Annons
Makz Bjuggfält har varit engagerad i arbetet med de här frågorna sedan tidigare och såg möjligheten att föra arbetet vidare genom att ha gruppsamtal på sin skola.

Här har eleverna machokultur på schemat

Publicerad 23 februari 2018

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Utanför salen där gruppsamtalen kommer att hållas står pojkarna i årskurs 8 från Kristofferskolan i ett led, eller i alla fall i något som skulle kunna liknas vid ett led.

Makz Bjuggfält och Florence Reshdouni välkomnar in eleverna till salen där stolarna står förberedda i form av en cirkel.

Under den cirka två timmar långa vistelsen i salen råder hög koncentration och nästintill alla har något att tillföra diskussionen. Samtalen täcker ämnen som handlar om normer och framför allt om maskulinitet. Det finns inga rätta eller fel svar, det är Makz och Florence noga med att klargöra. De vill bara få eleverna att dela med sig av sina tankar.

De visar korta filmer på projektorn, filmer som på olika sätt skildrar och belyser hur maskulinitetsnormer påverkar oss i olika situationer. Ena filmen visar hur en ung kille blir utskälld av sin flickvän för att han inte vill slåss med de personer som har gjort henne illa. I en annan film vill en kille vara lilla sked när han tittar på film med sin flickvän. Eleverna sitter knäpptysta, iakttar, reflekterar och delar med sig av sina iakttagelser och funderingar.

Som en del av projektet IMAGINE (Inspiring Male Action on Gender Equality in Europe) har organisationen MÄN under våren 2017 utbildat volontärer för att motverka sexualiserat våld och trakasserier. Volontärerna jobbar nu runt om i landet för att inspirera unga att reflektera kring normer, jämställdhet, relationer och samtycke.

En av volontärerna som nu arbetar ideellt med detta är Makz Bjuggfält som är lärare på Kristofferskolan i Bromma i Stockholm. Han har varit engagerad i arbetet med de här frågorna sedan tidigare och såg möjligheten att föra arbetet vidare genom att ha gruppsamtal på sin skola med elever från årskurs 7 och uppåt.

– Vi arbetar tillsammans med en organisation från Nederländerna och en från Storbritannien. Projektet börjar närma sig sitt slut men vad det resulterar i kommer ge underlag för fortsatt arbete, säger Makz Bjuggfält.

Projektet riktar sig främst till unga killar, men samtalen förs i både grupper med pojkar och flickor. Ämnena som tas upp under samtalen är maskulinitetsnormer, fysiskt- och sexuellt våld och samtycke.

– Jag upplever att det finns ett stort behov av att prata om de här sakerna. I samband med metoo har det uppkommit många frågor och det är många unga som inte riktigt vet hur de ska förhålla sig till sexuella trakasserier, framför allt killar. Därför är det bra att jag och min kollega kommer in riktat och med massa material och verktyg för att kunna ha den här typen av samtal med eleverna, säger Makz Bjuggfält.

Vidare berättar han om de genomarbetade pedagogiska strategier som krävs för att utföra såna här gruppsamtal med eleverna.

– Det kräver tid och kunskap och rätta metoder för att ha samtal om normer, känslor och våld. Det är ingenting man kan göra utan att ha tänkt till. Ofta är det någon eller några som har erfarenheter av våld i ung ålder. Det viktigaste är att unga lär sig att sätta ord på sina känslor, samt att dela med sig av dem. Därför bör man skilja på gruppsamtal och föreläsning. Genom gruppsamtal blir alla elever aktiva och deltar i samtalen, säger han.

Han förklarar också att de anpassar gruppsamtalen och berör olika ämnen beroende på vilka grupper och åldrar som deltar.

– Det blir svårare och mer komplext att föra samtal om de här frågorna ju lägre ned i åldrarna man kommer. Förutom de tidigare nämnda ämnena tar vi även upp våld genom sociala medier, våld i partner- och vänskapsrelationer och porr, som är ett vanligt område när det kommer till våld.

Projektet pågår till augusti 2018 och finansieras av EU:s Rights, Equality and Citizenship Programme. Makz Bjuggfält berättar om vad han hoppas uppnå med arbetet.

– Jag tror att det finns många vuxna män som i dagsläget inte har kontakt med sitt känsloliv, vilket så småningom kommer ge ett hårt uppvaknande när de till slut kommer till en punkt när de måste prata om dem. En generell förhoppning är att pojkar så tidigt som möjligt ska få mer möjligheter att prata om känslor och tillgång till begrepp och ord som kanske inte kännetecknas som typiskt manliga.

– Det här är ett långsiktigt och småskaligt arbete och det kommer inte ske några snabba revolutionära förändringar. Men det är en bra början, säger Makz Bjuggfält.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera
Annons
Annons

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Annons
Annons

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Annons

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons