Annons
Högstadeielärarna Mia Lägnert och Pernilla Abrahamsson fann varandra i arbetet med 3D-teknik. Foto: Andreas Hillergren

Här tas tekniken på allvar

Publicerad 12 december 2018

Fakta

5 tips för att prova 3D i din undervisning

Börja enkelt!

  • Starta med ett litet projekt, enklare gratisprogram och tutorials på Youtube. Det är viktigt att både du själv och eleverna kan lyckas direkt. 

Hitta någon att samarbeta med

  • Se till att hitta andra personer på skolan som också vill vara med. Även om ni undervisar i helt olika ämnen kan ni ha stor hjälp av varandra. 

Sök stipendier

  • Det finns en rad stipendier att söka för att få ihop finansieringen – både lokalt och nationellt. På så sätt kan ni gå kurser, köpa in datorer med mer avancerade program eller en 3D-skrivare.     

Våga ta stöd från oväntat håll

  • Inventera vad det finns för resurser på andra skolor, kanske kan ni låna den 3D-skrivare som bara blivit stående på ett närliggande gymnasium? Eller finns det något spännande företag som ni kan göra studiebesök på? 

Jobba som ett team 

  • Lös problem med hjälp av eleverna och utvecklas tillsammans. Det gör inget om några i klassen kan mer än du när ni jobbar som ett team. 

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Teknikämnet är i dag det ämne som har lägst andel behöriga lärare av samtliga ämnen i grundskolan. När NO-läraren Pernilla Abrahamsson på Norre-vångskolans högstadium i Mörrum fick sin lärarlegitimation och rektorn insåg att hon var behörig i ämnet fanns det därför ett stort tryck på att hon skulle börja undervisa i teknik. Pernilla Abrahamsson själv var mer tveksam eftersom hon inte hade undervisat i ämnet på många år. 

– Jag insåg att jag inte kunde ha teknik på det som för mig var det traditionella sättet eftersom jag är ganska opraktisk, förklarar Pernilla Abrahamsson. 

Att gå in i den relativt nedgångna tekniksalen och jobba med den utrustning som fanns där lockade inte heller.

– Teknikens roll är att vi ska göra den synlig och begriplig, på det sättet som den finns i samhället. Då måste vi göra saker som existerar i samhället i dag – inte saker som fanns för 50 år sedan.

Hon insåg att hon behövde hitta ett annat sätt, men anade inte att lösningen skulle finnas innanför Norrevångskolans väggar.  

Sedan några år tillbaka ska alla skolor i Karlshamns kommun ha valbara profiler i undervisningen. På Norrevångskolan finns vitt skilda profiler som mat och bak, kultur och musik och fiske. SO-lärarna Mia Lägnert och Per Ahlkvist tilldelades från början en allmän profil, men fick snart en idé – de skulle utveckla en digital profil.   

Ett studiebesök på Blekinge tekniska högskola blev ingången till ett samarbete kring 3D-teknik. Tillbaka i klassrummet på Norrevångskolan kunde eleverna från den digitala profilen rita föremål i 3D som man sedan kunde skriva ut på högskolan. Men samarbetet tog slut och att få pengar från kommunen till 3D-skrivare var inte aktuellt.  

– Vi ville fortsätta utveckla den digitala profilen så därför sökte jag och Per ett utvecklingsstipendium från Stiftelsen Elektronikcentrum i Svängsta. Det gjorde att vi kunde köpa in egna 3D-skrivare och datorprogram, berättar Mia Lägnert. 

Pernilla Abrahamsson och Mia Lägnert jobbar som ett team med eleverna där alla lär av varandra.

För Mia Lägnert var det viktigt att allt skulle vara på riktigt – eleverna skulle använda program som användes i näringslivet och snart fick hon även kontakt med en uppdragsgivare: Samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlshamn. 

– Vi åkte in till stadsbyggnadskontoret och hämtade ut ritningarna för Östra piren i Karlshamn från stads-
arkitekten. Eleverna fick sedan planera och rita en modell över hur framtidens byggnader skulle kunna se ut i det nya området. 

Att det var på riktigt gjorde att det fanns en press att lyckas.

Artiklar skrevs i lokalpressen och allt utmynnade i en slutredovisning på rådhuset där eleverna fick sitt arbete bedömt av en jury bestående av olika tjänstemän. 

– Att det var på riktigt gjorde att det fanns en press att lyckas, det var häftigt att se, berättar Mia Lägnert. 

Den digitala profilen och deras ambitiösa projekt väckte också Pernilla Abrahmssons intresse. Hon började besöka elevens val där eleverna som gick den digitala profilen ägnade sig åt 3D-verktygen. 

– Jag var med dem en hel del för att se hur det fungerade och om det var något jag kunde få in i teknik-ämnet. Jag ville vara säker på att det inte bara skulle bli en rolig grej, utan det var viktigt att jag funderade
igenom noga först om det här var något jag kunde använda mig av, förklarar Pernilla Abrahamsson.  

Hon gick tillbaka till syftestexten i teknikämnet och insåg att 3D prickade av varenda punkt. 

– Eleverna ska utveckla sitt tekniska kunnande för att agera i en teknikintensiv värld, de ska ta sig an tekniska utmaningar på ett innovativt sätt och skapa egna tekniska lösningar. Det var bara klockrent, säger Pernilla Abrahamsson.

Stipendiepengar har möjliggjort inköp av både 3D-skrivare och datorer på Norrevångskolan.

Sedan dess har Pernilla Abrahamsson och Mia Lägnert samarbetat. Genom ytterligare stipendiepengar har de gått på två utbildningar i 3D-teknik, föreläst om möjligheten att använda 3D i undervisningen och har blivit nominerade till Guldäpplet. Nu jobbar de tillsammans kring att få in 3D-verktygen i flera ämnen. 

– I slöjden har vi redan börjat. Där har eleverna designat detaljer till sina datorfodral med hjälp av 3D. Jag ser även stor potential i matte i arbetet med geometri. När det kommer till mitt eget ämne, SO, tror jag att jag kommer använda mig av 3D när vi jobbar med industrialismen i historian, berättar Mia Lägnert.

Pernilla Abrahamsson ser också möjligheter i NO-ämnena:

– När vi pratar om just uppfinningar och industrialismen i fysiken så tror jag att jag kommer att använda 3D-tekniken. Även när jag pratar om energikällor så skulle det vara spännande för eleverna att ta fram prototyper av exempelvis ett vindkraftverk för att visa hur det fungerar i verkligheten. 

Men störst plats har 3D:n hittills fått i teknikämnet. 

– Där hittade jag alla beröringspunkter i kursplanen. Sedan kändes det också viktigt att någon gång låta skolan vara i framkant. Ofta kommer vi steget efter resten av samhället, men här jobbar vi i första ledet, förklarar Pernilla Abrahamsson.

Det är i årskurs 8 som samtliga elever på Norrevångskolan sedan fyra år tillbaka kommer i kontakt med 3D-tekniken. 

– Vi gör det som ett stort projekt i tekniken där vi inleder med att visa inspirationsfilmer i form av Ted-talks. Där visar vi betydelsen, till exempel för människor med funktionshinder och hur man kommer kunna använda tekniken i framtiden.

Det handlar om att våga göra fel och göra om.

Därefter inleds arbetet med det industribaserade programmet som man använder.

– För att det ska bli så verklighetstroget som möjligt ville vi använda ett program som faktiskt används av företagen – Autodesk Fusion 360. Men att köpa in det programmet och datorer är ju möjligt tack vare att vi har fått stipendier, annars hade vi fått använda oss av något annat.

När det kommer till det praktiska kring att skapa inlogg och dylikt är IKT-pedagogen Mikael Jönsson till stor hjälp, förklarar Pernilla Abrahamsson. 

– I det här skedet gäller det att bara bekanta sig med programmet och olika kommandon för eleverna. Det handlar om att våga göra fel och göra om. Första uppgiften är därför att göra en fantasifigur – eftersom det inte kan bli fel.

När eleverna är lite varmare i kläderna går de över till nästa uppgift – att skapa en mugg. 

– Där utgår vi från en traditionell 2D-ritning på papper, sedan ska de rita den i 3D utifrån sin handritade version. 

Hela tiden följer ett resonerande kring problem som uppstår, vad man kan göra annorlunda och materialval, vilket går igen i den tredje uppgiften som är att skapa sitt drömhus.

– Vi pratar hållfasthet, vinklar, ljusinsläpp – det uppstår en hel del fysiska frågor längs vägen. Sedan brukar de bli väldigt kreativa med garage, balkonger, pooler och allt möjligt, berättar Pernilla Abrahamsson. 

Det är i årskurs 8 som alla elever på Norrevångskolan kommer i kontakt med 3D-tekniken.

Slutuppgiften är att skapa något man själv väljer. Många designar smycken, andra gör en pepparkaksform eller en jojo – viktigast är att man ska kunna motivera vad föremålet ska ha för funktion. I slutet av terminen får de välja att skriva ut ett av de föremål de har ritat. 

– Där uppstår många problem att lösa. Hur gör man för att spara ner det i rätt format? Vilka inställningar ska man ha på skrivaren? Eleverna är med hela vägen.   

Åttorna har två 100-minuters lektioner i veckan under den här perioden. Men trots de långa lektionerna vill de sällan lämna salen när lektionen är slut.  

– Just det här engagemanget och intresset är den största vinsten med 3D-tekniken tycker jag. Vi får nästan köra ut dem när lektionen är slut. Helt plötsligt är teknik ett ämne som man tycker är jättespännande, roligt och kreativt, säger Pernilla Abrahamsson.

– Jag märker också att jag når ut till andra elever än vanligt, här går de plötsligt all in, flikar Mia Lägnert in. 

Men det finns fler fördelar menar Pernilla Abrahamsson. För henne har 3D-tekniken blivit något av ett jämlikhetsprojekt – ett sätt att skapa samma grundförutsättningar för alla:

– I teknikämnet har killarna ofta ett försprång från början, eftersom de har mekat och hållit på praktiskt på ett annat sätt. Men här är alla lika – ingen kan något från början. 

Det ändras dock snabbt, konstaterar både Mia Lägnert och Pernilla Abrahamsson. 

– Från början tänkte vi att vi skulle lära oss samtidigt med eleverna, men det visade sig vara omöjligt att hålla jämna steg – de lär sig så mycket snabbare, förklarar Pernilla Abrahamsson.

När vi jobbar med 3D-teknik får vi se oss mer som ett team med eleverna.

Utbildningarna de har gått har hjälpt. Samt att ständigt repetera och lära sig nya funktioner på egen hand, genom instruktionsfilmer på Youtube. Men också att inse sina begränsningar och vara öppna för en förändrad lärarroll. 

– När vi jobbar med 3D-teknik får vi se oss mer som ett team med eleverna, vi får hjälpa och lära oss av varandra i klassrummet, säger Mia Lägnert.

– Våra elever är uppvuxna med datorer, så man får inse att de kommer kunna mer än vad vi kan. Jag tror att det handlar om att vara trygg i sin lärarroll, att man kan se det som en tillgång att eleverna kan vara en del av lärprocessen, beskriver Pernilla Abrahamsson. 

Men hur gör man för att lära sig tillräckligt? Mia Lägnert trycker på att ta hjälp från andra – ibland från oväntat håll. 

– Vi har haft mycket stöd av vår IKT-pedagog, sedan samarbetade vi tidigt med till exempel Blekinge tekniska högskola och kommunen – och så har ju stipendierna varit ovärderliga.

De betonar också stödet de har fått från varandra. 

– Det är extra roligt att jag gör det tillsammans med Mia – att vi är två som driver arbetet. Att göra det helt ensam hade nog varit ganska jobbigt. Men nu kan vi bolla idéer med varandra och förstå processer i programmet, förklarar Pernilla Abrahamsson.

– Det sa bara klick, konstaterar Mia Lägnert.

Pernilla Abrahamsson menar också att support från skolledningen har varit en förutsättning.

– Vi har haft fantastiska rektorer som har stöttat detta fullt ut. När vi åkt iväg på våra utbildningar har rektorn stått för vikariekostnaderna och så har vi fått använda en del konferenstid till att arbeta tillsammans med att utveckla 3D i undervisningen.

Hade jag inte gått in i detta med hela mitt hjärta så hade det synts

Men något utrymme i deras tjänster har det inte handlat om. 

– Vi hittar tid tillsammans och sen jobbar vi ju på att det ska handla om att byta ut saker som man gjort tidigare i undervisningen, inte lägga på mer, säger Mia Lägnert. 

Hon hävdar bestämt att man inte ens behöver vara intresserad av ny teknik för att tycka att ett sådant här projekt är kul. 

– Jag är intresserad av lärandeprocessen – att jobba med 3D som vi har gjort blir så mycket mer än att bara jobba med ett verktyg. Eleverna knyter relationer och får inblick i helt nya yrkesroller. 

För Pernilla har dock teknikintresset varit viktigt.

– Hade jag inte gått in i detta med hela mitt hjärta så hade det synts. Jag tycker att det här är fantastiskt spännande och roligt. Man kommer hela tiden på nya saker man vill göra. 

Nästa mål är att hitta riktiga uppdragsgivare, precis som Mia Lägnert gjort med Samhällsbyggnadsförvaltningen till sina elever. 

– Arbetet du lägger ner blir mycket mer värdefullt då. Annars blir det som att baka en äppelpaj hemma och ingen vill äta den – det är inte så kul, säger Pernilla Abrahamsson.

– Drömmen är att eleverna ska få hjälpa ett företag att lösa ett problem genom att rita prylar de inte har kommit på ännu – att de ska få vara uppfinnare. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Annons
Annons

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

Annons

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen. Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Annons
Annons
Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Annons
Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons