kenny-dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor för att fortsätta sin forskning. Foto: Shutterstock

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

En person som har dyskalkyli har, på samma sätt som en person med dyslexi har problem med bokstäver, svårt att förstå och avläsa siffror. Men dyskalkyli är, till skillnad från dyslexi, inte lika vedertaget och välkänt. 

– Dyslexi uppmärksammades tidigt eftersom det fanns väldigt begåvade personer som hade läs och skrivsvårigheter. Men matematik har historiskt varit något som kopplats till allmänbegåvning. Så att vara bra på matte har setts som ett tecken på hög intelligens och att ha svårt för matte har ansetts betyda att man är svagt begåvad, förklarar Kenny Skagerlund som är doktor i psykologi vid Linköpings universitet. 

Han har nyligen tagit emot ett forskningsanbud på 1,7 miljoner för att fortsätta sin forskning kring dyskalkyli. 

– Jag hoppas att kunna hitta idéer för hur vi ska kan utforma och implementera olika pedagogiska verktyg som exempelvis digitala spel som kan underlätta för eleverna. 

Ett barn med dyskalkyli går enligt Kenny Skagerlund att uppmärksamma tidigt då eleven ofta ligger efter i matematikundervisningen redan när hen kommer till första klass. 

– Barnet har svårt att lära sig klockan, passa tider och memorera aritmetiska fakta som gångertabellen. Det är även vanligt att barnet räknar på fingrarna långt upp i åldrarna, säger Kenny Skagerlund men är även noga med att påpeka att man som lärare inte hoppa till för snabba slutsatser: 

– Med barn är det alltid en mognadsprocess och det är det viktigt att komma ihåg. Var noga med att följa upp och om det är ihållande så är det bra att vända sig till både elevhälsan och skolpsykolog för att utreda det hela, säger han. 

Kenny Skagerlund berättar att det finns internationella prevalensstudier som visar att drygt 3–5 procent av befolkningen har dyskalkyli vilet motsvarar drygt en elev i varje klass. Kenny Skagerlund påpekar därför att det finns ett stort mörkertal. 

– Det är också vanligt att elever har en kombinerad problematik. Exempelvis finns det barn och vuxna som har dyslexi och dyskalkyli samtidigt, förklarar han.  

Kenny Skagerlund har tidigare tittat på barns kognitiva färdigheter, både de med och utan dyskalkyli. Med hjälp av magnetresonanskamera har han då undersökt hur barns hjärnaktivitet påverkas när de löser matematiska uppgifter. 

I och med forskningsanslaget kommer han utöka sin forskning med mer omfattande och välutvecklade matematiktester. 

– Vi ska bland annat tittat på hur barnen hanterar större mängder siffror och andra kognitiva förmågor, förklarar han. 

Förhoppningen är att hitta sätt som kan underlätta livet för personer med dyskalkyli. För dyskalkyli handlar ofta om mer än att inte kunna gångertabellen utantill.

– Det är något som är belastande och ger stora utmaningar, inte bara i skolan. Individerna har det ofta svårigheter i vardagslivet eftersom även vardagliga saker blir svåra. Som att räkna ut hur mycket de ska få tillbaka i växel i affären eller läsa av en tidtabell, säger Kenny Skagerlund.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm