augin_melki

Augin Melki (till höger) undervisar i suryoyo, även känt som arameiska eller syriska. Till vänster om honom Ülker Balta som är modersmålslärare på Tallidsskolan i Fittja.

| Foto: Jennifer Glans
Modersmål

Läraren som vill uppmärksamma Modersmålsdagen

Läraren Augin Melki älskar Sverige, men det egna språket är också viktigt. Därför vill han belysa den Internationella Modersmålsdagen som bekräftar människor med ett annat modersmål än svenska.

Hur uppmärksammar man Internationella Modersmålsdagen i dag på din skola?

– Elever från sexårsverksamheten fram till årskurs tre ska sjunga sånger på sitt språk, vissa kommer läsa dikter. De i årskurs fyra till nio har fått jobba med olika temaområden, vissa i par och vissa enskilt. När det gäller den syrianska gruppen som jag undervisar och har det syrianska eller arameiska språket, har några valt att jobba med språket, några med sin kultur, några har jobbat med sinreligion. Några andra har jobbat med historia. De har skrivit lite, klippt bilder, klistrat.

– När vi gjort klart det har vi hängt det i klassrummet så att andra elever som inte har det här språket, det kan vara svenska elever eller andra, får komma in och se hur vår kultur ser ut. Några elever har också översatt några ord, till exempel hej, på syrianska. Några andra skolor har haft utställningar i biblioteket.

– Modersmålsundervisningen och den Internationella Modersmålsdagen betonar och bekräftar att man har en identitet, en kulturell identitet. Vi bor i Sverige, det är inget problem med det. Vi älskar Sverige som vårt eget land. Men vi måste också bekräfta att vi har en annan identitet än det. Därför vill vi visa på det och arrangera eller uppmärksamma modersmålsdagen. Det är viktigt tror jag, för alla som har en bakgrund i en annan kultur.

Varför är modersmålsundervisning viktigt enligt dig?

– Jag säger så här, om man har en bra grund i sitt eget modersmål kommer man lyckas i de andra språken som man framöver kommer studera eller läsa. I skolan, eller universitetet och så vidare. Har man ingen bra grund fallerar allt, det är min filosofi. Jag vet inte vad forskare säger, men jag tror att forskningen håller med. Jag tror att de också har börjat inse att modersmålet är viktigt.

– Vi i Botkyrka försöker ha modersmålsundervisning så tidigt som möjligt. För ett antal år sedan hade vi det från ett års ålder i förskoleverksamheten, men sen insåg vi att det kanske inte var så bra. Sen började vi från fyra års ålder och det var bättre. Men nu har man tagit bort det från ett år tillbaka av ekonomiska skäl. Det är synd, men tyvärr måste man lyssna på politikerna ibland.

Hur många undervisningstimmar har dina elever? Är det tillräckligt?

– Jag har olika homogena grupper, på olika nivåer. Jag har tio skolor jag reser runt i. Sammanlagt blir det ungefär en timme per grupp som består av ungefär sex till sju elever. De behöver egentligen mer tid än det, men det är inte möjligt. Modersmålsundervisningen sker på eftermiddagen då den inte får vara på någon lektionstid.

Vad tycker du om att en stor andel modersmålslärare inte är behöriga?

– Man borde ju egentligen ha behörighet. Nu är det så att det inte finns något krav att man ska vara legitimerad, men jag själv är legitimerad som lärare till årskurs ett till sex. Jag studerade på Stockholms universitet har i grund och botten både förskolelärarexamen och lärarexamen. Men legitimationen bevisar ju egentligen ingenting, det man ska bevisa är att man har pedagogiken och didaktiken. Hur man omsätter det i undervisningen, det är det viktigaste. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm