med syftet att, i utredningens perspektiv, "öka" likvärdigheten och minska det man menar är segregation inom delar av skolväsendet. De liknar några av de förslag som för några år sedan presenterades av Skolkommissionen (SOU 2017:35), och kritiken mot dem tål att upprepas.

Två av förslagen innebär en direkt form av särbehandling, nämligen de som handlar om att åstadkomma en "allsidig social sammansättning" i skolor och klasser, dels genom huvudmäns och rektorers aktiva verkan för en sådan, och dels genom kvotering av elever som urvalsgrund i samband med skolvalet.

En viktig kritisk synpunkt mot dessa förslag - och även ett liknande förslag om allsidig social sammansättning i gymnasieskolan, presenterat i utredningen Gemensamt ansvar (SOU 2020:33) - är att de kan vara diskriminerande i så måtto som sådana urval baseras på för sammanhangen ovidkommande kriterier.

Men de skulle också kunna sprida stereotypiska föreställningar och inställningar baserade på de kategorier som i och med dessa förslag skulle kunna få tydligare och mer formaliserad form. Detta gäller i viss mån även utredningens förslag att införa ett permanent socioekonomiskt viktat sektorsbidrag för att delfinansiera huvudmän för främst grundskolor.

Om detta förslag skulle likna det nuvarande frivilliga socioekonomiskt viktade statsbidraget, skulle det baseras på en modell där elevers sannolikhet att bli behöriga till gymnasiet beräknas statistiskt utifrån variabler som refererar till aspekter av elevers socioekonomiska familjesituation (lägre beräknad sannolikhet ger högre bidragssummor).

Detta förslag kan ses som det senaste av flera mindre steg, som liknar det statsvetare kallar layering inom policytillkomst - flera små gradvis tillagda policyförändringar kan med tiden omvandla policy till en kvalitativt annorlunda konstruktion. I detta fall togs ett viktigt steg 2014 när kommuner ålades att tilldela resurser efter elevers behov och förutsättningar (Skollag 2010:800, 2 kap. 8 b §); detta stärkte stödet för en mer kontroversiell strukturalistisk tolkning av termen "förutsättningar".

Nästa steg togs 2018 med det frivilliga statsbidraget. Det nuvarande förslaget skulle kunna bli det steg som fastare för in skolfinansieringspolicy i en särskild riktning, bland annat på grund av den institutionalisering som skulle följa om SCB knyts närmare skolmyndigheterna.

Policykonstruktionen i det statsbidrag som infördes 2018 innebär ett antal möjligheter ur styrningssynpunkt: eftersom den vilar på teoretiska idéer om "prediktion" av hur elever kan komma att bete sig möjliggör den en form av framtidsplanering, samtidigt som användningen av statistik innebär centraliserad och mer sofistikerad översikt över delar av befolkningen.

Inbyggd i den finns en form av ojämlik behandling baserad på elevers "bakgrund" - om än indirekt, ekonomisk och på institutionell nivå. Sådan policy skulle kunna sprida och bidra till olika förväntningar på olika "grupper" av elever, vars "bakgrund" skulle betraktas som alltför viktig - något som man bör ha principiella invändningar mot. Dessutom kan differentierad resurstilldelning skapa oönskade och oavsedda ekonomiska incitament.

Alla dessa förslag sammantagna kan tolkas som förskjutningar mot en syn på likvärdighet och rättvisa som närmar sig vissa varianter av det som på engelska går under benämningen equity och som allt oftare förknippas med uppfattningar om rättvisa där individers grupptillhörighet och ideal om jämlika resultat betonas.

Förslagens fokus och försök att på olika sätt basera policy på kollektiva kategorier kan därför också ses som gradvisa steg mot former av kollektivism, och i det längre loppet potentiellt även varianter av identitetspolitik. För att en sådan policyutveckling inte ska få större momentum, bör den avvärjas redan nu, innan den hinner trampa upp spår som kan bli svåra att ta sig ur. Förslagen bör inte genomföras.

Hrvoje Kap, fil dr i sociologi

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
Debatt

”Barnens bästa måste få gå före affärsintressen”

Debatt

”Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej till i princip alla förslag för att öka likvärdigheten”, skriver Carina Ohlsson och Gunilla Svantorp (S).

Kommentera
Annons
Coronaviruset

Studie: Högstadielärare bland de värst drabbade yrkesgrupperna

Corona

”Lärarnas oro har varit befogad.”

Åsa Fahlén: ”Jag är förvånad och oroad”

Corona

Beskedet om att gymnasiet ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum är oroväckande, enligt LR. 

Annons
Annons

Gymnasieläraren Robin: ”Positivt men tufft”

Corona

Det här efterlyser han för att kunna planera resten av vårterminen.

Annons

Nya coronaråd för gymnasiet

Corona

Gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum.

Så många högstadieskolor undervisar på distans

Corona

Här är resultatet av Skolverkets snabbutredning.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Friskolor

Kommunlistan: Tunga koncerner ligger bakom två av tre nya friskolor

Friskolor

”Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna”.

Forskning

Forskning: Därför brister elevernas historiekunskaper

Forskning

”Systematiska grundproblem som är orsaken bakom bristerna.”

”Tvålärarskapet kan ta svensk skola ur krisen”

Undervisning

Läraren och författaren Anders Tidström om en metod som lätt viftas bort.

Skolbibliotek

Kraven på bemannade skolbibliotek hyllas: ”En garanti”

Skolbibliotek

Kraven skärps – måste vara bemannade av utbildad personal.

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons