Annons
Sedan hösten 2019 har den före detta utbildningsministern Gustav Fridolin arbetat som lärare. Skolvärlden träffade honom, som första svenska media, i klassrummet. Foto: Magnus Glans

Här är magister Fridolins nya liv som lärare

Publicerad 4 mars 2020

Fakta

Gustav Fridolin

Folkhögskollärare, tidigare utbildningsminister samt språkrör för Miljöpartiet. Har en kandidatexamen vid Stockholms universitets institution för orientaliska språk samt en yrkesexamen som folkhögskolelärare vid Linköpings universitet.

  • 2002–2006 Riksdagsledamot.
  • 2006–2009 Reporter på TV4.
  • 2007–2011 Folkhögskollärare.
  • 2010–2013 Styrelseledamot Högskolan på Gotland
  • 2011–2019 Riksdagsledamot
  • 2014–2019 Utbildningsminister.
  • Böcker i urval: Från Vittsjö till världen, Blåsta: nedskärningsåren som formade en generation, Maskiner & Människor: en skrift om arbete och framtidstro, Kanal: Medier, samhälle och kommunikation, Morfar skrev inga memoarer (roman), Det är inte du, det är vi – en bok om solidaritet.
  • Övrigt: Vid 11 års ålder vann han frågesportprogrammet Junior-Jeopardy! i TV4.

Mer kontakt med människor och mindre med media. Det är något Gustav Fridolin värdesätter med sitt nya liv som lärare.
– Jag trivs med att vara lärare, och då blir det lätt att tacka nej till annat, säger han till Skolvärlden.

Det är början av mars men vädret har låtsats att det är vår i flera veckor denna rekordljumma vinter. Just den här måndagsmorgonen bjuder på en blek sol som lite halvhjärtat letar sig in mellan gymmet och lastbilsbryggan på Buteljgatan i Liljeholmen, på gränsen till Stockholms innerstad.

Här ligger Stadsmissionens folkhögskola, och i ett klassrum sex våningar över marken står före detta utbildningsministern tillika miljöpartistiska språkröret Gustav Fridolin framför whiteboardtavlan och håller en lektion i naturvetenskap: Vad är energi? Trafiken på Södertäljevägen brusar utanför fönstren men stör inte diskussionen om bränslen.

Efter att sol, mat och kärnkraft hastigt avhandlats föreslår någon att det finns energi i kunskap, och Gustav Fridolin svarar att det möjligen kan stämma i symbolisk bemärkelse.

– Men just nu uppehåller vi oss vid energi som konkret bränsle. Det är ju inte så att om jag äter en lärobok så orkar jag springa längre, säger han till eleverna.

De håller med. Klassen består av unga vuxna som går ”allmän kurs”, alltså folkhögskolans motsvarighet till gymnasiet. När Skolvärlden kommer på besök är skaran något reducerad, med ett tiotal elever i bänkarna.

– Vi har inte full styrka på plats eftersom det är måndag efter sportlovet, förklarar Gustav Fridolin.

Det var lite ringrostigt i början.

Efter fyra år som landets högste beslutsfattare inom skolan har han bytt kavaj och slips mot en mjuktröja med läderbeslag på armbågarna. Ärmarna på tröjan är uppkavlade och avslöjar en tatuering på vardera underarmen – svarta, versala C och B. Men dem återkommer vi till lägre fram.

Som utbildningsminister har du arbetat flitigt med att reglera skolan. Men nu när du själv jobbar i skolan så gör du det i en skolform som inte omfattas av regleringarna. Det känns som en paradox?

– Ja jag fattar det. Samtidigt finns det en skillnad mellan det vi gör här och det som folkhögskolan ibland kallar för ”storskolan” – alltså förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och gymnasium. Det systemet måste ha som utgångspunkt att alla ska få möjlighet klara skolan under den tid som är utsatt.

– Men samhället måste bygga system som säkrar att ingen hamnar mellan stolarna. Folkhögskolans allmänna kurs handlar om att möta den som behöver en andra, tredje eller fjärde chans, säger Gustav Fridolin.

Gustav Fridolin under sin tid som utbildningsminister.En annan skillnad är att folkhögskolan inte har några krav på lärarlegitimation. Gustav Fridolin har yrkesexamen som folkhögskollärare vid Linköpings universitet, vilket inte ger någon lärarlegitimation.

– Nej, det har ingen som är utbildad folkhögskollärare eftersom folkhögskollärarsystemet ligger utanför lärarlegitimationen.

Det är väl också en kontrast mellan det du gjorde i riksdagen och det du gör nu?

– Jag införde ju inte legitimationsreformen. Men jag försvarade den verkligen. Anledningen att det inte förts på tal för folkhögskolan är att den är så mycket mer än allmän kurs. Det är konstutbildningar, journalistutbildningar, den typen av verksamhet. Där tror jag inte att någon ens har övervägt att det skulle vara legitimationskrav.

Den sista september 2019 var Gustav Fridolins sista dag i riksdagen, och dagen efter började han på folkhögskolan som lärare och klassmentor. Det är snart 10 år sedan han senast arbetade heltid som folkhögskollärare, men nu ett knappt halvår in tycker han att han börjar komma in det på allvar igen.

– Det var lite ringrostigt i början. En stor uppgift i allt lärarskap är relationsbyggandet. Det där tog lite tid att få kläm på. Men nu känner jag att jag har en relation med de allra flesta.

Inför omstarten på det nygamla livet som lärare var Gustav Fridolin rädd att det kunde bli svårt för hans nya kollegor att se honom som bara Gustav, en lärarkollega, efter att ha lyssnat till och haft åsikter om honom som utbildningsminister i flera år. Men den rädslan kom på skam.

– De tankar folk hade innan bleknar i förhållande till om jag klarar mitt jobb eller inte. Antingen har jag koll och kan bidra eller så har jag inte det, och det är liksom det som avgör. Antingen sköter jag min köksvecka eller inte. Det där går väldigt snabbt på en arbetsplats som kräver så mycket kollegialitet, säger han, och tillägger:

– Så tänker jag iallafall, men det får man väl fråga dem.

Relationen till eleverna menar Gustav Fridolin är en av de tydligaste skillnaderna mellan läraryrket och hans tidigare uppdrag som riksdagspolitiker och utbildningsminister.

– I riksdagen dyker man ner i massa verkligheter jättesnabbt, så du övar upp det här väldigt ytliga. Det har man ganska lite nytta av här, där man måste förstå personens drivkrafter och utmaningar. Jag måste veta vilka ska jag ställa frågan till först, vilka ska jag undvika att ställa frågan till först för att det bara låser sig, vilka ska jag acceptera att inte få ett svar av och vilka ska jag pusha på. Den kunskapen kräver ett visst djup i förståelsen av varje individ.

Det är en frustration jag går och bär på.

Den sista tiden som utbildningsminister talade Gustav Fridolin om sin längtan efter att undervisa igen. Men strax efter att han påbörjat sin nya lärartjänst tackade han också ja till ett utredningsuppdrag för regeringen.

Du är inte helt nöjd med att ”bara” vara lärare ändå?

– Jo jag är nöjd med det. Men det här var ett utredningsuppdrag jag vill göra, för det är en frustration jag går och bär på.

Som utredare ska Gustav Fridolin se över vad statens roll bör vara för att se till att alla elever har tillgång till bra läromedel, och till skolbibliotek.

– Vi fick till en lagstiftning som säger att vi ska ha skolbibliotek på alla skolor, men sen vet vi alla hur det ser ut i praktiken. Väldigt många skolor saknar skolbibliotek. Jag ska väl erkänna att det hade varit enklare för mig personligen om utredningen låg ett år fram i tiden men sånt kan man inte bestämma över, säger Gustav Fridolin.

En riksdagsledamot tjänar i dag 68 400 kronor i månaden i grundarvode. Som avgående minister hade Gustav Fridolin möjligheten att utlösa en ekonomisk statsrådsfallskärm på 136 000 kronor per månad i upp till 12 månader – lika mycket som han tjänade i regeringen. Det är pengar som han valt att inte ta emot.

– Jag har inget problem att ta betalt för uppdrag, men att få betalt för att ha varit någonting tidigare? Nej, säger han.

Hans sista riksdagsmotion var en repris på hans första, som han lämnade in som 19-åring: ett förslag att riksdagsledamöternas arvoden ska sänkas. I motionen skriver han att ”på 1960-talet beräknades till exempel en riksdagsledamot och en gymnasielärare ha ungefär samma lön. I dag skiljer det nästan 30 000 i månadsinkomst mellan en genomsnittlig gymnasielärare i Stockholm och en riksdagsledamot”.

Du måste ju tjäna väsentligt mycket mindre nu än tidigare. Har du sålt lägenheten, eller hur gör du för att det här ska fungera?

(Skratt) – Vi har ju skiljt oss så jag har väl snarare sänkt lönen och ökat utgifterna. Men vaddå, det funkar väl för väldigt många andra ensamstående lärare?

Väldigt många andra har inte varit däruppe där du var, ekonomiskt.

– Nej. Men det var viktigt för mig att inte leva på ett sådant sätt att jag behövde de inkomsterna för att känna mig fri.

Sen var det ju den där utredningen. Utöver att erbjuda möjligheten att bearbeta frustrationer erbjuder den förstås också ekonomisk kompensation som adderas till lärarlönen.

– Jag har, som är vanligt för icke arbetande utredare, 12 000 i månaden. Så det är ett arvode, och det är ju för att kunna ta ledigt ett antal dagar i månaden.

Men du har 12 000 kronor för det varje månad oavsett hur mycket du tar ledigt?

– Ja under den här tiden. Så det är en bra extrainkomst nu när jag bara gått ner några dagar i månaden i tid. Längre fram kommer jag behöva gå ner mer och eventuellt ta ledigt från skolan helt en period. Då ändras inte arvodet.

I sitt nya liv skriver Gustav Fridolin också krönikor för tidningar som Dagen och Arbetet. Texten i den senare, med rubriken ”Vad är det för sossemonster jag har varit med och skapat?” rönte stor uppmärksamhet när den publicerades i januari. Där går han hårt åt sina gamla regeringskollegor i Socialdemokraterna och kallar deras förslag för högerpolitik.

Är det skönt att kunna vara mer frispråkig?

– Ja, det är klart att det är. Det är ju en väldig skillnad att vara företrädare för någonting. Själva ordet språkrör betyder ju just det, jag ska tala för någonting som är större än mig själv.

När kommer boken ”Så var det egentligen att jobba i regeringen Löfven”?

– (Skratt) Nä, den jobbar jag inte på, den finns inte.

Jag visste redan innan att det var precis den saken jag skulle sakna.

Samtidigt som han njuter av den relativa friheten att uttrycka sina åsikter erkänner Gustav Fridolin att han kan uppleva en frustration när han nu följer politiken från sidlinjen istället för att vara med och styra spelet.

– Jag kan titta på nyheterna och bli förbannad och känna att ”det här borde man göra”. Och jag visste redan innan att det var precis den saken jag skulle sakna. Det var den sak jag valde bort som hade ett värde för mig. Men miljöpartisterna sliter på, och Anna (Ekström, utbildningsminister) gör det minst lika bra som jag skulle gjort. Och för mig som människa finns det andra värden, det finns så mycket annat på pluskontot, som jag slipper utanför livet i politiken, som jag är glad för att slippa.

Vad då för någonting?

– Jag höll på att säga ”er”, säger Gustav Fridolin med adress Skolvärlden och annan media.

– Offentligheten är jätteskön att slippa. Även om jag fortsätter vara en offentlig person så säger jag nej till mycket, all lek och fjant som finns i det här. Det var stort att få bära det ansvar jag gjorde, men det man försakar när man hela tiden konsekvent går runt och tänker, lever och är sitt uppdrag, det kunde jag bara stå ut med för att jag visste att det fanns ett slut.

Din skilsmässa var väl en effekt av det?

– Ja.

Vad betyder tatueringarna på armarna?

– Det är barnen.

Hur länge har du burit dem?

– Tre år tror jag.

Har du några fler tatueringar?

– Det var en privat fråga, säger Gustav Fridolin med en blick som stänger dörren till fler frågor på det temat.

Det är det här jag vill göra, och då blir det lätt att säga nej till annat.

Det som läraryrket ger Gustav Fridolin som han inte fick tidigare är den direkta kontakten med människor.

– Det är då politiken är som roligast också, när man får den där mänskliga kontakten. Men där blir det per definition ofta väldigt ytligt.

Hur länge ska du ägna dig åt läraryrket?

– Det här är ju mitt yrkesliv. Sen om jag gör det jämt, eller om jag kommer att fortsätta gå ut och in, det vet jag inte idag. Men nu kommer jag att fortsätta.

Många förväntar sig att en före detta minister ska gå vidare till nya politiska eller diplomatiska uppdrag. Att börja jobba som lärare än mindre vanligt, och det är något som Gustav Fridolin blivit uppmärksammad på.

– Jo, jag har förstått att det här är ovanligt. Och jag har fått förfrågningar om spännande uppdrag, men det jag trivs med är att vara lärare. Det är det jag vill göra, och då blir det lätt att säga nej till annat, säger han.

Du påverkade många fler tidigare. Nu är det i mindre skala, känns det inte lite smått då om du jämför?

– Nej verkligen inte. Det var en konstig fråga. Smått kan det ju inte kännas när man har ett arbete som påverkar på ett så direkt sättet. I politiken kan man alltid ställa sig frågan ”Vad leder det till? Går det fram?”.

– Jag är övertygad om att läsa-skriva-räkna-garantin gör skillnad, men det är många led för att den ska göra det. Här finns inte de leden. Lyckas jag få till en lektion som funkar, lyckas jag få till det där samtalet med en deltagare som funkar, så kan det göra effekt direkt. Det kan aldrig vara smått. Det kan vara färre, men det kan aldrig vara smått, säger Gustav Fridolin.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons