”Gymnasiereformen gör gamla kurser oanvändbara”
Gymnasiereformen för vuxenutbildning försvårar möjligheten att bygga vidare på tidigare studier och kommer att bli förödande för många vuxenstudenter, skriver sex studie- och yrkesvägledare från nätverket SiV, Studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildning.
Vi inser att tagna beslut som nu är nedskrivna och formulerade i förordningen Vux 12 i dagsläget är svåra att ändra på, men vi kan konstatera att de kommer att få vittgående konsekvenser för dagens och kommande studerande inom vuxenutbildning.
Precis som den tidigare förordningens 8-årsregel, är den nya bedömningen av gamla kurser och frågan om utförande av slutbetyg eller gymnasieexamen fortfarande godtycklig. Det sker dessutom med Skolverkets goda minne eftersom de vid varje förfrågan om hjälp av tolkning med en dåres envishet hänvisar till en förordningstext som verkar vara utformad för att skapa frågetecken.
Lägg därtill de snäva begränsningarna av utfärdande av slutbetyg. De elever som inte hinner eller senare kommer fram till att man vill slutföra sina studier i ett slutbetyg kan komma att få problem efter halvårsskiftet 2015.
Vi anser därför att möjligheterna att få ut ett slutbetyg där gamla och nya betyg blandas borde förlängas och försäkras från ”bäst före datum”. Med nuvarande regler riskerar många studerande efter 2015 blir stående med kurser som är oanvändbara för att de inte kan konverteras eller får användas enligt regelverket i en gymnasieexamen. De blir tvungna att läsa om dokumenterad kunskap vilket varken harmoniserar med begreppet livslångt lärande eller samhällsekonomiskt tänkande. Exempelvis så riskerar en person som avbryter Omvårdnadsprogrammet 2012 i värsta fall tappa 600 poäng om betyg i Datorkunskap saknas. Det innebär studier i 30 veckor mer för en gymnasieexamen än för ett slutbetyg och kompetens som inte tas tillvara.
Vuxenutbildning måste få vara vuxenutbildning
Regelverket kring likformigheten mellan en gymnasieexamen och utfärdande av examen på vuxenutbildning försöker stöpa vuxenutbildning i samma form som utbildningen i ungdomsgymnasiet, vilket får stora negativa konsekvenser för vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen är en plats dit individer anländer med olika bagage av erfarenhet och kunskap. Målet hittills har varit att bygga på det tidigare med kunskaper individerna saknat för att rusta dem till arbete eller fortsatta studier, inte att erbjuda färdiga paket eller program mot en viss inriktning. Vuxenutbildning har varit kursinriktad för att kunna bemöta och ta vara på olika individers kunskaps och erfarenhetsbagage. Nuvarande regelverk tillåter inte detta då gymnasieexamen inom vuxenutbildning enligt förordning skall styras enligt samma strikta regelverk som inom gymnasieutbildning. Det riskerar omöjliggöra tillgodoräknande av tidigare betyg från gymnasiet om inte målet hos den vuxne inte är densamma. Exempelvis så kan du inte komma med ett halvt program från ungdomsskolan och få lov att tillgodoräkna dig dessa betyg i en ny examen om de inte harmoniserar med valet individen gjorde i ungdomsskolan. Det innebär dubbelt straff om individen gjorde ett felval och vill välja om. Behöver verkligen en vuxen ha en gymnasieexamen när de skaffar sig en yrkesexamen? Vilka signaler är det vi sänder ut till arbetsgivarna? Ur vårt perspektiv ter sig själva gymnasiearbetet som en konstruktion i syfte att ”uppfostra snorungarna så de lär sig vad det innebär att arbeta” Risken är ändå att genom att möjligheten till gymnasieexamen finns som valalternativ skapar man en A och B utbildning där de med betygsutdrag från vuxenutbildning ses som sämre.
En misslyckad reform
Vi anklagar alla riksdagspartier för att vara delaktiga i denna usla reform och nu inbjuder vi möjlighet till bot och bättring. Det hela startade i hetsen av att gymnasieungdomar slöade i skolan och kompenserade sina usla betyg på Komvux genom att konkurrenskomplettera. Vi vill nu få till en diskussion i vad som blev fel och hur vi ska rätta till det på bästa sätt för denna reform borde inte få tillåtas att fortgå.
Utöver att man gjort det svårare för dagens ungdomar att välja utbildning eftersom man tidigarelagt val (språkval i årskurs 6) man har byggt in återvändsgränder i gymnasievalet samt höjt kraven och krånglat till kraven för sökande till högskoleutbildningar. Det som från början skulle vara enkelt, rättvist och transparant har blivit en djungel av regler och godtyckliga tolkningar som inte ens juristerna på Skolverket klarar av att reda ut. Tidigare misslyckanden straffas i det nya regelverket då det inte längre tillåts att använda sig av gamla meriter.
Nätverket SiV, Studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildning
Johanna Möller
Åke Pettersson
Hans Lagenius
Inga-Lena Lagergren
Lotta Sandin
Birgitta Torgrimson