Annons
Sedan hösten 2019 har den före detta utbildningsministern Gustav Fridolin arbetat som lärare. Skolvärlden träffade honom, som första svenska media, i klassrummet. Foto: Magnus Glans

Här är magister Fridolins nya liv som lärare

Publicerad 4 mars 2020

Fakta

Gustav Fridolin

Folkhögskollärare, tidigare utbildningsminister samt språkrör för Miljöpartiet. Har en kandidatexamen vid Stockholms universitets institution för orientaliska språk samt en yrkesexamen som folkhögskolelärare vid Linköpings universitet.

  • 2002–2006 Riksdagsledamot.
  • 2006–2009 Reporter på TV4.
  • 2007–2011 Folkhögskollärare.
  • 2010–2013 Styrelseledamot Högskolan på Gotland
  • 2011–2019 Riksdagsledamot
  • 2014–2019 Utbildningsminister.
  • Böcker i urval: Från Vittsjö till världen, Blåsta: nedskärningsåren som formade en generation, Maskiner & Människor: en skrift om arbete och framtidstro, Kanal: Medier, samhälle och kommunikation, Morfar skrev inga memoarer (roman), Det är inte du, det är vi – en bok om solidaritet.
  • Övrigt: Vid 11 års ålder vann han frågesportprogrammet Junior-Jeopardy! i TV4.

Mer kontakt med människor och mindre med media. Det är något Gustav Fridolin värdesätter med sitt nya liv som lärare.
– Jag trivs med att vara lärare, och då blir det lätt att tacka nej till annat, säger han till Skolvärlden.

Det är början av mars men vädret har låtsats att det är vår i flera veckor denna rekordljumma vinter. Just den här måndagsmorgonen bjuder på en blek sol som lite halvhjärtat letar sig in mellan gymmet och lastbilsbryggan på Buteljgatan i Liljeholmen, på gränsen till Stockholms innerstad.

Här ligger Stadsmissionens folkhögskola, och i ett klassrum sex våningar över marken står före detta utbildningsministern tillika miljöpartistiska språkröret Gustav Fridolin framför whiteboardtavlan och håller en lektion i naturvetenskap: Vad är energi? Trafiken på Södertäljevägen brusar utanför fönstren men stör inte diskussionen om bränslen.

Efter att sol, mat och kärnkraft hastigt avhandlats föreslår någon att det finns energi i kunskap, och Gustav Fridolin svarar att det möjligen kan stämma i symbolisk bemärkelse.

– Men just nu uppehåller vi oss vid energi som konkret bränsle. Det är ju inte så att om jag äter en lärobok så orkar jag springa längre, säger han till eleverna.

De håller med. Klassen består av unga vuxna som går ”allmän kurs”, alltså folkhögskolans motsvarighet till gymnasiet. När Skolvärlden kommer på besök är skaran något reducerad, med ett tiotal elever i bänkarna.

– Vi har inte full styrka på plats eftersom det är måndag efter sportlovet, förklarar Gustav Fridolin.

Det var lite ringrostigt i början.

Efter fyra år som landets högste beslutsfattare inom skolan har han bytt kavaj och slips mot en mjuktröja med läderbeslag på armbågarna. Ärmarna på tröjan är uppkavlade och avslöjar en tatuering på vardera underarmen – svarta, versala C och B. Men dem återkommer vi till lägre fram.

Som utbildningsminister har du arbetat flitigt med att reglera skolan. Men nu när du själv jobbar i skolan så gör du det i en skolform som inte omfattas av regleringarna. Det känns som en paradox?

– Ja jag fattar det. Samtidigt finns det en skillnad mellan det vi gör här och det som folkhögskolan ibland kallar för ”storskolan” – alltså förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och gymnasium. Det systemet måste ha som utgångspunkt att alla ska få möjlighet klara skolan under den tid som är utsatt.

– Men samhället måste bygga system som säkrar att ingen hamnar mellan stolarna. Folkhögskolans allmänna kurs handlar om att möta den som behöver en andra, tredje eller fjärde chans, säger Gustav Fridolin.

En annan skillnad är att folkhögskolan inte har några krav på lärarlegitimation. Gustav Fridolin har yrkesexamen som folkhögskollärare vid Linköpings universitet, vilket inte ger någon lärarlegitimation.

– Nej, det har ingen som är utbildad folkhögskollärare eftersom folkhögskollärarsystemet ligger utanför lärarlegitimationen.

Det är väl också en kontrast mellan det du gjorde i riksdagen och det du gör nu?

– Jag införde ju inte legitimationsreformen. Men jag försvarade den verkligen. Anledningen att det inte förts på tal för folkhögskolan är att den är så mycket mer än allmän kurs. Det är konstutbildningar, journalistutbildningar, den typen av verksamhet. Där tror jag inte att någon ens har övervägt att det skulle vara legitimationskrav.

Den sista september 2019 var Gustav Fridolins sista dag i riksdagen, och dagen efter började han på folkhögskolan som lärare och klassmentor. Det är snart 10 år sedan han senast arbetade heltid som folkhögskollärare, men nu ett knappt halvår in tycker han att han börjar komma in det på allvar igen.

– Det var lite ringrostigt i början. En stor uppgift i allt lärarskap är relationsbyggandet. Det där tog lite tid att få kläm på. Men nu känner jag att jag har en relation med de allra flesta.

Inför omstarten på det nygamla livet som lärare var Gustav Fridolin rädd att det kunde bli svårt för hans nya kollegor att se honom som bara Gustav, en lärarkollega, efter att ha lyssnat till och haft åsikter om honom som utbildningsminister i flera år. Men den rädslan kom på skam.

– De tankar folk hade innan bleknar i förhållande till om jag klarar mitt jobb eller inte. Antingen har jag koll och kan bidra eller så har jag inte det, och det är liksom det som avgör. Antingen sköter jag min köksvecka eller inte. Det där går väldigt snabbt på en arbetsplats som kräver så mycket kollegialitet, säger han, och tillägger:

– Så tänker jag iallafall, men det får man väl fråga dem.

Relationen till eleverna menar Gustav Fridolin är en av de tydligaste skillnaderna mellan läraryrket och hans tidigare uppdrag som riksdagspolitiker och utbildningsminister.

– I riksdagen dyker man ner i massa verkligheter jättesnabbt, så du övar upp det här väldigt ytliga. Det har man ganska lite nytta av här, där man måste förstå personens drivkrafter och utmaningar. Jag måste veta vilka ska jag ställa frågan till först, vilka ska jag undvika att ställa frågan till först för att det bara låser sig, vilka ska jag acceptera att inte få ett svar av och vilka ska jag pusha på. Den kunskapen kräver ett visst djup i förståelsen av varje individ.

Det är en frustration jag går och bär på.

Den sista tiden som utbildningsminister talade Gustav Fridolin om sin längtan efter att undervisa igen. Men strax efter att han påbörjat sin nya lärartjänst tackade han också ja till ett utredningsuppdrag för regeringen.

Du är inte helt nöjd med att ”bara” vara lärare ändå?

– Jo jag är nöjd med det. Men det här var ett utredningsuppdrag jag vill göra, för det är en frustration jag går och bär på.

Som utredare ska Gustav Fridolin se över vad statens roll bör vara för att se till att alla elever har tillgång till bra läromedel, och till skolbibliotek.

– Vi fick till en lagstiftning som säger att vi ska ha skolbibliotek på alla skolor, men sen vet vi alla hur det ser ut i praktiken. Väldigt många skolor saknar skolbibliotek. Jag ska väl erkänna att det hade varit enklare för mig personligen om utredningen låg ett år fram i tiden men sånt kan man inte bestämma över, säger Gustav Fridolin.

En riksdagsledamot tjänar i dag 68 400 kronor i månaden i grundarvode. Som avgående minister hade Gustav Fridolin möjligheten att utlösa en ekonomisk statsrådsfallskärm på 136 000 kronor per månad i upp till 12 månader – lika mycket som han tjänade i regeringen. Det är pengar som han valt att inte ta emot.

