Annons
Sedan hösten 2019 har den före detta utbildningsministern Gustav Fridolin arbetat som lärare. Skolvärlden träffade honom, som första svenska media, i klassrummet. Foto: Magnus Glans

Här är magister Fridolins nya liv som lärare

Publicerad 4 mars 2020

Fakta

Gustav Fridolin

Folkhögskollärare, tidigare utbildningsminister samt språkrör för Miljöpartiet. Har en kandidatexamen vid Stockholms universitets institution för orientaliska språk samt en yrkesexamen som folkhögskolelärare vid Linköpings universitet.

  • 2002–2006 Riksdagsledamot.
  • 2006–2009 Reporter på TV4.
  • 2007–2011 Folkhögskollärare.
  • 2010–2013 Styrelseledamot Högskolan på Gotland
  • 2011–2019 Riksdagsledamot
  • 2014–2019 Utbildningsminister.
  • Böcker i urval: Från Vittsjö till världen, Blåsta: nedskärningsåren som formade en generation, Maskiner & Människor: en skrift om arbete och framtidstro, Kanal: Medier, samhälle och kommunikation, Morfar skrev inga memoarer (roman), Det är inte du, det är vi – en bok om solidaritet.
  • Övrigt: Vid 11 års ålder vann han frågesportprogrammet Junior-Jeopardy! i TV4.

Mer kontakt med människor och mindre med media. Det är något Gustav Fridolin värdesätter med sitt nya liv som lärare.
– Jag trivs med att vara lärare, och då blir det lätt att tacka nej till annat, säger han till Skolvärlden.

Det är början av mars men vädret har låtsats att det är vår i flera veckor denna rekordljumma vinter. Just den här måndagsmorgonen bjuder på en blek sol som lite halvhjärtat letar sig in mellan gymmet och lastbilsbryggan på Buteljgatan i Liljeholmen, på gränsen till Stockholms innerstad.

Här ligger Stadsmissionens folkhögskola, och i ett klassrum sex våningar över marken står före detta utbildningsministern tillika miljöpartistiska språkröret Gustav Fridolin framför whiteboardtavlan och håller en lektion i naturvetenskap: Vad är energi? Trafiken på Södertäljevägen brusar utanför fönstren men stör inte diskussionen om bränslen.

Efter att sol, mat och kärnkraft hastigt avhandlats föreslår någon att det finns energi i kunskap, och Gustav Fridolin svarar att det möjligen kan stämma i symbolisk bemärkelse.

– Men just nu uppehåller vi oss vid energi som konkret bränsle. Det är ju inte så att om jag äter en lärobok så orkar jag springa längre, säger han till eleverna.

De håller med. Klassen består av unga vuxna som går ”allmän kurs”, alltså folkhögskolans motsvarighet till gymnasiet. När Skolvärlden kommer på besök är skaran något reducerad, med ett tiotal elever i bänkarna.

– Vi har inte full styrka på plats eftersom det är måndag efter sportlovet, förklarar Gustav Fridolin.

Det var lite ringrostigt i början.

Efter fyra år som landets högste beslutsfattare inom skolan har han bytt kavaj och slips mot en mjuktröja med läderbeslag på armbågarna. Ärmarna på tröjan är uppkavlade och avslöjar en tatuering på vardera underarmen – svarta, versala C och B. Men dem återkommer vi till lägre fram.

Som utbildningsminister har du arbetat flitigt med att reglera skolan. Men nu när du själv jobbar i skolan så gör du det i en skolform som inte omfattas av regleringarna. Det känns som en paradox?

– Ja jag fattar det. Samtidigt finns det en skillnad mellan det vi gör här och det som folkhögskolan ibland kallar för ”storskolan” – alltså förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och gymnasium. Det systemet måste ha som utgångspunkt att alla ska få möjlighet klara skolan under den tid som är utsatt.

– Men samhället måste bygga system som säkrar att ingen hamnar mellan stolarna. Folkhögskolans allmänna kurs handlar om att möta den som behöver en andra, tredje eller fjärde chans, säger Gustav Fridolin.

Gustav Fridolin under sin tid som utbildningsminister.En annan skillnad är att folkhögskolan inte har några krav på lärarlegitimation. Gustav Fridolin har yrkesexamen som folkhögskollärare vid Linköpings universitet, vilket inte ger någon lärarlegitimation.

– Nej, det har ingen som är utbildad folkhögskollärare eftersom folkhögskollärarsystemet ligger utanför lärarlegitimationen.

Det är väl också en kontrast mellan det du gjorde i riksdagen och det du gör nu?

– Jag införde ju inte legitimationsreformen. Men jag försvarade den verkligen. Anledningen att det inte förts på tal för folkhögskolan är att den är så mycket mer än allmän kurs. Det är konstutbildningar, journalistutbildningar, den typen av verksamhet. Där tror jag inte att någon ens har övervägt att det skulle vara legitimationskrav.

Den sista september 2019 var Gustav Fridolins sista dag i riksdagen, och dagen efter började han på folkhögskolan som lärare och klassmentor. Det är snart 10 år sedan han senast arbetade heltid som folkhögskollärare, men nu ett knappt halvår in tycker han att han börjar komma in det på allvar igen.

– Det var lite ringrostigt i början. En stor uppgift i allt lärarskap är relationsbyggandet. Det där tog lite tid att få kläm på. Men nu känner jag att jag har en relation med de allra flesta.

Inför omstarten på det nygamla livet som lärare var Gustav Fridolin rädd att det kunde bli svårt för hans nya kollegor att se honom som bara Gustav, en lärarkollega, efter att ha lyssnat till och haft åsikter om honom som utbildningsminister i flera år. Men den rädslan kom på skam.

– De tankar folk hade innan bleknar i förhållande till om jag klarar mitt jobb eller inte. Antingen har jag koll och kan bidra eller så har jag inte det, och det är liksom det som avgör. Antingen sköter jag min köksvecka eller inte. Det där går väldigt snabbt på en arbetsplats som kräver så mycket kollegialitet, säger han, och tillägger:

– Så tänker jag iallafall, men det får man väl fråga dem.

Relationen till eleverna menar Gustav Fridolin är en av de tydligaste skillnaderna mellan läraryrket och hans tidigare uppdrag som riksdagspolitiker och utbildningsminister.

– I riksdagen dyker man ner i massa verkligheter jättesnabbt, så du övar upp det här väldigt ytliga. Det har man ganska lite nytta av här, där man måste förstå personens drivkrafter och utmaningar. Jag måste veta vilka ska jag ställa frågan till först, vilka ska jag undvika att ställa frågan till först för att det bara låser sig, vilka ska jag acceptera att inte få ett svar av och vilka ska jag pusha på. Den kunskapen kräver ett visst djup i förståelsen av varje individ.

Det är en frustration jag går och bär på.

Den sista tiden som utbildningsminister talade Gustav Fridolin om sin längtan efter att undervisa igen. Men strax efter att han påbörjat sin nya lärartjänst tackade han också ja till ett utredningsuppdrag för regeringen.

Du är inte helt nöjd med att ”bara” vara lärare ändå?

– Jo jag är nöjd med det. Men det här var ett utredningsuppdrag jag vill göra, för det är en frustration jag går och bär på.

Som utredare ska Gustav Fridolin se över vad statens roll bör vara för att se till att alla elever har tillgång till bra läromedel, och till skolbibliotek.

– Vi fick till en lagstiftning som säger att vi ska ha skolbibliotek på alla skolor, men sen vet vi alla hur det ser ut i praktiken. Väldigt många skolor saknar skolbibliotek. Jag ska väl erkänna att det hade varit enklare för mig personligen om utredningen låg ett år fram i tiden men sånt kan man inte bestämma över, säger Gustav Fridolin.

En riksdagsledamot tjänar i dag 68 400 kronor i månaden i grundarvode. Som avgående minister hade Gustav Fridolin möjligheten att utlösa en ekonomisk statsrådsfallskärm på 136 000 kronor per månad i upp till 12 månader – lika mycket som han tjänade i regeringen. Det är pengar som han valt att inte ta emot.

– Jag har inget problem att ta betalt för uppdrag, men att få betalt för att ha varit någonting tidigare? Nej, säger han.

Hans sista riksdagsmotion var en repris på hans första, som han lämnade in som 19-åring: ett förslag att riksdagsledamöternas arvoden ska sänkas. I motionen skriver han att ”på 1960-talet beräknades till exempel en riksdagsledamot och en gymnasielärare ha ungefär samma lön. I dag skiljer det nästan 30 000 i månadsinkomst mellan en genomsnittlig gymnasielärare i Stockholm och en riksdagsledamot”.

Du måste ju tjäna väsentligt mycket mindre nu än tidigare. Har du sålt lägenheten, eller hur gör du för att det här ska fungera?

(Skratt) – Vi har ju skiljt oss så jag har väl snarare sänkt lönen och ökat utgifterna. Men vaddå, det funkar väl för väldigt många andra ensamstående lärare?

Väldigt många andra har inte varit däruppe där du var, ekonomiskt.

– Nej. Men det var viktigt för mig att inte leva på ett sådant sätt att jag behövde de inkomsterna för att känna mig fri.

Sen var det ju den där utredningen. Utöver att erbjuda möjligheten att bearbeta frustrationer erbjuder den förstås också ekonomisk kompensation som adderas till lärarlönen.

– Jag har, som är vanligt för icke arbetande utredare, 12 000 i månaden. Så det är ett arvode, och det är ju för att kunna ta ledigt ett antal dagar i månaden.

Men du har 12 000 kronor för det varje månad oavsett hur mycket du tar ledigt?

– Ja under den här tiden. Så det är en bra extrainkomst nu när jag bara gått ner några dagar i månaden i tid. Längre fram kommer jag behöva gå ner mer och eventuellt ta ledigt från skolan helt en period. Då ändras inte arvodet.

I sitt nya liv skriver Gustav Fridolin också krönikor för tidningar som Dagen och Arbetet. Texten i den senare, med rubriken ”Vad är det för sossemonster jag har varit med och skapat?” rönte stor uppmärksamhet när den publicerades i januari. Där går han hårt åt sina gamla regeringskollegor i Socialdemokraterna och kallar deras förslag för högerpolitik.

Är det skönt att kunna vara mer frispråkig?

– Ja, det är klart att det är. Det är ju en väldig skillnad att vara företrädare för någonting. Själva ordet språkrör betyder ju just det, jag ska tala för någonting som är större än mig själv.

När kommer boken ”Så var det egentligen att jobba i regeringen Löfven”?

– (Skratt) Nä, den jobbar jag inte på, den finns inte.

Jag visste redan innan att det var precis den saken jag skulle sakna.

Samtidigt som han njuter av den relativa friheten att uttrycka sina åsikter erkänner Gustav Fridolin att han kan uppleva en frustration när han nu följer politiken från sidlinjen istället för att vara med och styra spelet.

– Jag kan titta på nyheterna och bli förbannad och känna att ”det här borde man göra”. Och jag visste redan innan att det var precis den saken jag skulle sakna. Det var den sak jag valde bort som hade ett värde för mig. Men miljöpartisterna sliter på, och Anna (Ekström, utbildningsminister) gör det minst lika bra som jag skulle gjort. Och för mig som människa finns det andra värden, det finns så mycket annat på pluskontot, som jag slipper utanför livet i politiken, som jag är glad för att slippa.

Vad då för någonting?

– Jag höll på att säga ”er”, säger Gustav Fridolin med adress Skolvärlden och annan media.

– Offentligheten är jätteskön att slippa. Även om jag fortsätter vara en offentlig person så säger jag nej till mycket, all lek och fjant som finns i det här. Det var stort att få bära det ansvar jag gjorde, men det man försakar när man hela tiden konsekvent går runt och tänker, lever och är sitt uppdrag, det kunde jag bara stå ut med för att jag visste att det fanns ett slut.

Din skilsmässa var väl en effekt av det?

– Ja.

Vad betyder tatueringarna på armarna?

– Det är barnen.

Hur länge har du burit dem?

– Tre år tror jag.

Har du några fler tatueringar?

– Det var en privat fråga, säger Gustav Fridolin med en blick som stänger dörren till fler frågor på det temat.

Det är det här jag vill göra, och då blir det lätt att säga nej till annat.

Det som läraryrket ger Gustav Fridolin som han inte fick tidigare är den direkta kontakten med människor.

– Det är då politiken är som roligast också, när man får den där mänskliga kontakten. Men där blir det per definition ofta väldigt ytligt.

Hur länge ska du ägna dig åt läraryrket?

– Det här är ju mitt yrkesliv. Sen om jag gör det jämt, eller om jag kommer att fortsätta gå ut och in, det vet jag inte idag. Men nu kommer jag att fortsätta.

Många förväntar sig att en före detta minister ska gå vidare till nya politiska eller diplomatiska uppdrag. Att börja jobba som lärare än mindre vanligt, och det är något som Gustav Fridolin blivit uppmärksammad på.

– Jo, jag har förstått att det här är ovanligt. Och jag har fått förfrågningar om spännande uppdrag, men det jag trivs med är att vara lärare. Det är det jag vill göra, och då blir det lätt att säga nej till annat, säger han.

Du påverkade många fler tidigare. Nu är det i mindre skala, känns det inte lite smått då om du jämför?

– Nej verkligen inte. Det var en konstig fråga. Smått kan det ju inte kännas när man har ett arbete som påverkar på ett så direkt sättet. I politiken kan man alltid ställa sig frågan ”Vad leder det till? Går det fram?”.

– Jag är övertygad om att läsa-skriva-räkna-garantin gör skillnad, men det är många led för att den ska göra det. Här finns inte de leden. Lyckas jag få till en lektion som funkar, lyckas jag få till det där samtalet med en deltagare som funkar, så kan det göra effekt direkt. Det kan aldrig vara smått. Det kan vara färre, men det kan aldrig vara smått, säger Gustav Fridolin.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

LR: ”Man monterar ner anställningstryggheten”

Fackligt 

 Utredarens förslag kan ändra arbetsrätten i grunden. ”Extremt”, ”totalt obalanserat” och ”en katastrof” är några uttalanden om regeringens las-utredning.

Annons
Annons
Debatt

”Stefan Löfven – leken med våra liv måste få ett slut”

Debatt

”Vi kräver att regering och myndigheter använder sommaren till att planera en mer hållbar strategi inför höstterminen”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Nedskärningar i skolan

Östersunds rektorer flaggar för ohållbara budgetkrav

Arbetsmiljö

Rektorerna i Östersund har gått samman och skriver i ett öppet brev att nedskärningarna som krävs för att få ihop kommunens budget inte är hållbara. 

Rektorn säger upp sig i protest mot nedskärningar

Arbetsmiljö

I höst kommer sju tjänster på Styrsöskolan i Göteborgs kommun att försvinna. Beslutet har gjort att skolans rektor Christina Ingblad sagt upp sig. 

Annons
Annons
Annons

Fler lärare kan få a-kassa i sommar

Lön och villkor

I sommar har lärare utan anställning rätt till a-kassa även om de får ferielön – men bara om anställningen avslutas rätt månad.

Coronaviruset

Lärare inte prioriterad grupp för coronatester

Coronaviruset

Lärare ingår inte i MSB:s nya prioriteringslista.

Regeringen vill covid-testa fler yrkesgrupper

Coronaviruset

Staten tar kostnaderna för testning av personer med samhällsviktiga yrken, meddelar socialminister Lena Hallengren.

LR välkomnar testning av lärare

Coronaviruset

– Det är viktigt med klarhet i den här svåra tiden, säger vice ordförande Svante Tideman.

Betyg

500 miljoner för att minimera kunskapstappet: ”Otillräckligt”

Corona

De 500 miljoner som skjuts till för att minimera risken för kunskapstapp efter coronakrisen inte är tillräckligt, anser LR:s Åsa Fahlén.

Så stöttar du elever med språkstörning

Specialpedagogik

Vad är viktigast att tänka på som lärare när man undervisar en elev med språkstörning? Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare
Annelie Westlund delar med sig av de viktigaste tipsen.

Hon tilldelas prestigefyllt lärarpris

Svenska

Annika Sjödahl tilldelas Svenska Akademiens svensklärarpris 2020.

Här belönas slitna lärare med extra ledig dag

Arbetsmiljö

På Volgsjö skola får lärarna en extra ledig dag som belöning.

LR-kongressen 2020

Kongressen röstade för utökat stöd till lärare på friskola

LR-kongress 2020

Ett av fredagens beslut är att inleda en ny försöksverksamhet med stöd till lärare i privat sektor.

LR:s första digitala kongress – ”Det flyter på ganska bra”

LR-kongress 2020

Medlemsavgifter, föreningsanslag och stöd till medlemmar i privat sektor är några av de delar som avhandlas under kongressdag ett av två.

Åsa Fahlén: Vi har en tydlig linje i förbundet

LR-kongress 2020

Många beslut kvarstår till hösten, men ordförande Åsa Fahlén är glad över den digitala kongressen.

Här är styrelsens förslag till kongressen

Kongressen 2020

LR:s ordförande Åsa Fahlén summerar varje enskild proposition.

stor lärarenkät

Corona har skapat kunskapstapp för miljardbelopp

Kunskapskrav

En majoritet av lärarna anser att coronapandemin har en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling, visar en ny undersökning.

Facken: ”Anna Ekströms löften om sänkta krav infrias inte”

Coronakonsekvenser

Lärarfackens båda ordföranden kritiserar utbildningsministern för att inte hålla vad hon lovar lärarna.

Högre frånvaro bland lärare i grundskolan än på gymnasiet

Corona

I en rapport från Skolverket, som TT tagit del av, framgår det att bland grundskolans lärare var frånvaron 20 procent högre veckan efter påsk jämfört med föregående år. Frånvaron bland gymnasielärarna var nästintill samma i år som förra året.

Debatt

Debatt: ”Facket ska jobba för läraren – inte arbetsgivaren”

Debatt

”Jag vill vara medlem i ett fack som vågar lyfta den verklighet lärare befinner sig i, som vågar vara jobbigt”, skriver Alexander Skytte i en debattartikel.

Kommentera
Arbetsmiljö

Lärarna drunknar i dokumentation: ”Hanteringen av klagomål bör ses över”

Arbetsmiljö

Statskontoret ska utreda klagomålshanteringen i skolan.

”Vi behöver en alternativ plan när det blir krisläge”

Corona

”Vi behöver ett läge där vi kan dra ner på delar av vår verksamhet för att fokusera på undervisning i krisläge”, skriver Karin Boberg.

Här är eleverna i skolan varannan vecka: ”Klokt beslut”

Corona

För att minimera smittrisken under coronakrisen är eleverna på Stenbocksskolan i Ulricehamn på plats i skolan varannan vecka. 

Lärarfacken: Skolverkets stöduppdrag är meningslöst

Kritik

På torsdagen lade Skolverket upp stödmaterial för lärare på webben. Men lärarfacken är inte imponerade.

Skolverkets blixtuppdrag: Sänk arbetsbelastningen för lärare

Coronakrisen

Senast på torsdagen ska nya stödinsatser vara igång för en hårt prövad lärarkår.

Malmö vill testa tre terminer – ser paralleller med coronakrisen

Treterminssystem

Malmö stad vill bryta upp läsåret i tre terminer på sina skolor – och ser intressanta paralleller med coronasituationen.

Lärarna tvingas jaga in elever till distanslektionerna

Distansundervisning

Elever som inte loggar in, spelar tv-spel under lektionen eller tar med sig videochatten in på toaletten. Det är exempel från ämnesläraren Eva Hjelms och hennes kollegors vardag.

Undersökning: Varannan elev har varit frånvarande

Corona

I län som varit hårdast coronadrabbade har upp till hälften av eleverna varit hemma från skolan, visar en granskning av SVT.

Ljusdal sparar på skolan – drar in 100 tjänster

Nedskärningar

För att spara pengar planerar Ljusdals kommun att mitt under coronakrisen minska antalet anställda inom skolan och förskolan.

Debatt

”Hjälp skolpersonal att hantera radikalisering”

Debatt

”Det är viktigt att ge skolor och skolpersonal kunskap om vilka tecken en ung person som håller på att radikaliseras visar upp”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Här är magister Fridolins nya liv som lärare: ”Ringrostigt”

Intervju

Så ser Gustav Fridolins nya liv som lärare ut. ”Det var lite ringrostigt i början”, säger han när Skolvärlden hälsar på som första media.

Skolverkets tre scenarier inför höstterminen

Coronaviruset

Lärare kan tvingas välkomna nya gymnasieklasser på distans. Det är ett av Skolverkets framtidsscenarier.
– Jag får ont i magen när jag tänker på det, säger svenskläraren Filippa Mannerheim.

Debatt

”Lagförslaget om distansundervisning är redan föråldrat”

Debatt

”Låt utbildning via fjärr- och distansundervisning fortsatt få vara en möjlighet för Sveriges elever och lärare. Inte bara vid pandemier, utan även när normalläget är tillbaka”, skriver Peter Wilcke, verksamhetsansvarig på NTI-skolan.

Kommentera

Så påverkas syv av coronakrisen: ”Finns en stor oro”

SYV

Studie- och yrkesvägledare berörs hårt av coronapandemin. De som är friska och hoppar runt på flera skolor befinner sig en tuff situation, menar studie- och yrkesvägledaren David Spak.

NPF-elever hårt drabbade av krisen: ”Tuffaste situationen någonsin”

NPF

Coronakrisen har slagit hårt mot elever med NPF, enligt en ny rapport. 

Ny studie: Barn kan smitta lika mycket som vuxna

Corona

Barn som smittats av coronaviruset kan vara lika smittsamma som vuxna, uppger SVT och hänvisar till en ny tysk-brittisk studie som bygger på testresultat från Berlin.

Den avlidnes lärarkollegor: Varför skyddas vi inte?

Corona

Lärare på Stocksundsskolan som mist en anställd till covid-19 är oroliga för smittspridning.
– Det är jobbigt att gå till arbetet, säger en av dem till Skolvärlden.

Lärare avled i covid-19 – personalen stöttas i sorgen

Corona

På Kågeskolan i Skellefteå har en av de lärare som testat positivt för corona avlidit. 

Hovrätten: Försenat stöd är diskriminering

Särskilt stöd

Hovrätten fastställer domen som säger att Malmö stad ska betala 20 000 kronor till en elev i diskrimineringsersättning.

”Integrera sex- och samlevnad i alla ämnen”

Debatt

”Flera kvinnojourer flaggar för att kvinnor och barn utsätts för våld och sexualbrott som följd av corona-isoleringen. Låt utbildning vara nyckeln till att få ett stopp”, skriver gymnasieläraren Cajsa Blekemo.

Kommentera

Här får lärarna själva välja om de vill arbeta hemifrån

Corona

Coronapanedemin har delat upp lärarkåren i två läger: de som vill jobba hemifrån och de som vill fortsätta skolundervisningen som vanligt. Inom gymnasie- och vuxenutbildningen i Borås får lärarna själva välja.

LR: Regeringens beslut är en arbetsmiljörisk för lärare

Coronakrisen

”Flexibilitet” säger utbildningsminister Anna Ekström om att öppna för distansundervisning i grundskolan. ”Arbetsmiljörisk” menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

”Bevara mångfalden i svensk folkbildning”

Debatt

”Slopat mobilitetsstödet hotar folkhögskolors överlevnad och i förlängningen en levande landsbygd, utjämning av utbildningsklyftor, samt riskerar att en lång tradition av kunskap går förlorad”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Debatt: ”Lärarförbunden har spelats ut mot varandra”

Debatt

”Hur de två förbunden skall kunna samla alla lärargrupper under ett tak utan inbördes löne- och revirstrider och glömma det förflutna är en gåta”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera
Likvärdighet

Per Kornhall: Den här utredningen säger det självklara

Likvärdighet

Skolexperten Per Kornhall om Björn Åstrands utredning för en likvärdig skola: ”Låt oss fatta dessa beslut så vi kan börja ha lite ordning och reda i skolan.”

Förslaget: Slut med kösystem till populära skolor

Förslag

Idag lämnades utredningen om likvärdig skola till regeringen.
– Staten måste ta ett större ansvar, säger utredaren Björn Åstrand.

Debatt

”IT och heltäckande läromedel är chanslösa mot läraren”

Debatt

”Även när det kommer till distansundervisning behövs en lärare som leder arbetet. Läraren är och förblir den centrala och mest behövliga aktören i all skolans undervisning”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Norges skolor öppnar – facket kritiskt till riktlinjerna

Corona

De norska skolorna öppnar igen, men frågetecken kvarstår kring formerna.

Fler vill bli lärare i coronatider

Utbildning

Fler har sökt till lärarutbildningen i höst, visar nya siffror från UHR. 

L: Inför nationella priolistor för alla lärare

Politik

Landets hårt prövade lärare och måste avlastas under coronakrisen, säger Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.

Distansundervisning

Oro bland lärare: Mer distansundervisning efter krisen

Arbetsmiljö

När coronakrisen har lagt sig kommer flera skolor att fortsätta med den digitala undervisningen. Det tror Marcus Larsson, lärare och engagerad i tankesmedjan Balans.

Kommunens plan: Fortsätta undervisa på distans efter krisen

Digitalt

I Huddinge planerar man att fortsätta med distansundervisningen även efter coronapandemin. 

Coronakrisen drabbar SFI hårt: ”Förödande”

SFI

Utmaningarna inom SFI är stora och många lärare oroas över följderna av coronaviruset.

Föräldrar som corona-trotsar skolplikten riskerar böter

Corona

I Ekerö hålls friska elever hemma av oroliga vårdnadshavare. Nu hotar kommunen med vite.
– Föräldrar försämrar chansen för sina egna barn att klara skolan, säger en lärare.

Antalet skyddsombud inom LR växer

Skyddsombud

En kartläggning visar att Lärarnas Riksförbund har fler skyddsombud i dag än för åtta år sedan. 

SPSM efter stor skolenkät: Vi måste fånga de elever som faller

Debatt

Pandemin innebär en upp och nervänd värld för barn och ungdomar, och elever som redan innan krisen hade behov av stöd är en riskgrupp. Det skriver Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör Fredrik Malmberg.

Kommentera

Skolan tillverkar visirhållare till äldrevården i coronakrisen

Teknik

På Jämtlands gymnasium finns fem 3D-skrivare som eleverna vanligtvis använder i undervisningen. Nu används skrivarna i stället för att skapa visirhållare till äldrevården.

Läraren: ”Vår arbetsbörda under corona är övermäktig”

Arbetsvillkor

Sjukskrivna kollegor, vikariebrist och undervisning för elever såväl i klassrummet som hemma tär på lärarna i grundskolan.
– Det är som att vi ska vara någon sorts evigt fungerande maskiner, säger läraren Hanna Hermanson.

Fotbollsstjärnornas nya plan – ska bli lärare: ”Inspirerande”

Lärarutbildning

Samtidigt som de spelar fotboll på elitnivå håller Malin Winberg och Viktor Elm på att utbilda sig till lärare.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons