johannes_westberg

Johannes Westberg, professor i pedagogik vid Örebro universitet, ingår i nytt forskarnätverket. Foto: Magnus Glans/Örebro univeristet.

Forskning

Hans forskning ska lyfta skillnader mellan skolreformer

Forskargrupper från fyra länder ska i ett nytt nätverk undersöka och jämföra forskning av utbildningsreformer i olika länder – ett forskningsfält som i dag är splittrat. 
– För att förstå utfallet av reformerna måste man göra jämförelserna, säger Johannes Westberg, professor i pedagogik, som ingår i nätverket.

Mer om Johannes Westberg:

Johannes Westberg, född 1978 i Hökmark, är professor i pedagogik.

Han disputerade i historia vid Uppsala universitet 2008 med avhandlingen ”Förskolepedagogikens framväxt: Pedagogisk förändring och dess förutsättningar ca 1835-1945”

Johannes Westberg har bland annat varit gästforskare vid universitetet i Zürich och arbetat som docent i historia vid Uppsala universitet.

2016 blev han professor i pedagogik vid Örebro universitet.

Johannes Westberg, professor i pedagogik vid Örebro universitet, har sedan disputation 2008 forskat om såväl utbildningens form och innehåll, som dess samhälleliga förutsättningar, ur ett historiskt perspektiv.

I flera olika forskningssammanhang har han ägnat sig åt frågor kring förändringar av utbildningsväsendet och deltagit i projektet som handlat om historiska utbildningsreformer.

Nu har Johannes Westberg tilldelats 1,2 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att i ett nystartat nätverk undersöka och jämföra forskning om utbildningsreformer i olika länder. 

Forskargrupper vid Örebro universitet och universiteten i Ålborg, Zürich och Oxford kommer att ingå i nätverket, som startar i vår och håller på i tre år framåt. 

– Det är intressant att jämföra reformer i olika länder. Utbildningsreformer har förstås varit föremål för många studier, men fortfarande finns mycket kvar att göra eftersom förutsättningarna för reformer ser så olika ut. Länder har olika samhälleliga och kulturella förutsättningar, och skolväsendet ser så olika ut i olika länder, säger han.

Varför är det viktigt att jämföra utbildningsreformer mellan länder?

– Det är för att förstå hur och varför reformera fungerar som de gör i respektive land och reformerna får väldigt olika utfall. Ett exempel historiskt är i Sverige med grundskolereformen på 60-talet, som är ett ganska extremt exempel, där alla oavsett samhällsklass får en grundskola. Medan i andra länder införs vissa gemensamhetsskolor som fungerar bredvid ett traditionellt parallellt skolsystem. För att förstå utfallet av reformerna måste man också göra jämförelserna, säger Johannes Westberg.

Utgångspunkten i forskningsprojektet kommer att vara att jämföra Danmarks, Sveriges, Schweiz och Englands utbildningsreformer. Men även reformer i andra länder kommer att inkluderas i forskningen.

Arbetet i nätverket kommer att organiseras genom internationella workshops, finansiering för att delta i konferenser, föredragshållare och möjligheter att gästforska. 

Ett mål med nätverket är att utveckla begreppet utbildningsreform så att det kan användas nationellt, men även i internationella jämförelser, menar Johannes Westberg.

– Vi vill stärka kommunikationen mellan olika forskningsfält inom ämnet. Inom utbildningshistorisk forskning finns det en mängd olika begrepp om reformer som lägger betoning på olika ställen. Vissa begrepp fokuserar mer på organisationsreformer, medan andra handlar mer om vilken påverkan en reform får.  Det gör det svårt att kommunicera i dag. Det är ett splittrat forskningsfält.

Johannes Westberg tror att det finns ett stort intresse bland lärare och verksamma inom skolan kring hur och varför reformer har tillsatts. 

– Men samtidigt finns det en rörelse inom debatten som handlar om att rubrikämnet ska ägna sig åt det som händer i klassrummet. Vårt bidrag är dock praktiknära i avseendet att det kan bidra till vår förståelse av politisk och administrativ praktik. Det kan hjälpa oss att förstå hur skolväsendet är organiserat. 

Vad kan det leda till i förlängningen tror du?

– Jag hoppas att det kan leda till en ökad förståelse för hur reformer fungerar, säger Johannes Westberg.

Han upplever att lärare och annan skolpersonal i dag verkligen har en god insikt i hur utbildningsreformer påverkar skolvardagen.

– Lärare som har jobbat ett tag vet mycket väl hur stora planer kan leda till något annat när det kommer ut på ”den andra sidan”. Däremot tycker jag att medvetenheten inte uppvisas på samma sätt av politiker. Där är det visionerna som får stå i centrum, snarare än en väldigt realistisk syn på hur visioner kan genomföras i skolor på ett sätt som motsvarar det man vill åstadkomma, säger han och tillägger: 

– När man tänker på skolpolitik så behöver vi inte bara förstå det som händer i klassrummet. Utan vi behöver också arbeta med att öka förståelsen för utbildningspolitik, så att vi kan utveckla utbildningspolitiken.

Är det för lite fokus på det i dag i den allmänna debatten menar du?

– Det blir för mycket fokus på hur vi kan förbättra lärarna på olika sätt, men det är inte alls lika mycket fokus på hur vi kan förbättra skolpolitiken och hur vi kan utveckla politikers förmåga att genomföra och formulera skolreformer. Man kan säga att det här är ett projekt som sätter fokus på behovet av att utveckla utbildningspolitiken och skolpolitikerna.

Kommentera