Annons
Foto: Tomas Lindell

Går det att vara källkritisk på nätet?

Publicerad 24 januari 2011

Kritisk granskning av information är viktigt, det visar inte minst dokumenten från Wikileaks. Men hur en lärare hjälper sina elever att bli goda källkritiker är mindre klart.
Vi listar några goda råd.

Fakta

Källkritiska elever

  • Stöd eleven i insamling och tolkning av material i stället för att endast presentera en uppgift.
  • Lär eleverna att använda sociala medier, att producera information och inte bara konsumera.
  • Backa inte för svåra moraliska dilemman, hjälp eleverna att granska källan i stället. Med större kunskap om bakomliggande värderingar och kopplingar är det lättare att föra en konstruktiv diskussion.
  • Ta din egen källkritik på allvar, läs till exempel olika tidningar och jämför budskap.
  • Grundläggande information och lektionstips finns på kollakallan.skolverket.se

Den som tyckt att källkritik är något av en överkurs, ett område att vika några undervisningsminuter under historielektionerna åt men som annars mest handlar om att få eleverna att använda fler söktjänster än Google och att se till att klipp-och-klistrandet inte går över styr, lär ha fått ett jobbigt uppvaknande för varje informationsbomb som släppts av Wikileaks.
För debatten kring Wikileaks sätter ljuset på hur viktigt – och svårt – det är att vara källkritisk. Och om inte materialet varit för stort för en skolelev att bita i hade Wikileaks varit ett skolexempel på en övning i källkritik, med frågor som: Kan man lita på källan? Julian Assange, ledare för Wikileaks, fångar mycket av problematiken i dagens källkritik i sin förklaring. ”Jag kan garantera att materialet är äkta, men jag garanterar inte att det är sant”, är hans syn.

Inga exakta svar

Andra källkritiska frågor är om det funnits bakomliggande, outtalade motiv för eller emot publiceringen? Vad blir konsekvenserna av informationen som sprids över världen? Spelar det roll om den är omformulerad och vinklad, eller oredigerad och därmed oöverskådlig och långtråkig att ta del av? De exakta svaren kanske vi aldrig hittar. Men att digitala informationskällor från nya avsändare kommer att få större inflytande på våra liv och bilden av vår omvärld är klart.
Hur det påverkar skolans värld? Ännu finns inte så mycket forskning om källkritik hos svenska elever. Men åtminstone några undersökningar har gjorts och de är inte uppmuntrande.
TU, Tidningsutgivarna, släppte för ett år sedan skriften ”Okritiska unga och sjunkande förtroende för dagspressen – ett samband?” där man slår fast att ”unga har svårt att källkritiskt navigera bland medier”.
En undersökning från 2008 av World Internet Institute (forskningspartnern i Sverige för World Internet Project) visar att endast 44 procent av svenska gymnasieungdomar har fått undervisning i hur de ska bedöma tillförlitligheten hos olika källor på Internet. Nästan hälften säger att de inte fått någon undervisning i källkritik alls.
Ett inslag från Kalla Fakta (2/9 2007) ger en känsla för vad bristande källkritik kan leda till. Tv-teamet filmade en gymnasieklass i Jönköping som skulle göra ett projekt om förintelsen. Tre fjärdedelar av eleverna uppfattade hemsidor från förintelseförnekare som mer trovärdiga än officiella sajter.

Får större vikt

Nej, Wikileaks nämns inte i förordningen till Lgr2011, som gäller från juli nästa år. Inte Flashback, Flickr eller Twitter heller. Men klart är att den nya läroplanen tagit intryck av alla dessa nya digitala informationsförmedlingstjänster och behovet av ge elever ett källkritiskt förhållningsätt tas upp mer än i tidigare läroplan.
I det inledande kapitlet, Skolans värdegrund och uppdrag, finns flera skrivningar som rör området, som till exempel: ”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. /…/ Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden /…/.” I ämnesbeskrivning efter ämnesbeskrivning upprepas vikten av källkritik.
För ämnet svenska nämns ”Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt” som en viktig del i undervisningen. Men hur detta ska ske i praktiken är långt ifrån självklart.
Ann-Britt Enochsson har arbetat många år som lärare och är nu docent i pedagogik med inriktning på IT och skola vid Karlstads Universitet. Lärare som envisas med att låta eleverna plugga in källkritik vid särskilda lektioner kommer inte att lyckas, menar hon.
– Det handlar i stället om ett kritiskt tänkande som måste genomsyra hela verksamheten i skolan, säger Ann-Britt Enochsson och återger ett fall från sin forskning som först verkade lite banalt.
Det var en grupp tredjeklassare som skulle redovisa Lucialegenden. I sin research på Internet hittade de två legender. En där Lucia själv sticker ut ögonen, en där någon annan utför misshandeln.
– Tredjeklassare ifrågasätter inte legender i sig, men det blev en livlig diskussion om argumenten för och emot vilken som stämde. Visst lät det lite gulligt men det viktiga var att just den här gruppen blev sedan kända för att ”ifrågasätta allting”, på ett bra sätt, för de hade sett att det kan finnas flera sanningar. Och de hade lärare som kunde hantera det.
– Något år senare hade en av killarna valt en porrbild som skärmbild, kanske på skoj. Men lärarna blev inte arga och förbjöd rakt av, utan vågade låta hela klassen diskutera och bryta sina åsikter, vilket ledde till att bilden togs bort i samförstånd.

Rädda lärare

Andra hinder är skräckslagna lärare. De ger inga källkritiska elever, menar Ann–Britt Enochsson.
– En del lärare har en stor rädsla för vad som händer om man ”släpper ut” eleverna på nätet, de väntar sig bara dåliga saker av det.
Det gäller också att inte lämna eleverna i sticket.
– Jag har sett många lärare som går igenom en uppgift och sedan lämnar eleverna ensamma att söka. De elever som inte har ambitiösa lärare är utlämnade till sig själva, de får förmaningar från lärarna att de ska vara kritiska men hur? Det får de lista ut själva.
– Läraren bör finnas med och guida sökandet och diskutera resultaten.
Visst har källkritik alltid varit viktigt. Men när det går snabbt och enkelt för vem som helst att meddela sig är förstås granskningskraven tuffare. Och följderna av om vi släpper ut generationer utan källkritiska verktyg ter sig som rena skräckscenariot.
– Då får vi människor som är väldigt lättmanipulerande och i slutändan är mottagliga för totalitära inslag, säger Eva-Maria Flöög, som är universitetsadjunkt vid Bibliotekshögskolan i Borås samt föreläser och skriver om källkritik.
Hon varnar också för att det stora informationsflödet och alla källor som gör anspråk på att ha sanningen kan få många att bara strunta i allt.
– Att man relativiserar allt och säger att alla ljuger, inget är mer värt, är också en farlig utveckling. Den maktlösheten som även väldigt utbildade människor kan känna ska man inte bara vifta bort.
De lärare som uppmuntrar sina elever till att själva delta i debatter på nätet, till exempel genom att skriva en uppsats inte bara för lärarens ögon utan som läggs ut på en debattsajt eller Wikipedia, är på rätt väg, tycker Eva-Maria Flöög.

Använda Wikileaks

Eller varför inte ta in Wikileaks i undervisningen:
– Läraren ska väl inte hoppas på att kunna göra en analys av innehållet, det som erfarna journalister går bet på. Men man kan ju ha ett annat sätt att ta upp det, man kan diskutera och gå in i materialet för att lära känna det.
Det är lätt att känna maktlösheten hos en lärare vars elever tycker att förintelseförnekande sajter är trovärdiga som i exemplet ovan.
Torsten Thurén, docent och universitetslektor vid JMK, Stockholms universitet och författare till böcker som Källkritik för Internet, har ett konkret tips.
– Läraren ska inte säga fy, det där ska du inte tro på. För eleven har fått höra att du ska tänka kritiskt, och nu har han eller hon ju gjort det. Man ska gå vidare, lägga ner lite möda på att förstå det som kanske inte är uppenbart vid första besöket på sajten.
Genom att analysera språket – är det skrytigt, eller gnälligt - och ta reda på mer om personerna bakom informationen och vart länkarna på sajten går, kan man skapa sig en bättre bild.
– Ofta är det ganska lätt att få dem på kroken, avslöja vad som ligger bakom informationen, säger Torsten Thurén och menar att man efter ett tag tänker källkritiskt nästan automatiskt.
– Man märker att om det står ”objektivitet” fem gånger på en sida, då är det ofta ett tecken på motsatsen.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Snabbare språkutveckling med transspråkande

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.
– Det gör att eleverna lär sig svenska mycket snabbare, säger läraren Linus Johansson.

 

Annons
Annons
Debatt

"Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag"

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Annons
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Annons
Annons
Annons
Friskolor

Kommunen går back – tvingas ändå betala sju miljoner till friskolor

Friskolor

Kunskapsnämnden i Sandviken går back med 28 miljoner och tvingas därför ersätta friskolorna i kommunen med mångmiljonbelopp, däribland en skola som inte längre finns.
 

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.
– Det här var droppen som fick bägaren att rinna över, säger Petter Birath som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

BEO: ”Huvudmannens ansvar att förebygga kränkningar”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfulla, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Skolverket: ”Effektiviseringskrav är inte ett särskilt skäl”

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar – relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons