Annons
Foto: Tomas Lindell

Går det att vara källkritisk på nätet?

Publicerad 24 januari 2011

Kritisk granskning av information är viktigt, det visar inte minst dokumenten från Wikileaks. Men hur en lärare hjälper sina elever att bli goda källkritiker är mindre klart.
Vi listar några goda råd.

Fakta

Källkritiska elever

  • Stöd eleven i insamling och tolkning av material i stället för att endast presentera en uppgift.
  • Lär eleverna att använda sociala medier, att producera information och inte bara konsumera.
  • Backa inte för svåra moraliska dilemman, hjälp eleverna att granska källan i stället. Med större kunskap om bakomliggande värderingar och kopplingar är det lättare att föra en konstruktiv diskussion.
  • Ta din egen källkritik på allvar, läs till exempel olika tidningar och jämför budskap.
  • Grundläggande information och lektionstips finns på kollakallan.skolverket.se

Den som tyckt att källkritik är något av en överkurs, ett område att vika några undervisningsminuter under historielektionerna åt men som annars mest handlar om att få eleverna att använda fler söktjänster än Google och att se till att klipp-och-klistrandet inte går över styr, lär ha fått ett jobbigt uppvaknande för varje informationsbomb som släppts av Wikileaks.
För debatten kring Wikileaks sätter ljuset på hur viktigt – och svårt – det är att vara källkritisk. Och om inte materialet varit för stort för en skolelev att bita i hade Wikileaks varit ett skolexempel på en övning i källkritik, med frågor som: Kan man lita på källan? Julian Assange, ledare för Wikileaks, fångar mycket av problematiken i dagens källkritik i sin förklaring. ”Jag kan garantera att materialet är äkta, men jag garanterar inte att det är sant”, är hans syn.

Inga exakta svar

Andra källkritiska frågor är om det funnits bakomliggande, outtalade motiv för eller emot publiceringen? Vad blir konsekvenserna av informationen som sprids över världen? Spelar det roll om den är omformulerad och vinklad, eller oredigerad och därmed oöverskådlig och långtråkig att ta del av? De exakta svaren kanske vi aldrig hittar. Men att digitala informationskällor från nya avsändare kommer att få större inflytande på våra liv och bilden av vår omvärld är klart.
Hur det påverkar skolans värld? Ännu finns inte så mycket forskning om källkritik hos svenska elever. Men åtminstone några undersökningar har gjorts och de är inte uppmuntrande.
TU, Tidningsutgivarna, släppte för ett år sedan skriften ”Okritiska unga och sjunkande förtroende för dagspressen – ett samband?” där man slår fast att ”unga har svårt att källkritiskt navigera bland medier”.
En undersökning från 2008 av World Internet Institute (forskningspartnern i Sverige för World Internet Project) visar att endast 44 procent av svenska gymnasieungdomar har fått undervisning i hur de ska bedöma tillförlitligheten hos olika källor på Internet. Nästan hälften säger att de inte fått någon undervisning i källkritik alls.
Ett inslag från Kalla Fakta (2/9 2007) ger en känsla för vad bristande källkritik kan leda till. Tv-teamet filmade en gymnasieklass i Jönköping som skulle göra ett projekt om förintelsen. Tre fjärdedelar av eleverna uppfattade hemsidor från förintelseförnekare som mer trovärdiga än officiella sajter.

Får större vikt

Nej, Wikileaks nämns inte i förordningen till Lgr2011, som gäller från juli nästa år. Inte Flashback, Flickr eller Twitter heller. Men klart är att den nya läroplanen tagit intryck av alla dessa nya digitala informationsförmedlingstjänster och behovet av ge elever ett källkritiskt förhållningsätt tas upp mer än i tidigare läroplan.
I det inledande kapitlet, Skolans värdegrund och uppdrag, finns flera skrivningar som rör området, som till exempel: ”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. /…/ Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden /…/.” I ämnesbeskrivning efter ämnesbeskrivning upprepas vikten av källkritik.
För ämnet svenska nämns ”Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt” som en viktig del i undervisningen. Men hur detta ska ske i praktiken är långt ifrån självklart.
Ann-Britt Enochsson har arbetat många år som lärare och är nu docent i pedagogik med inriktning på IT och skola vid Karlstads Universitet. Lärare som envisas med att låta eleverna plugga in källkritik vid särskilda lektioner kommer inte att lyckas, menar hon.
– Det handlar i stället om ett kritiskt tänkande som måste genomsyra hela verksamheten i skolan, säger Ann-Britt Enochsson och återger ett fall från sin forskning som först verkade lite banalt.
Det var en grupp tredjeklassare som skulle redovisa Lucialegenden. I sin research på Internet hittade de två legender. En där Lucia själv sticker ut ögonen, en där någon annan utför misshandeln.
– Tredjeklassare ifrågasätter inte legender i sig, men det blev en livlig diskussion om argumenten för och emot vilken som stämde. Visst lät det lite gulligt men det viktiga var att just den här gruppen blev sedan kända för att ”ifrågasätta allting”, på ett bra sätt, för de hade sett att det kan finnas flera sanningar. Och de hade lärare som kunde hantera det.
– Något år senare hade en av killarna valt en porrbild som skärmbild, kanske på skoj. Men lärarna blev inte arga och förbjöd rakt av, utan vågade låta hela klassen diskutera och bryta sina åsikter, vilket ledde till att bilden togs bort i samförstånd.

Rädda lärare

Andra hinder är skräckslagna lärare. De ger inga källkritiska elever, menar Ann–Britt Enochsson.
– En del lärare har en stor rädsla för vad som händer om man ”släpper ut” eleverna på nätet, de väntar sig bara dåliga saker av det.
Det gäller också att inte lämna eleverna i sticket.
– Jag har sett många lärare som går igenom en uppgift och sedan lämnar eleverna ensamma att söka. De elever som inte har ambitiösa lärare är utlämnade till sig själva, de får förmaningar från lärarna att de ska vara kritiska men hur? Det får de lista ut själva.
– Läraren bör finnas med och guida sökandet och diskutera resultaten.
Visst har källkritik alltid varit viktigt. Men när det går snabbt och enkelt för vem som helst att meddela sig är förstås granskningskraven tuffare. Och följderna av om vi släpper ut generationer utan källkritiska verktyg ter sig som rena skräckscenariot.
– Då får vi människor som är väldigt lättmanipulerande och i slutändan är mottagliga för totalitära inslag, säger Eva-Maria Flöög, som är universitetsadjunkt vid Bibliotekshögskolan i Borås samt föreläser och skriver om källkritik.
Hon varnar också för att det stora informationsflödet och alla källor som gör anspråk på att ha sanningen kan få många att bara strunta i allt.
– Att man relativiserar allt och säger att alla ljuger, inget är mer värt, är också en farlig utveckling. Den maktlösheten som även väldigt utbildade människor kan känna ska man inte bara vifta bort.
De lärare som uppmuntrar sina elever till att själva delta i debatter på nätet, till exempel genom att skriva en uppsats inte bara för lärarens ögon utan som läggs ut på en debattsajt eller Wikipedia, är på rätt väg, tycker Eva-Maria Flöög.

Använda Wikileaks

Eller varför inte ta in Wikileaks i undervisningen:
– Läraren ska väl inte hoppas på att kunna göra en analys av innehållet, det som erfarna journalister går bet på. Men man kan ju ha ett annat sätt att ta upp det, man kan diskutera och gå in i materialet för att lära känna det.
Det är lätt att känna maktlösheten hos en lärare vars elever tycker att förintelseförnekande sajter är trovärdiga som i exemplet ovan.
Torsten Thurén, docent och universitetslektor vid JMK, Stockholms universitet och författare till böcker som Källkritik för Internet, har ett konkret tips.
– Läraren ska inte säga fy, det där ska du inte tro på. För eleven har fått höra att du ska tänka kritiskt, och nu har han eller hon ju gjort det. Man ska gå vidare, lägga ner lite möda på att förstå det som kanske inte är uppenbart vid första besöket på sajten.
Genom att analysera språket – är det skrytigt, eller gnälligt - och ta reda på mer om personerna bakom informationen och vart länkarna på sajten går, kan man skapa sig en bättre bild.
– Ofta är det ganska lätt att få dem på kroken, avslöja vad som ligger bakom informationen, säger Torsten Thurén och menar att man efter ett tag tänker källkritiskt nästan automatiskt.
– Man märker att om det står ”objektivitet” fem gånger på en sida, då är det ofta ett tecken på motsatsen.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Annons
Annons

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Annons

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Annons
Annons

Statsbidrag trots nedskärningar symptom på ett trasigt system

Skolans finansiering

Att regeringen gör likvärdighetsbidraget till kommunerna villkorslöst bekräftar att systemet inte fungerar, menar Åsa Fahlén på LR och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Annons
Debatt

”Vi är på väg att utbilda barn och unga rakt in i utanförskap”

Debatt

”Nedskärningarna slår hårt mot elever i behov av SVA”, skriver Anna Kaya och Karin Sandwall på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Kommentera

Skolverket: Lärarbristen minskar

Lärarbristen

Skolverket skriver ner sin prognos för lärarbristen. Fortfarande beräknas dock 45 000 lärare fattas om 15 år.
– Det är enorma siffror, säger Therese Landerholm på LR.

Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Pisa 2018

Forskaren: Pisa-kritiken blir konspiratorisk

Pisa

Uppmärksamheten kring elever som undantogs från Pisa-studien har fått för stora proportioner, menar Ulf Fredriksson på Stockholms universitet.

Så vill SPSM göra skolan mer likvärdig: ”Ska knacka på”

Pisa

Staten måste se över var stödet behövs som bäst, enligt generaldirektören Fredrik Malmberg.

Pisa: Svenska elever presterar allt bättre

OECD

Presterar nu bättre än OECD-genomsnittet.

Så ser lärarna på Pisa-resultaten

Pisa 2018

Lärarprofilerna Alexander Skytte, Sara Bruun och Mikael Bruér förklarar hur de ser på Pisa-resultaten.

Anna Ekström: ”Svensk skola står stark tack vare lärarna”

Pisa

Anna Ekström (S) är glad men ser anledning till eftertanke efter de senaste Pisaresultaten. Roger Haddad (L) menar att det är effekterna av Liberalernas politik vi ser.

Åsa Fahlén: Resultaten får inte leda till mer nedskärningar

Nedskärningar

”Galet att skära ner på skolan”, säger Åsa Fahlén.

Moderaterna: ”Skolministern kan inte vara glad”

Politik

M-politikern menar att många resultat är oroväckande.

Per Kornhall: Pisa fortsätter luta rätt – och fel

Kommentar

Per kornhall kommenterar Pisa-resultatet: ”Det borde innebära att svensk skola kan få lite andrum och arbeta med mer långsiktiga reformer.”

Debatt: ”Svenska skolan sviker fortfarande de svagaste”

Debatt

”Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå”, skriver läraren och politikern Emma Köster.

Kommentera

Forskaren sågar Pisa-studien: ”Det är otroligt förstorat”

Kritik

Malin Ideland tycker att det läggs alldeles för stor vikt vid studien.

OECD-chefen: ”Det kommer bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för OECD:s utbildningskontor, till Skolvärlden.

Alexander Skytte: Vem är en skicklig lärare?

Blogg

”Därför är jag tveksam till att det skulle fungera att flytta ’särskilt skickliga lärare’ till utsatta områden”, skriver Alexander Skytte.

Efter SD:s förslag: Det strider mot både lag och erfarenhet

Politik

Skapa internat för särskilt problematiska elever och sätt nyanlända i egna skolor. Det är ett par av SD:s nya skolförslag.

Åsa Wikforss om kampen mot ”Fake news”: Lärare har en viktig roll

Filosofi

Professorns bok ”Alternativ fakta” ska delas ut till alla som läser tredje året på gymnasiet.

”Årets gymnasielärare”: Brukar få höra att jag är tydlig

Lärargalan

Samhällskunskaps- och historieläraren Björn Grönqvist från Karlstad kammade hem titeln.

Lön

Granskning: De som fick lönelyft missgynnas av kommunerna

Rapport

Lärare som får del av lärarlönelyftet missgynnas lönemässigt om man bortser från de statliga pengarna, visar Statskontorets granskning.

Läraren Hannas öppna brev till kommunen: Här är min önskelista

Debatt

”Välkommen till Vallentuna, vi erbjuder inte lika villkor för alla elever. Det här är min önskelista till jul”, skriver Hanna Ståhlnacke, lärare i Vallentuna.

Kommentera

Fridolins nya uppdrag: Säkra kvaliteten i läromedel

Läromedel

”Det är ett drömuppdrag”, säger Gustav Fridolin.

Särskilt stöd

Unik dom: Diskriminering när elev inte fick stöd i tid

Särskilt stöd

Malmö stad tvingas betala 20 000 kronor i diskrimineringsersättning.

”Nedskärningarna kan drabba utsatta elever hårt”

Särskilt stöd 

SPSM:s generaldirektör varnar för att kommunernas nedskärningar kan drabba de utsatta eleverna hårt.

Hjälpmedel vid nationella prov

Sara Bruun: ”Alla barn har rätt att lära sig och att kunna läsa”

Blogg

”Det är varje barns rättighet att läsa och att kunna läsa. Att inte kunna läsa ordentligt är i allra högsta grad diskriminerande”, skriver Sara Bruun. 

”Elever som tas ifrån sina hjälpmedel under provet far illa”

Replik

”En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Ny dom: Diskriminering att förbjuda hjälpmedel vid nationella prov

Läs- och skrivsvårigheter

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska.

Förstatligad skola: Så tänker utredaren

Skolsystemet

Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand lutar mot att föreslå en trestegsraket för ett statligt övertagande av skolans finansiering.

Forskning: Ingen ökning av avhopp från läraryrket

Lärarbrist

De senaste 20 åren har fler lämnat läraryrket än jämförda yrken. Men någon trend att allt fler hoppar av finns inte enligt ny forskning.

Digitalt

Ny rapport: Så ser dina elevers internetvanor ut

Digitalt

Sju av tio mellanstadieelever anser att de har fått undervisning i skydd mot kränkningar på internet.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna tvätta skolans gardiner för att spara pengar

Arbetsuppgifter

Nya rutiner väcker ilska på skolor i Piteå – får dumpa alla textilier eller städa själva.

Debatt

”Att hantera elever som utmanar, stökar och beter sig otrevligt”

Debatt

”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som borde rätta sig i ledet? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Särskilt stöd

Efter kritiken: Kommunen tvärvänder om särskilt stöd för elever

Särskilt stöd

Kommunen meddelar att man kommer att se över tilläggsbelopp för särskilt stöd.

Blogg

Mikael Bruér: ”Vi behöver fler dåliga exempel”

Blogg

”Det är inte lärarna som det går bra för vi behöver prata om, utan de som inte orkar eller de som känner sig dåliga. Vi behöver ge dem en känsla av att de duger”, skriver Mikael Bruér. 

Nedskärningar i skolan

Facket varnar: Nya budgeten kommer drabba lärarna hårt

Besparingar

De kraftiga besparingar som väntar skolorna i Stockholm kommer att drabba lärarna hårt. 
– Det är ett allvarligt läge, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm.

Debatt

”Lärarförsörjningen är ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”

Replik

”Det är ljuv musik för mig att höra ett sådant fackligt engagemang, men lärarförsörjningen är och förblir ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

Hon forskar om särskilt stöd på gymnasiet: ”Finns väldigt lite kunskap”

Särskilt stöd 

Forskaren Anna Öhman genomför just nu en studie av särskilt stöd på gymnasiet.

vuxenutbildning

Lokala vuxenutbildningens projekt sprids i Europa

Vuxenutbildning

Vux Huddinges integrationsprojektet sprids till andra länder. 

Lönegranskning

Tre erfarna lärare berättar: Yngre fick högre lön än vi

Löner

När lärarstudenten var klar med sin utbildning anställdes hon på samma skola som hon gjorde sin praktik på.
– Hon fick 4 000 kronor mer i månadslön än vad jag hade. Det svider, säger Stina som var studentens handledare.

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Löner

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.

Forskning

Hans forskning ska lyfta skillnader mellan skolreformer

Forskning

Forskargrupper från fyra länder ska i ett nätverk jämföra forskning av utbildningsreformer.

Debatt

”Ge barn i särskolan rätt till obligatorisk förskoleklass”

Debatt

”Även barn i särskola borde ha rätt till tio års grundskola enligt likvärdighetsprincipen”, skriver debattörerna.

Kommentera

Facket vill skrota elevens val: Tiden behövs till annat

Tidsbrist

”Stoffträngseln” i skolans ämnen har blivit synlig genom debatten om nya kursplaner. Ett bra tillfälle att ta bort elevens val, menar LR.

Forskarna: Nationella proven måste omarbetas

NP

Digitala och externt rättade nationella prov står inför dörren. Men för att fungera vid betygsättning måste själva uppgifterna anpassas, menar flera forskare.

Läxförhör istället för prov – så får hon över fler elever från F till E

Bedömning

Helena Kvarnsells elever har skriftligt läxförhör varje vecka: ”Fantastiskt betygsunderlag”.

HÖK 18

6 av 10 ombud: Kommunerna lever inte upp till avtalet

Avtalet

Många kommuner lever inte upp till skrivningarna i avtalet HÖK 18, enligt Skolvärldens enkätundersökning bland fackligt aktiva lärare.

Åsa Fahlén: ”Jag är jättebekymrad”

HÖK 18

LR:s ordförande Åsa Fahlén är inte överraskad över kritiken mot HÖK 18.
– Situationen är i dag oerhört bekymmersam på många håll på grund av alla nedskärningar.

Digitala verktyg

Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg

Digitala verktyg

Mattias Rundberg forskar på digitala verktyg i skolan för att se vilken effekt de har på lärandet. 

Intervju

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Betygsutredningen

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Debatt

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons