Annons

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Publicerad 27 februari 2017

Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskaren Lars Fonseca.
– Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket, säger han till Skolvärlden.

Skolvärlden har tidigare skrivit om elevernas fusk i skolan. För några dagar sedan släppte Lärarnas Riksförbund en undersökning som visar att en av tio lärare medger att det förekommit fusk vid nationella prov på deras skola. ”Uppdrag granskning” på SVT gav också exempel på lärare som bidragit, antingen genom att sprätta kuverten med prov för tidigt och hjälpa eleverna, stöttat eleverna under själva provet eller att rätta för snällt.

Varför ser det ut som det gör? En som intresserat sig för att besvara den frågan är Lars Fonseca, forskare på Linnéuniversitetet. Han har studerat de bakomliggande villkoren som skulle kunna förklara fusket i skolan. Hans forskningsintresse riktar sig generellt mot att förstå elevers och lärares upplevda normer och normkonflikter i pedagogiska praktiker. I en doktorsavhandling från 2014 studerade han normer kring skolfusk i gymnasieskolan.

– Min grundtanke är att lärarna gör rätt, samtidigt som de gör fel. När jag har pratat med lärare och elever om det här säger de att man möter så motstridiga förväntningar att de måste välja. Den förväntan som alla möter, som syns väldigt tydligt i mina studier och i bakgrunden till ”Uppdrag granskning”, det är att man har förväntningar på sig att prestera goda resultat. Det har man som elev och som lärare, som rektor och som nation också, säger han till Skolvärden.

Ska man prestera goda resultat i skolan måste lärarna på något sätt agera utifrån det, menar han.

– Möter man då förväntan att du ska leverera goda resultat så möter man samtidigt förväntningarna att du ska följa ett regelverk till punkt och pricka. De här två förväntningarna krockar tyvärr. Lärare och elever säger de att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket.

Det som händer då är att elever och lärare börjar ”förhandla”. Man vet att man kommer att bryta en förväntan och uppfylla en annan.

– Då blir det ofta så att man väljer att tillfredsställa de här resultatkraven och då kanske fuska, blunda för fusk eller någonstans lätta på reglerna med exempelvis förlängd skrivtid.

Vad blir det för konsekvenser om den befintliga situationen fortlöper?

– Om man inte pratar om det blir det väldigt svårt för folk att begripa vad det är som pågår egentligen. Lärare och elever kommer alltid gå runt och känna att man gör fel, det tror jag inte är bra för en yrkeskår som är satt under press. För samtidigt gör man rätt åt ett annat håll och levererar så goda resultat som möjligt, säger han.

Bitterljuvt är ett väldigt bra ord för att sammanfatta situationen, menar Lars Fonseca.  

– Jag har inte hört någon lärare eller elev som tycker att det här är bra. Alla tycker det är förödande. Man vet att det är fel, men man gör det ändå, säger han och tillägger:

– Sett ur den ekonomiska logiken så är det fullt begripligt att lärare och elever fuskar. Medan ur någon sorts demokratisk logik, där vi tänker oss att vi ska fostra goda samhällsmedborgare, då är det en katastrof naturligtvis.

Väldigt många forskare på området pekar på att skolan har ekonomiserats under de senaste tio-femton åren. Då blir det här en naturlig följd av det, menar Lars Fonseca.

– Gränsen mellan underkända och godkända elevbetyg utgör i dagens utbildningskultur den knivskarpa skillnaden mellan måluppfyllelse och misslyckande för såväl den enskilde eleven, läraren och skolenheten. Elevbetyg på godkända nivåer är hårdvaluta på en starkt ekonomiserad utbildningsmarknad. Underkända gymnasiebetyg försvårar ungdomars inträde på arbetsmarknaden, lärarens position i lönetilldelningar och skolans attraktionskraft på en konkurrensutsatt skolmarknad.

Är du orolig för det ska fortsätta?

– Det jag är orolig för är att man tillåter en dubbel bokföring att existera. För mig så är utbildning och bildning någonstans att avslöja dubbla budskap. Då blir det knepigt när så många lärare och elever har genomskådat det här för länge sedan – men ingen vill låtsas om det. Jag är orolig för att man har byggt in lögnen i systemet.

Vad krävs för att det ska bli en förändring?

– Det är en hyggligt bra fråga. Jag tror fortfarande på demokrati och att tillräckligt många tycker att det är viktigt. Det är en gigantisk elefant i rummet som de flesta ser. Jag vill tackla omkull elefanten. Mer kontroller har man redan försökt med, jag vet inte om det kommer förändra något.

– I grund och botten måste man hjälpa lärare och elever att bli av med den där klumpen i magen. Vi kan inte gå runt och ljuga för varandra. Man måste våga prata om det, först då kan man få stopp om det. Det är det första steget.

Men samtidigt finns det en stor rädsla.

– Välter man elefanten bara på en skola så kommer betygen på bara den skolan att relativt sett vara sämre än på grannskolorna. Då ser lärarna ut som sämre lärare, elevbetygen blir sämre och det är man inte beredd att ta. Det är systematiken i det hela, säger han och tillägger:

– Att prata om det är kanske det enda sättet att komma ifrån detta. På det strukturella hållet så skulle det vara att minska incitamenten, det vill säga ta bort den här möjligheten för skolor att konkurrera med höga betyg. Men hur det skulle gå till har jag inte en susning om. Jag tror att skolsystemet är så pass ekonomiserat att den som ifrågasätter det kommer att framställas som någon med en märklig åsikt.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Global Teacher Prize öppnade många dörrar men Andria Zafirakou jobbar kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Annons
Annons
Kritik mot AcadeMedia

”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera
Annons

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Annons
Annons
Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Annons
Skolmiljö

NPF i fokus när lärarna fick delta i skolans ombyggnad

Fysisk lärmiljö

När bygget av nya Stigtomta skola inleddes var personalens vision glasklar: skolan skulle vara NPF-anpassad in i minsta detalj.

SPSM:s 5 tips: Så förbättrar du tillgängligheten i skolan

Skolmiljö

Viljan att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever är god bland svenska skolor – men det kan fortfarande bli bättre, menar Pia Persson vid SPSM.

Lärarutbildning

UHR efter kritiken: Vi har hållit oss till sanningen

Lärarutbildning

”Intresset för lärarutbildningar ökar” skrev Universitets- och högskolerådet i ett pressmeddelande. "Fel och missvisande" svarade Liberalerna.

Centern: ”Det är dags för fristående lärarutbildningar”

Debatt

”Vi vill att fristående lärarutbildningar ska etableras med målsättning att vara ledande för såväl lärarutbildning som skolforskning, för att driva på utvecklingen ytterligare, skriver två av Centerpartiets riksdagsledamöter i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så ska lärarutbildningen göras om: Vill underlätta för fler att bli lärare

Lärarutbildning

Fler ska välja läraryrket och fler ska ta examen. Nu ser regeringen över lärarutbildningen.

Estetlärare

Hon kämpar för estetlärarnas villkor: ”Frustrerande”

Estetiska ämnen

Inga ämneskollegor att rådgöra med, ont om tid mellan lektionerna och otillräckliga salar – det är verkligheten för många estetlärare.

”Vi vill visa vilka rättigheter man har”

Arbetsvillkor

Mycket behöver göras för att förbättra förutsättningarna för estetlärare, visar en ny rapport från LR.

”Hur skapar vi förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga?”

Debatt

”I en inkluderad skola kan fokus aldrig vara på individen utan ska vara på organisationen”, skriver specialpedagogen Anna Hagberg Nilsson.

Kommentera

Så spetsar du undervisningen: Ställ rätt frågor

Undervisning

Vad är nyckeln till en framgångsrik undervisning som lyfter eleverna? Enligt lärarna Malin Larsson och Tommy Lucassi är svaret enkelt: Ställ rätt frågor. 

Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons