Annons
Johannes Westberg, professor i pedagogik vid Örebro universitet, ingår i nytt forskarnätverket. Foto: Magnus Glans/Örebro univeristet.

Hans forskning ska lyfta skillnader mellan skolreformer

Publicerad 18 november 2019

Fakta

Mer om Johannes Westberg:

Johannes Westberg, född 1978 i Hökmark, är professor i pedagogik.

Han disputerade i historia vid Uppsala universitet 2008 med avhandlingen "Förskolepedagogikens framväxt: Pedagogisk förändring och dess förutsättningar ca 1835-1945"

Johannes Westberg har bland annat varit gästforskare vid universitetet i Zürich och arbetat som docent i historia vid Uppsala universitet.

2016 blev han professor i pedagogik vid Örebro universitet.

Forskargrupper från fyra länder ska i ett nytt nätverk undersöka och jämföra forskning av utbildningsreformer i olika länder – ett forskningsfält som i dag är splittrat. 
– För att förstå utfallet av reformerna måste man göra jämförelserna, säger Johannes Westberg, professor i pedagogik, som ingår i nätverket.

Johannes Westberg, professor i pedagogik vid Örebro universitet, har sedan disputation 2008 forskat om såväl utbildningens form och innehåll, som dess samhälleliga förutsättningar, ur ett historiskt perspektiv.

I flera olika forskningssammanhang har han ägnat sig åt frågor kring förändringar av utbildningsväsendet och deltagit i projektet som handlat om historiska utbildningsreformer.

Nu har Johannes Westberg tilldelats 1,2 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att i ett nystartat nätverk undersöka och jämföra forskning om utbildningsreformer i olika länder. 

Forskargrupper vid Örebro universitet och universiteten i Ålborg, Zürich och Oxford kommer att ingå i nätverket, som startar i vår och håller på i tre år framåt. 

– Det är intressant att jämföra reformer i olika länder. Utbildningsreformer har förstås varit föremål för många studier, men fortfarande finns mycket kvar att göra eftersom förutsättningarna för reformer ser så olika ut. Länder har olika samhälleliga och kulturella förutsättningar, och skolväsendet ser så olika ut i olika länder, säger han.

Varför är det viktigt att jämföra utbildningsreformer mellan länder?

– Det är för att förstå hur och varför reformera fungerar som de gör i respektive land och reformerna får väldigt olika utfall. Ett exempel historiskt är i Sverige med grundskolereformen på 60-talet, som är ett ganska extremt exempel, där alla oavsett samhällsklass får en grundskola. Medan i andra länder införs vissa gemensamhetsskolor som fungerar bredvid ett traditionellt parallellt skolsystem. För att förstå utfallet av reformerna måste man också göra jämförelserna, säger Johannes Westberg.

Utgångspunkten i forskningsprojektet kommer att vara att jämföra Danmarks, Sveriges, Schweiz och Englands utbildningsreformer. Men även reformer i andra länder kommer att inkluderas i forskningen.

Arbetet i nätverket kommer att organiseras genom internationella workshops, finansiering för att delta i konferenser, föredragshållare och möjligheter att gästforska. 

Ett mål med nätverket är att utveckla begreppet utbildningsreform så att det kan användas nationellt, men även i internationella jämförelser, menar Johannes Westberg.

– Vi vill stärka kommunikationen mellan olika forskningsfält inom ämnet. Inom utbildningshistorisk forskning finns det en mängd olika begrepp om reformer som lägger betoning på olika ställen. Vissa begrepp fokuserar mer på organisationsreformer, medan andra handlar mer om vilken påverkan en reform får.  Det gör det svårt att kommunicera i dag. Det är ett splittrat forskningsfält.

Johannes Westberg tror att det finns ett stort intresse bland lärare och verksamma inom skolan kring hur och varför reformer har tillsatts. 

– Men samtidigt finns det en rörelse inom debatten som handlar om att rubrikämnet ska ägna sig åt det som händer i klassrummet. Vårt bidrag är dock praktiknära i avseendet att det kan bidra till vår förståelse av politisk och administrativ praktik. Det kan hjälpa oss att förstå hur skolväsendet är organiserat. 

Vad kan det leda till i förlängningen tror du?

– Jag hoppas att det kan leda till en ökad förståelse för hur reformer fungerar, säger Johannes Westberg.

Han upplever att lärare och annan skolpersonal i dag verkligen har en god insikt i hur utbildningsreformer påverkar skolvardagen.

– Lärare som har jobbat ett tag vet mycket väl hur stora planer kan leda till något annat när det kommer ut på ”den andra sidan”. Däremot tycker jag att medvetenheten inte uppvisas på samma sätt av politiker. Där är det visionerna som får stå i centrum, snarare än en väldigt realistisk syn på hur visioner kan genomföras i skolor på ett sätt som motsvarar det man vill åstadkomma, säger han och tillägger: 

– När man tänker på skolpolitik så behöver vi inte bara förstå det som händer i klassrummet. Utan vi behöver också arbeta med att öka förståelsen för utbildningspolitik, så att vi kan utveckla utbildningspolitiken.

Är det för lite fokus på det i dag i den allmänna debatten menar du?

– Det blir för mycket fokus på hur vi kan förbättra lärarna på olika sätt, men det är inte alls lika mycket fokus på hur vi kan förbättra skolpolitiken och hur vi kan utveckla politikers förmåga att genomföra och formulera skolreformer. Man kan säga att det här är ett projekt som sätter fokus på behovet av att utveckla utbildningspolitiken och skolpolitikerna.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Delvis distansundervisning i Stockholm i höst

Corona

På måndag väntas Stockholms stad fatta ett beslut om distansundervisning till hösten.

Annons
Annons

Åsa Fahlén: ”Var är höstplanen för lärarna?”

Terminsstart

Lärare som återvänder till jobbet vittnar om arbetsgivare utan plan för att skydda personal och elever från smitta och överbelastning. Lärarnas Riksförbund är kraftigt kritiska.

Annons

Facket räknar med besvärlig skolstart

Corona

Pandemin och ett lapptäcke av åtgärder runt om i landet bäddar för en orolig skolstart.

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Annons
Annons

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

Annons

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons