Debatt
Begreppet icke-konfessionell borde utvidgas
Annons
En majoritet i utbildningsutskottet vill att religiösa inslag ska vara tillåtna på skolavslutningen.
Skolavslutning
Fritt fram för religiös skolavslutning
Skolavslutningar i kyrkan ska få ha religiösa inslag, enligt en majoritet i utbildningsutskottet.
Utbildningsutskottets förslag
Utbildningsutskottet vill att riksdagen uppmanar regeringen att se över sammanlagt fem frågor som gäller skolan. Det handlar om skolavslutningar, idrott och hälsa, 10-årig grundskola, digitalt lärarlyft och digitala nationella prov. S, MP och V säger nej till utskottets förslag.
Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen ska rikta fem uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om skolan:
- Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor, i annan utbildning än undervisning, i samband med skolavslutningar och andra traditionella högtider. Exempelvis ska det vara möjligt att använda kyrkor och andra religiösa lokaler vid skolavslutningar.
- Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att utöka undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa i grundskolan med 100 timmar. Det motsvarar en ökning av ämnet med 20 procent.
- Regeringen bör arbeta fram ett förslag om tioårig grundskola och vidareutbildning av förskolelärare så att de kan bli behöriga att undervisa i den nya tioåriga grundskolan.
- Regeringen bör utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft. I uppdraget bör det ingå att se över vidareutbildning i digitala verktyg, hur moderna verktyg kan användas för att nå uppsatta mål samt hur lärare ska kunna använda digitala verktyg i undervisningen.
- Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att införa digitala nationella prov med rättning av utomstående, nationella examinatorer. Detta som ett led i att öka likvärdigheten i bedömningen av nationella prov.
Förslagen om tillkännagivanden kommer från motioner som har lagts fram av M, C, L och KD. Bakom förslagen till tillkännagivanden står en utskottsmajoritet som består av M, SD, C, L och KD.
S, MP och V säger i reservationer nej till förslagen om tillkännagivanden. Partierna anser inte att det behövs några uppmaningar till regeringen i de här frågorna.
Källa: Utbildningsutskottet
Inför varje terminsavslut blommar debatten om skolavslutningens placering upp. Skollagen säger att undervisning i svenska skolor ska vara icke-konfessionell, icke religiös, vilket också påverkar skolavslutningen.
Skolverket skriver att ”Avslutningen eller samlingen kan ske i kyrkan om den utformas så att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron och det inte förekommer några religiösa inslag såsom bön, välsignelse eller trosbekännelseinslag”.
Men en majoritet i utbildningsutskottet vill att det ska göras tydligt i skollagen att det är tillåtet med avslutningar i kyrkan – även med religiösa inslag.
– Det handlar om enstaka inslag i det som inte är undervisning, men vi vill inte rada upp exempel för när det ska vara tillåtet. Hur mycket och vad bestäms mellan skolledning och kyrka, säger Annika Eclund, skolpolitisk talesperson för Kristdemokraterna.
– Nu kan man sjunga alla tre verserna på ”Den blomstertid nu kommer” och inte bara två, eftersom Gud nämns i den tredje.
Sverigedemokraterna fällde samma förslag för nästan ett år sedan, eftersom de saknade en skrivning om ”kulturarv”. Nu går de på Alliansens linje.
Men det gör er beroende av Sverigedemokraterna. Hur ser ni på det?
– Vi har stöd från dem, det kan vi inte förneka, men vi har inget samarbete. Vi kan heller inte hindra dem från att stödja vårt förslag, säger Annika Eclund.
Det blev även majoritet för förslagen om ökat antal idrottstimmar och tioårig grundskola med start vid sex års ålder.
Idrottstimmarna går från 500 till 600.
– Vi vill få den positiva effekten på kunskapsinlärningen men det är också ett sätt att adressera problemet med barnfetma och stillasittande, säger Camilla Waltersson Grönvall, moderaternas utbildningspolitiska talesperson.
Majoriteten i utskottet står även bakom förslaget att tidigarelägga skolstart till sex års ålder och därmed göra grundskolan tioårig.
– Har vi inte rätt kompetens för de pedagoger som möter våra sexåringar så blir regeringens förslag om obligatorisk förskoleklass inget annat än ett slag i luften, säger Camilla Waltersson Grönvall.
– På lång sikt är det viktigaste att vi får en tioårig grundskola, ju tidigare man kommer rätt desto lättare blir det att klara grundskolan och senare gymnasieskolan. Om man vill utjämna sociala skillnader finns inget bättre sätt än att börja skolan tidigare, säger Christer Nylander (l), vice ordförande i utbildningsutskottet.