– Jag har inget problem att ta betalt för uppdrag, men att få betalt för att ha varit någonting tidigare? Nej, säger han.

Hans sista riksdagsmotion var en repris på hans första, som han lämnade in som 19-åring: ett förslag att riksdagsledamöternas arvoden ska sänkas. I motionen skriver han att ”på 1960-talet beräknades till exempel en riksdagsledamot och en gymnasielärare ha ungefär samma lön. I dag skiljer det nästan 30 000 i månadsinkomst mellan en genomsnittlig gymnasielärare i Stockholm och en riksdagsledamot”.

Du måste ju tjäna väsentligt mycket mindre nu än tidigare. Har du sålt lägenheten, eller hur gör du för att det här ska fungera?

(Skratt) – Vi har ju skiljt oss så jag har väl snarare sänkt lönen och ökat utgifterna. Men vaddå, det funkar väl för väldigt många andra ensamstående lärare?

Väldigt många andra har inte varit däruppe där du var, ekonomiskt.

– Nej. Men det var viktigt för mig att inte leva på ett sådant sätt att jag behövde de inkomsterna för att känna mig fri.

Sen var det ju den där utredningen. Utöver att erbjuda möjligheten att bearbeta frustrationer erbjuder den förstås också ekonomisk kompensation som adderas till lärarlönen.

– Jag har, som är vanligt för icke arbetande utredare, 12 000 i månaden. Så det är ett arvode, och det är ju för att kunna ta ledigt ett antal dagar i månaden.

Men du har 12 000 kronor för det varje månad oavsett hur mycket du tar ledigt?

– Ja under den här tiden. Så det är en bra extrainkomst nu när jag bara gått ner några dagar i månaden i tid. Längre fram kommer jag behöva gå ner mer och eventuellt ta ledigt från skolan helt en period. Då ändras inte arvodet.

I sitt nya liv skriver Gustav Fridolin också krönikor för tidningar som Dagen och Arbetet. Texten i den senare, med rubriken ”Vad är det för sossemonster jag har varit med och skapat?” rönte stor uppmärksamhet när den publicerades i januari. Där går han hårt åt sina gamla regeringskollegor i Socialdemokraterna och kallar deras förslag för högerpolitik.

Är det skönt att kunna vara mer frispråkig?

– Ja, det är klart att det är. Det är ju en väldig skillnad att vara företrädare för någonting. Själva ordet språkrör betyder ju just det, jag ska tala för någonting som är större än mig själv.

När kommer boken ”Så var det egentligen att jobba i regeringen Löfven”?

– (Skratt) Nä, den jobbar jag inte på, den finns inte.

Jag visste redan innan att det var precis den saken jag skulle sakna.

Samtidigt som han njuter av den relativa friheten att uttrycka sina åsikter erkänner Gustav Fridolin att han kan uppleva en frustration när han nu följer politiken från sidlinjen istället för att vara med och styra spelet.

– Jag kan titta på nyheterna och bli förbannad och känna att ”det här borde man göra”. Och jag visste redan innan att det var precis den saken jag skulle sakna. Det var den sak jag valde bort som hade ett värde för mig. Men miljöpartisterna sliter på, och Anna (Ekström, utbildningsminister) gör det minst lika bra som jag skulle gjort. Och för mig som människa finns det andra värden, det finns så mycket annat på pluskontot, som jag slipper utanför livet i politiken, som jag är glad för att slippa.

Vad då för någonting?

– Jag höll på att säga ”er”, säger Gustav Fridolin med adress Skolvärlden och annan media.

– Offentligheten är jätteskön att slippa. Även om jag fortsätter vara en offentlig person så säger jag nej till mycket, all lek och fjant som finns i det här. Det var stort att få bära det ansvar jag gjorde, men det man försakar när man hela tiden konsekvent går runt och tänker, lever och är sitt uppdrag, det kunde jag bara stå ut med för att jag visste att det fanns ett slut.

Din skilsmässa var väl en effekt av det?

– Ja.

Vad betyder tatueringarna på armarna?

– Det är barnen.

Hur länge har du burit dem?

– Tre år tror jag.

Har du några fler tatueringar?

– Det var en privat fråga, säger Gustav Fridolin med en blick som stänger dörren till fler frågor på det temat.

Det är det här jag vill göra, och då blir det lätt att säga nej till annat.

Det som läraryrket ger Gustav Fridolin som han inte fick tidigare är den direkta kontakten med människor.

– Det är då politiken är som roligast också, när man får den där mänskliga kontakten. Men där blir det per definition ofta väldigt ytligt.

Hur länge ska du ägna dig åt läraryrket?

– Det här är ju mitt yrkesliv. Sen om jag gör det jämt, eller om jag kommer att fortsätta gå ut och in, det vet jag inte idag. Men nu kommer jag att fortsätta.

Många förväntar sig att en före detta minister ska gå vidare till nya politiska eller diplomatiska uppdrag. Att börja jobba som lärare än mindre vanligt, och det är något som Gustav Fridolin blivit uppmärksammad på.

– Jo, jag har förstått att det här är ovanligt. Och jag har fått förfrågningar om spännande uppdrag, men det jag trivs med är att vara lärare. Det är det jag vill göra, och då blir det lätt att säga nej till annat, säger han.

Du påverkade många fler tidigare. Nu är det i mindre skala, känns det inte lite smått då om du jämför?

– Nej verkligen inte. Det var en konstig fråga. Smått kan det ju inte kännas när man har ett arbete som påverkar på ett så direkt sättet. I politiken kan man alltid ställa sig frågan ”Vad leder det till? Går det fram?”.

– Jag är övertygad om att läsa-skriva-räkna-garantin gör skillnad, men det är många led för att den ska göra det. Här finns inte de leden. Lyckas jag få till en lektion som funkar, lyckas jag få till det där samtalet med en deltagare som funkar, så kan det göra effekt direkt. Det kan aldrig vara smått. Det kan vara färre, men det kan aldrig vara smått, säger Gustav Fridolin.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons

LR: Låt lärare i riskgrupp stanna hemma utan att straffas ekonomiskt

Coronaviruset

Det är orimligt att friska lärare i riskgrupp tvingas sjukskriva sig för att undvika smitta, menar facket.

Annons
Debatt

”Risk för ökat hemmasittande om gränsen suddas ut”

Distansundervisning

I morgon behövs en stor dos eftertanke, skriver läraren Sophie Zail.

Kommentera

Facket sågar karensförslaget: ”Riskerar hamna i svekdebatt”

Politik

LR underkänner den föreslagna ersättningsnivån för karensavdragen.

Annons
Annons

Kongressen blir digital – delar skjuts upp till hösten

Kongress

Lärarnas Riksförbunds kongress i maj kommer att ske digitalt.

Annons

Lärare i riskgrupper tvingas åka till jobbet

Coronaviruset

I Göteborg tillåts inte lärare som tillhör riskgrupper för Covid-19 att jobba hemifrån – trots att de undervisar på distans.

Lärare vädjar om att få undervisa hemifrån – stoppas av kommunen

Corona

I Lund ska alla friska gymnasielärare distansundervisa på plats i skolan. Det har fått lärare och fack att ilskna till.

Här tillåter kommunen lärarna att arbeta hemifrån

Coronaviruset

I Linköping rekommenderas alla gymnasielärare som har möjlighet att undervisa hemifrån.

Facklig kritik: Lärare riskerar att omplaceras utanför skolan

Kollektivavtal

Lärarnas Riksförbund kritiserar SKR:s tolkning: ”Vi är djupt oense”.

Ledarskap

”Om fokus ligger på allt som inte fungerar försvinner ledarskapet”

Debatt

Framtidens skola, respekten för lärarnas profession och allas integritet grundar sig i ledarskapet, menar idrottsläraren Ola Frykman.

Kommentera
Coronaviruset

Betygsforskaren: Så påverkar corona kunskapsinlärningen

Corona

”Om situationen kvarstår till sommaren så kommer det bli tufft att bedöma eleverna lika rättvist”, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

Uppdaterad: Frågor och svar om corona för dig som lärare

Fackligt

Vad händer om din skola stänger? Vilka ersättningar kan du få?

LR: Nya förbudet bör få konsekvenser för skolan

Coronaviruset

Regeringen förbjuder folksamlingar på fler än 50 personer.
– Det här måste påverka hur huvudmännen organiserar skolan, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Är det rimligt att vår verksamhet ska rulla på som vanligt?

Blogg

”Kan vi förväntas hålla igång alla delar av skolverksamheten samtidigt som de som jobbar där inte kan vara på plats?”, frågar sig Karin Boberg.

Distansundervisning: Risk för förlorad termin

Coronaviruset

Elever som saknar språket och digital teknik kan halka ännu längre efter.
– Det riskerar att bli en förlorad termin, säger ämnesläraren Jörgen Krüsell.

Gymnasielärare välkomnar sistaårseleverna tillbaka

Corona

”Det jag och mina lärarkollegor behöver är en tydlighet och förutsägbarhet”, säger gymnasieläraren Robin Smith.

SPSM: Så når du elever i behov av stöd på distans

Corona

Här är SPSM-rådgivarens råd för att lyckas med distansundervisningen för utsatta elever. 

Nationella prov

Trots lärarnas vädjan – frisläpper inte fler nationella prov

Bedömning

Skolverket försöker däremot göra proven som inte omfattas av sekretess mer lättillgängliga.

Beskedet: Därför ställer Skolverket in alla nationella prov

Nationella prov

”Vi ser en väldigt stor osäkerhet kring hur den här våren kommer att fortlöpa.”

Debatt

”BEO är inte det största problemet med Skolinspektionen”

Debatt

”Det är orimligt att vi har en Skolinspektion som ger föreläggande om vite när skolan saknar grundläggande förutsättningar för sitt uppdrag”, skriver rektor Linnea Lindquist och läraren Fredrik Lundin.

Kommentera
Dokument

Lärare på sociala medier – en helt ny värld: ”Måste få ha lite eget liv också”

Sociala medier

Lärare är en av de yrkesgrupper som varit snabbast med att anamma sociala medier som arbetsverktyg. Skolvärlden djupdök i vad det betyder för yrkesrollen. 

Moderna språk

Han kämpar för att stoppa motvinden för moderna språk

Moderna språk

Kent Fredholm, gymnasielärare i italienska, är bekymrad över de moderna språkens ställning.
– Vi kämpar i motvind, säger han.

5 000 kr i löneskillnad mellan skolor i samma kommun

Lön

Lojala, erfarna och välutbildade lärare i utsatta områden ska premieras lönemässigt. Trots det skiljer det 5 000 kronor mellan två skolor i Malmö.

Forskarlarm: Nya kursplanen hotar drabba utsatta elever

Kursplaner

De nya kursplanerna hotar drabba elever med läs- och skrivsvårigheter hårt i framtiden. Det slår en rad olika professorer fast och riktar skarp kritik mot Skolverket.

Nya siffror: Tre av tio grundskolelärare obehöriga

Behörighet

Andelen behöriga lärare i grundskolan sjunker, visar Skolverkets statistik.

4 förslag – så ska läromedel bli mer likvärdiga

Debatt

Sverige behöver en ny läromedelsstrategi. Det här är Rolf Ekelunds förslag för en likvärdig skola.

Kommentera
Debatt

”SVA-ämnet räddar elever och svensklärare”

Debatt

”Vi måste måna om SVA-ämnet, våra svensklärare och våra elever”, skriver Ida Caesar, ämneslärarstudent.

Kommentera
Blogg

Per Kornhall: Kommunala lärare och skolmänniskor ska vara stolta

Blogg

I en ny analys av svenska Pisa-resultat kommer tre OECD-analytiker fram till följande om Sverige.

”10-årig grundskola kan ha ett högt pris”

Blogg

”Är förskoleklass och nioårig grundskola bättre för barnen? Forskning visar motsatsen”. Åsa Morberg bloggar om regeringens utredning kring tioårig grundskola.

Beslut: Arbetsmiljöverket ger facket rätt efter kränkningarna

Arbetsmiljö 

Kommunledningen måste komma tillrätta med mobbning och kränkningar, slår Arbetsmiljöverket fast.

Hot och våld

10 förslag: Så ska tryggheten öka i skolan

Politik

Liberalerna presenterar tio åtgärder för ökad trygghet i skolan.

Debatt

”Erbjud tvåspårig grundskola i utsatta områden”

Debatt

”För barnens del handlar det i första hand om att få tillgång till det språkliga verktyget för att fullt ut kunna följa undervisningen”, skriver debattören Hans Luthman.  

Kommentera
Arbetsmiljö

Färre anmälningar till Skolinspektionen – så ser det ut i din kommun

Nya siffror

Första gången sedan myndigheten skapades som antalet minskar.

Debatt

”Backa från kravet om betyg från årskus 4”

Debatt

Försöksverksamheten med betyg från årskurs 4 byggs ut från och med höstterminen 2020. ”Än finns tid att ändra sig. Det är inte försent för Liberalerna att lyssna på skolvärlden och forskningen”, skriver Linus Sköld (S).

Kommentera
Pysparagrafen

Experterna: Så pyser du rätt vid betygssättning

Pysparagrafen

Handen på hjärtat, har du koll på undantagsbestämmelsen? 

Intervju

Fridolins nya liv som lärare: ”Ringrostigt”

Intervju

Så ser Gustav Fridolins nya liv som lärare ut. ”Det var lite ringrostigt i början”, säger han när Skolvärlden hälsar på som första media.

Slöjförbudet: Skurup JK-anmäls för hantering av rektor

Skolstyrning

Samtliga rektorer i Skurup säger nej till att genomföra kommunstyrelsens slöjförbud, och juridiska bedömare ger dem rätt.

Skolmiljoner gick till hyra för tomma lokaler

Fackligt

Stockholm stad har betalat flera miljoner kronor för en lokal som står tom sedan 2015. 

Blogg

Mikael Bruér: ”Allting går att sälja med mördande reklam”

Blogg

Mikael Bruér bloggar om lärare på sociala medier.

Arbetsmiljö

Efter Hörbykaoset – 21 fackförbund protesterar mot kommunledningen

Arbetsmiljö

Efter den kraftiga kritiken mot kommunledningen i Hörby backas nu de lokala facken upp av 21 fackförbund.

Läromedel

Nya siffror: Sverige satsar minst pengar i Norden på läromedel

Läromedel

Sverige lägger i snitt 650 kronor på läromedel per elev – vilket är minst i hela Norden.

Hot och våld

Lärare vill ha resurser – inte fler lagar om trygghet och studiero

Blogg

Har lärarna verkligen efterfrågat ytterligare riktlinjer? frågar sig Åsa Morberg.

Tuffare trygghetsregler: ”Lärare ska inte vara rädda”

Arbetsmiljö

Mobilförbud, porrstopp och fler avstängda elever. Det är några av punkterna i regeringens utredning om trygghet och studiero.

Forskaren om trygghetsutspelet: ”Våldet har inte eskalerat”

Trygghet

Regeringen har tillsatt en utredning om trygghet och studiero i skolan. Men pedagogikprofessor Johannes Lunneblad tror inte att större befogenheter är vad lärarna eftersöker.

Rebecca hotades till livet av förälder

Hot mot lärare

Rebecca Karlsson gjorde en orosanmälan och blev mordhotad av den utpekade föräldern. 
– Som lärare har jag en skyldighet att göra det, säger hon till Skolvärlden.

13 ordningsfrågor – det här får och måste du göra

Lista

Vad får och måste lärare göra för att stoppa ett slagsmål mellan elever? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut vad som gäller.

Arbetsmiljö

Efter arbetsmiljölarmet – hårt kritiserad skola ska rivas

Arbetsmiljö

Nu evakueras skolan och politikerna vill att byggnaden rivs.

Fjärr- och distansundervisning

Fjärrundervisning ska tillåtas i fler ämnen

Regeringsbeslut

Nu kommer fler elever kunna få utbildning på distans.

”Listan på reformer som vill väl men som försämrat skolan kan göras lång”

Debatt

Gymnasieläraren Peter Dahlgren är kritisk till regeringens beslut kring fjärr- och distansundervisning.

Kommentera

Skolverket: ”Det ska inte ersätta reguljär undervisning”

Fjärr- och distansundervisning

En möjlighet för fler elever att få behöriga lärare, menar myndigheten.

Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter

Reportage

Hur är det att undervisa elever som inte befinner sig fysiskt framför dig?

skolsegregation

Lärarfacken: Förbjud kötid för att få in elever på friskolor

Friskolor

Lärarfacken vill ändra antagningen till friskolor genom att ta bort kötid som urvalskriterium.

Lärarassistenter

Skolverket: Här är 6 områden där lärarassistenter kan avlasta lärare

Utredning

”Tanken är att lärare ska använda sin tid till det som verksamheten behöver.”

Forskning: Så påverkas lärarna av lärarassistenter

Avlastning

Mindre psykiskt ansträngande – men lika mycket att göra.

Blogg

David Haas: Vad bestämmer en lärares status?

Blogg

”För mig är läraryrket ett statusyrke, oavsett vilka ämnen du har eller i vilken skolform du undervisar.”

Debatt

”Rör inte min yrkesstolthet”

Debatt

”Vårt bästa härligaste arbete blir inte mer attraktivt på arbetsmarknaden när tryggheten urholkas och vi låter kränkningskulturen segra”, skriver läraren Ellinor Lundsten.

Kommentera
Sociala medier

Yrkesetiska rådet om sociala medier: ”Lärare bör tänka efter en extra gång”

Etik

Lärare som använder sin lärarroll i kommersiella syften riskerar att skada hela yrkeskåren, menar rådet.

Lärarledarskap

Regeringen ser över timplanerna – elevens val kan försvinna helt

Timplaner

Regeringen ger Skolverket i uppdrag att se över timplanerna för grundskolan.

Granskning: Skolornas lokalkris

Sju av tio kommuner är i akut behov av nya skollokaler

Skolornas lokalkris

Under de kommande fem åren behöver sju av tio kommuner nya skollokaler, bland annat för att klara växande elevkullar. Det visar en ny undersökning av Skolvärlden.

Fackets kamp ledde till en ny idrottshall

Skolornas lokalkris

Efter flera år av diskussioner och ihärdigt fackligt arbete fick Lerbäckskolan i Lund till slut en ny idrottshall som invigdes för bara några veckor sedan.

De drabbades av näsblod och hudsprickor i skolans miljö

Skolornas lokalkris

Elever, lärare och annan personal på Svartedalsskolan på Hisingen i Göteborg drabbas återkommande av bland annat onormal trötthet, näsblod och sprickor i huden.

Studie- och yrkesvägledning

Så skapades syv-lyftet på Gotland

SYV

Projektet ”Kompetenta Gotland” har som mål att höja utbildningsnivån på ön.
– Jag kan se början på en förändring och en samsyn, säger Susanne Svensson, studie- och yrkesvägledare.

NO och matematik

Här sköter studenter mattehjälpen för att minska avhoppen

SI-pass

Under ledning av högskolestudenter får gymnasieelever diskutera kniviga problem. Samtalen sker under friare former än på de vanliga lektionerna.

Så fungerar SI-pass: ”Dominoeffekt ända ner i grundskolan”

SI-pass

Nu ska modellen med SI-pass spridas till över 30 kommuner i sydligaste Sverige. 

Varannan ämneslärarutbildning brister – Ma och Sv värst

Granskning

Nästan hälften av landets ämneslärarutbildningar har kvalitetsbrister, visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Debatt

”Vem är ’skolan’ i medias rapportering?”

Debatt

”I de flesta människors ögon är ’skolan’ lärare, men det är viktigt att vi pratar om rätt saker”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Arbetsmiljö

Efter kränkningarna – facken anmäler Hörby till Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljö

Facken köper inte kommunens svar på kritik om kränkningar och skräckvälde.

Kommunledningen sprider skräck i Hörby – ”Folk är rädda”

Arbetsmiljö

Mobbning och kränkningar sprids från kommunledningen ut i verksamheterna i Hörby kommun, enligt sju fackliga organisationer som slår larm.

Kongressen 2020

Här är förbundsstyrelsens alla förslag till kongressen

Kongressen 2020

LR:s ordförande Åsa Fahlén summerar varje enskild proposition.

Forskning

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Forskning

”Det saknas förutsättningar”, säger forskaren Greta Lindberg.

Slöjförbud i skolan

Skolverket: Inte tillåtet med slöjförbud i skolan

Politik

Enligt Skolverkets bedömning är det inte tillåtet att förbjuda skolelever att bära slöja.

Nedskärningar

”Det talas inte klarspråk – när blev en nedskärning en anpassning?”

Blogg

 Får man inte säga nedskärningar i skolan längre?, undrar David Haas.

Lärare inför egen Lex Maria efter sparkrav

Nedskärningar

Lärarnas svar på kommunens nya nedskärningsbudget: Vi anmäler skolan varje gång brist på resurser leder till att elever inte får hjälp.

Rättsprocess

Kritiserade friskolan tvingas stänga

Dom

Förvaltningsrätten går på Skolinspektionens linje när det gäller Elma school.

Prickad huvudman fortsätter driva skola – i decennier

Rättsprocess

Skolinspektionen vill stänga skolan men ägaren driver den vidare – trots 20 år av anmälningar, betalningsförelägganden och indragna tillstånd.

Lärare fick inte ut lön från kritiserade skolan: ”Horribelt”

Stockholm

Flera lärare har haft problem med att få ut sina löner, enligt Lärarnas Riksförbund.

Blogg

Att hantera ”efter lovet-dilemmat”

Blogg

”Ska vi på måndagen efter ett lov köra på som vanligt – eller behövs det en bufferttimme eller två för att väcka alla till skolvardagen igen?”, frågar sig Karin Boberg.

Debatt

”Varför sparka på svängdörrar när det finns betongväggar?”

Debatt

”Någonting behöver vridas om ordentligt, något som gör att vågen vänder, och det är inte mer lokala pengar som är den kortsiktiga lösningen”, skriver Jens S West.

Kommentera

Ny forskning: Förstelärare gör läraryrket mer attraktivt

Utvärdering

Lägre personalomsättning på skolor som har förstelärare, visar forskning från IFAU.

Kommun backar från kritiserat komvux-besked: ”Stor facklig seger”

Komvux

Ville ta bort klassrumsundervisningen – nu tar Härnösands kommun ett omtag efter stark kritik.

Lärarlyftet förlängs: öppnar för fler med behörighet

Nytt beslut

Lärarlyftet ska ge ämnesbehörighet även i ämnen där läraren inte undervisar. Beslutet välkomnas av LR.

Debatt

”Betyg måste kunna överklagas – under ordnade former”

Debatt

”Möjligheten att överklaga sina betyg skulle frånta föräldrar skälen att försöka utöva påtryckningar på lärarna i frågan om deras betygssättning”, skriver debattörerna.

Kommentera
Arbetsmiljö

De tog krafttag för arbetsmiljön – nu vill lärarna stanna

Arbetsmiljö

Genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete lyckades ledningen och personalen tillsammans förbättra både stämning, arbetstider och lokaler. 

Politik

”Era förslag löser inte segregationen, Liberalerna”

Debatt

”Det vi behöver är inte fler förslag från er politiker”, skriver Linnea Lindquist, rektor i Hammarkullen.

Kommentera

Förstatligande och högre lärarlön ska få ordning på utsatta skolor

Politik

Statlig styrning och mer pengar ska få ordning på de mest utsatta skolorna och locka fler behöriga lärare, enligt Liberalernas nya förslag.

Arbetsmiljö

Lärare och elever sjuka – rivningsmärkt skola drivs vidare

Arbetsmiljö

Akuta astmabesvär, sårig hud och rinnande ögon.

Lön

Ny lönestatistik: Lägsta utveckling för lärare på flera år

Lön

”Det är oroväckande”, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons