Annons
Högstadeielärarna Mia Lägnert och Pernilla Abrahamsson fann varandra i arbetet med 3D-teknik. Foto: Andreas Hillergren

Här tas tekniken på allvar

Publicerad 12 december 2018

Fakta

5 tips för att prova 3D i din undervisning

Börja enkelt!

  • Starta med ett litet projekt, enklare gratisprogram och tutorials på Youtube. Det är viktigt att både du själv och eleverna kan lyckas direkt. 

Hitta någon att samarbeta med

  • Se till att hitta andra personer på skolan som också vill vara med. Även om ni undervisar i helt olika ämnen kan ni ha stor hjälp av varandra. 

Sök stipendier

  • Det finns en rad stipendier att söka för att få ihop finansieringen – både lokalt och nationellt. På så sätt kan ni gå kurser, köpa in datorer med mer avancerade program eller en 3D-skrivare.     

Våga ta stöd från oväntat håll

  • Inventera vad det finns för resurser på andra skolor, kanske kan ni låna den 3D-skrivare som bara blivit stående på ett närliggande gymnasium? Eller finns det något spännande företag som ni kan göra studiebesök på? 

Jobba som ett team 

  • Lös problem med hjälp av eleverna och utvecklas tillsammans. Det gör inget om några i klassen kan mer än du när ni jobbar som ett team. 

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Teknikämnet är i dag det ämne som har lägst andel behöriga lärare av samtliga ämnen i grundskolan. När NO-läraren Pernilla Abrahamsson på Norre-vångskolans högstadium i Mörrum fick sin lärarlegitimation och rektorn insåg att hon var behörig i ämnet fanns det därför ett stort tryck på att hon skulle börja undervisa i teknik. Pernilla Abrahamsson själv var mer tveksam eftersom hon inte hade undervisat i ämnet på många år. 

– Jag insåg att jag inte kunde ha teknik på det som för mig var det traditionella sättet eftersom jag är ganska opraktisk, förklarar Pernilla Abrahamsson. 

Att gå in i den relativt nedgångna tekniksalen och jobba med den utrustning som fanns där lockade inte heller.

– Teknikens roll är att vi ska göra den synlig och begriplig, på det sättet som den finns i samhället. Då måste vi göra saker som existerar i samhället i dag – inte saker som fanns för 50 år sedan.

Hon insåg att hon behövde hitta ett annat sätt, men anade inte att lösningen skulle finnas innanför Norrevångskolans väggar.  

Sedan några år tillbaka ska alla skolor i Karlshamns kommun ha valbara profiler i undervisningen. På Norrevångskolan finns vitt skilda profiler som mat och bak, kultur och musik och fiske. SO-lärarna Mia Lägnert och Per Ahlkvist tilldelades från början en allmän profil, men fick snart en idé – de skulle utveckla en digital profil.   

Ett studiebesök på Blekinge tekniska högskola blev ingången till ett samarbete kring 3D-teknik. Tillbaka i klassrummet på Norrevångskolan kunde eleverna från den digitala profilen rita föremål i 3D som man sedan kunde skriva ut på högskolan. Men samarbetet tog slut och att få pengar från kommunen till 3D-skrivare var inte aktuellt.  

– Vi ville fortsätta utveckla den digitala profilen så därför sökte jag och Per ett utvecklingsstipendium från Stiftelsen Elektronikcentrum i Svängsta. Det gjorde att vi kunde köpa in egna 3D-skrivare och datorprogram, berättar Mia Lägnert. 

Pernilla Abrahamsson och Mia Lägnert jobbar som ett team med eleverna där alla lär av varandra.

För Mia Lägnert var det viktigt att allt skulle vara på riktigt – eleverna skulle använda program som användes i näringslivet och snart fick hon även kontakt med en uppdragsgivare: Samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlshamn. 

– Vi åkte in till stadsbyggnadskontoret och hämtade ut ritningarna för Östra piren i Karlshamn från stads-
arkitekten. Eleverna fick sedan planera och rita en modell över hur framtidens byggnader skulle kunna se ut i det nya området. 

Att det var på riktigt gjorde att det fanns en press att lyckas.

Artiklar skrevs i lokalpressen och allt utmynnade i en slutredovisning på rådhuset där eleverna fick sitt arbete bedömt av en jury bestående av olika tjänstemän. 

– Att det var på riktigt gjorde att det fanns en press att lyckas, det var häftigt att se, berättar Mia Lägnert. 

Den digitala profilen och deras ambitiösa projekt väckte också Pernilla Abrahmssons intresse. Hon började besöka elevens val där eleverna som gick den digitala profilen ägnade sig åt 3D-verktygen. 

– Jag var med dem en hel del för att se hur det fungerade och om det var något jag kunde få in i teknik-ämnet. Jag ville vara säker på att det inte bara skulle bli en rolig grej, utan det var viktigt att jag funderade
igenom noga först om det här var något jag kunde använda mig av, förklarar Pernilla Abrahamsson.  

Hon gick tillbaka till syftestexten i teknikämnet och insåg att 3D prickade av varenda punkt. 

– Eleverna ska utveckla sitt tekniska kunnande för att agera i en teknikintensiv värld, de ska ta sig an tekniska utmaningar på ett innovativt sätt och skapa egna tekniska lösningar. Det var bara klockrent, säger Pernilla Abrahamsson.

Stipendiepengar har möjliggjort inköp av både 3D-skrivare och datorer på Norrevångskolan.

Sedan dess har Pernilla Abrahamsson och Mia Lägnert samarbetat. Genom ytterligare stipendiepengar har de gått på två utbildningar i 3D-teknik, föreläst om möjligheten att använda 3D i undervisningen och har blivit nominerade till Guldäpplet. Nu jobbar de tillsammans kring att få in 3D-verktygen i flera ämnen. 

– I slöjden har vi redan börjat. Där har eleverna designat detaljer till sina datorfodral med hjälp av 3D. Jag ser även stor potential i matte i arbetet med geometri. När det kommer till mitt eget ämne, SO, tror jag att jag kommer använda mig av 3D när vi jobbar med industrialismen i historian, berättar Mia Lägnert.

Pernilla Abrahamsson ser också möjligheter i NO-ämnena:

– När vi pratar om just uppfinningar och industrialismen i fysiken så tror jag att jag kommer att använda 3D-tekniken. Även när jag pratar om energikällor så skulle det vara spännande för eleverna att ta fram prototyper av exempelvis ett vindkraftverk för att visa hur det fungerar i verkligheten. 

Men störst plats har 3D:n hittills fått i teknikämnet. 

– Där hittade jag alla beröringspunkter i kursplanen. Sedan kändes det också viktigt att någon gång låta skolan vara i framkant. Ofta kommer vi steget efter resten av samhället, men här jobbar vi i första ledet, förklarar Pernilla Abrahamsson.

Det är i årskurs 8 som samtliga elever på Norrevångskolan sedan fyra år tillbaka kommer i kontakt med 3D-tekniken. 

– Vi gör det som ett stort projekt i tekniken där vi inleder med att visa inspirationsfilmer i form av Ted-talks. Där visar vi betydelsen, till exempel för människor med funktionshinder och hur man kommer kunna använda tekniken i framtiden.

Det handlar om att våga göra fel och göra om.

Därefter inleds arbetet med det industribaserade programmet som man använder.

– För att det ska bli så verklighetstroget som möjligt ville vi använda ett program som faktiskt används av företagen – Autodesk Fusion 360. Men att köpa in det programmet och datorer är ju möjligt tack vare att vi har fått stipendier, annars hade vi fått använda oss av något annat.

När det kommer till det praktiska kring att skapa inlogg och dylikt är IKT-pedagogen Mikael Jönsson till stor hjälp, förklarar Pernilla Abrahamsson. 

– I det här skedet gäller det att bara bekanta sig med programmet och olika kommandon för eleverna. Det handlar om att våga göra fel och göra om. Första uppgiften är därför att göra en fantasifigur – eftersom det inte kan bli fel.

När eleverna är lite varmare i kläderna går de över till nästa uppgift – att skapa en mugg. 

– Där utgår vi från en traditionell 2D-ritning på papper, sedan ska de rita den i 3D utifrån sin handritade version. 

Hela tiden följer ett resonerande kring problem som uppstår, vad man kan göra annorlunda och materialval, vilket går igen i den tredje uppgiften som är att skapa sitt drömhus.

– Vi pratar hållfasthet, vinklar, ljusinsläpp – det uppstår en hel del fysiska frågor längs vägen. Sedan brukar de bli väldigt kreativa med garage, balkonger, pooler och allt möjligt, berättar Pernilla Abrahamsson. 

Det är i årskurs 8 som alla elever på Norrevångskolan kommer i kontakt med 3D-tekniken.

Slutuppgiften är att skapa något man själv väljer. Många designar smycken, andra gör en pepparkaksform eller en jojo – viktigast är att man ska kunna motivera vad föremålet ska ha för funktion. I slutet av terminen får de välja att skriva ut ett av de föremål de har ritat. 

– Där uppstår många problem att lösa. Hur gör man för att spara ner det i rätt format? Vilka inställningar ska man ha på skrivaren? Eleverna är med hela vägen.   

Åttorna har två 100-minuters lektioner i veckan under den här perioden. Men trots de långa lektionerna vill de sällan lämna salen när lektionen är slut.  

– Just det här engagemanget och intresset är den största vinsten med 3D-tekniken tycker jag. Vi får nästan köra ut dem när lektionen är slut. Helt plötsligt är teknik ett ämne som man tycker är jättespännande, roligt och kreativt, säger Pernilla Abrahamsson.

– Jag märker också att jag når ut till andra elever än vanligt, här går de plötsligt all in, flikar Mia Lägnert in. 

Men det finns fler fördelar menar Pernilla Abrahamsson. För henne har 3D-tekniken blivit något av ett jämlikhetsprojekt – ett sätt att skapa samma grundförutsättningar för alla:

– I teknikämnet har killarna ofta ett försprång från början, eftersom de har mekat och hållit på praktiskt på ett annat sätt. Men här är alla lika – ingen kan något från början. 

Det ändras dock snabbt, konstaterar både Mia Lägnert och Pernilla Abrahamsson. 

– Från början tänkte vi att vi skulle lära oss samtidigt med eleverna, men det visade sig vara omöjligt att hålla jämna steg – de lär sig så mycket snabbare, förklarar Pernilla Abrahamsson.

När vi jobbar med 3D-teknik får vi se oss mer som ett team med eleverna.

Utbildningarna de har gått har hjälpt. Samt att ständigt repetera och lära sig nya funktioner på egen hand, genom instruktionsfilmer på Youtube. Men också att inse sina begränsningar och vara öppna för en förändrad lärarroll. 

– När vi jobbar med 3D-teknik får vi se oss mer som ett team med eleverna, vi får hjälpa och lära oss av varandra i klassrummet, säger Mia Lägnert.

– Våra elever är uppvuxna med datorer, så man får inse att de kommer kunna mer än vad vi kan. Jag tror att det handlar om att vara trygg i sin lärarroll, att man kan se det som en tillgång att eleverna kan vara en del av lärprocessen, beskriver Pernilla Abrahamsson. 

Men hur gör man för att lära sig tillräckligt? Mia Lägnert trycker på att ta hjälp från andra – ibland från oväntat håll. 

– Vi har haft mycket stöd av vår IKT-pedagog, sedan samarbetade vi tidigt med till exempel Blekinge tekniska högskola och kommunen – och så har ju stipendierna varit ovärderliga.

De betonar också stödet de har fått från varandra. 

– Det är extra roligt att jag gör det tillsammans med Mia – att vi är två som driver arbetet. Att göra det helt ensam hade nog varit ganska jobbigt. Men nu kan vi bolla idéer med varandra och förstå processer i programmet, förklarar Pernilla Abrahamsson.

– Det sa bara klick, konstaterar Mia Lägnert.

Pernilla Abrahamsson menar också att support från skolledningen har varit en förutsättning.

– Vi har haft fantastiska rektorer som har stöttat detta fullt ut. När vi åkt iväg på våra utbildningar har rektorn stått för vikariekostnaderna och så har vi fått använda en del konferenstid till att arbeta tillsammans med att utveckla 3D i undervisningen.

Hade jag inte gått in i detta med hela mitt hjärta så hade det synts

Men något utrymme i deras tjänster har det inte handlat om. 

– Vi hittar tid tillsammans och sen jobbar vi ju på att det ska handla om att byta ut saker som man gjort tidigare i undervisningen, inte lägga på mer, säger Mia Lägnert. 

Hon hävdar bestämt att man inte ens behöver vara intresserad av ny teknik för att tycka att ett sådant här projekt är kul. 

– Jag är intresserad av lärandeprocessen – att jobba med 3D som vi har gjort blir så mycket mer än att bara jobba med ett verktyg. Eleverna knyter relationer och får inblick i helt nya yrkesroller. 

För Pernilla har dock teknikintresset varit viktigt.

– Hade jag inte gått in i detta med hela mitt hjärta så hade det synts. Jag tycker att det här är fantastiskt spännande och roligt. Man kommer hela tiden på nya saker man vill göra. 

Nästa mål är att hitta riktiga uppdragsgivare, precis som Mia Lägnert gjort med Samhällsbyggnadsförvaltningen till sina elever. 

– Arbetet du lägger ner blir mycket mer värdefullt då. Annars blir det som att baka en äppelpaj hemma och ingen vill äta den – det är inte så kul, säger Pernilla Abrahamsson.

– Drömmen är att eleverna ska få hjälpa ett företag att lösa ett problem genom att rita prylar de inte har kommit på ännu – att de ska få vara uppfinnare. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Efter politiska röran: Så påverkas skolan med nya regeringen

Skolpolitik

Sverige har en ny statsminister i Stefan Löfven. Det innebär att Januariavtalet blir verklighet. Men vad innebär en ny regering för lärarna och syvarna? 

Annons
Annons

Vad vi pratar om när vi pratar digitalisering

Digitalisering

Utbildningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men hur förhåller man sig till det som lärare när det kommer till digitalisering och ny teknik? Hur påverkar digitala verktyg kunskapsresultaten?
Och spelar det någon roll att det är aktörer med vinstintresse som förser skolorna med digitala verktyg?

Annons

Skolans heltidsmentorer minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

Heltidsmentorer har minskat stressen och gett lärarna på Linnéskolan i Älmhult mer tid att fokusera på undervisningen.

Så blev skolan av med ytterligare en lärare, och det var kanske lika bra

Blogg

Läraren Mikael Bruér har tröttnat och tar en paus från yrket:
”I takt med att skolan förändrades så blev fokus på detta viktigare och viktigare. Det talades om föräldrar, om nöjdhet och klagomål. Aldrig om eleverna lärde sig.”

Annons
Annons

Skola registrerade närvaro med ansiktskamera

IT

På Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå har man testat att registrera elevernas närvaro med hjälp av ansiktsigenkännande kameror. 

Annons
Hej, lokalombud!

Pelle: Därför är jag lokalombud

Fackligt

Läraren Pelle Brändén undervisar på Rosendalsgymnasiet i Uppsala och är lokalombud för Lärarnas riksförbund. Här berättar Pelle vilken fråga han tycker är viktigast just nu – och vad det är som driver honom i det fackliga arbetet.

Ny satsning ska stärka skolans sexualundervisning

Kompetensutveckling

Sex- och samlevnadsundervisningen är en utmaning för många lärare och behovet av kompetensutveckling är stort.
För att vända trenden satsar RFSU på riktade insatser till lärare för att höja kunskapen inom området.

Sara Bruun: Vi måste våga nämna trollet vid dess namn

Blogg

”Vi får inte ducka för att lyfta upp jobbiga saker av rädsla för att till exempel bli rasiststämplade”, skriver Sara Bruun.

Vänersborg ska spara – genom minskade sjukskrivningar

Budget

I nya budgeten ska Vänersborg spara nästan 10 miljoner på läromedel, kompetensutveckling – och minskade sjukskrivningar.

Kornhall: Så ser jag på punkterna om skolan i överenskommelsen

Skolpolitik

Per Kornhall går igenom överenskommelsen – punkt för punkt om skolan – som kan ligga till grund för att en S/MP-regering.

Utredning: Förslag om statlig skola

Förstatligande

Förslag till förstatligande av skolan är del av uppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Liberalerna. Det bekräftar Liberalernas utbildningspolitiska talesperson Roger Haddad för Skolvärlden.

Kravet på mer undervisningstid tas bort: ”Glädjande”

Arbetsmiljö

Det kritiserade lönekriteriet om mer undervisningstid för lärare i Uppsala skrotas. 
– De signaler jag fått är att det har upplevts som stressande snarare än att det är utvecklande, säger Birgitta Pettersson, utbildningsdirektör i Uppsala kommun.

Så vände Gotland syv-krisen

Syv-brist

För två år sedan fanns det inte en enda behörig studie- och yrkesvägledare på Gotlands grundskola. Idag är situationen en annan.

Mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag?

Ny blogg

Vilka dagar och högtider ska vi i skolan uppmärksamma i undervisningen? Födelsedagar, mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag? Karin Boberg är ny bloggare på Skolvärlden.

Skolinspektionen

Staten tar över problemskola: ”En viktig markering”

Skolinspektionen

Problemen på en skola i Botkyrka har visat sig så allvarliga att Skolinspektionen går in och tar över – något som aldrig gjorts tidigare. 
– Jag tror att det här är en viktig markering, säger Peter Bergander, kommunombud för LR i Botkyrka.

Skolinspektionen: Unikt att problemen fortsatt under så lång tid

Skolövertagandet

Trots upprepande anmärkningar och vitesförelägganden har Botkyrka kommun inte åtgärdat bristerna på Storvretskolan, som nu tas över av Skolinspektionen.
­– Det handlar om elevernas rätt till en god undervisning, säger Jukka Kuusisto på myndigheten.

Botkyrka efter det unika beslutet: ”Det är tungt”

Skolinspektionen

För första gången har Skolinspektionen tagit beslutet att gå in och ta över en kritiserad skola för att säkerställa att bristerna åtgärdas.

Forskning: Lärarna ser brister i sin egen undervisning

Forskning

Ny forskning visar att lärare är självkritiska till sin egen undervisning i NO-ämnena. Samtidigt slår lärarna fast att de saknar stöd för att arbeta språkutvecklande med eleverna.

Nya förslag: Så vill Skolverket förändra kursplanerna

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har presenterat förbättringar som man vill göra av kurs- och ämnesplaner. Bland annat vill myndigheten se en ökad betoning på faktakunskaper, mindre detaljerade kunskapskrav och bättre anpassning till de olika stadierna. 

”Likabehandlingen börjar med språket”

Debatt

”Vi kan inte passivt stå vid sidan av den ’digitala skolgården’ och iaktta när en normalisering av begrepp och uttryck som går emot våra mänskliga värden börjar formas”, skriver rektorn Peter Heddelin.

Kommentera

Så ser Skolsverige på det nya året

Enkät

Ett år är till ända. Skolvärlden frågade centrala personer i skolans värld om 2018 blev som de hade hoppats. Och vad de önskar för 2019. 

Mest läst 2018

Här är de 15 mest lästa artiklarna 2018

Mest läst 2018

Lågaffektivt bemötande, lärarlöner och NPF. Här är listan på de 15 mest lästa artiklarna på Skolvärldens webbplats under 2018.

Forskning: Rollerna lärare går in i när de skriver omdömen

Bedömning

Lärare iklär sig fyra olika roller när de skriver elevomdömen, visar ny forskning. Enligt språkforskaren Annelie Johansson är det mest professionella att bemästra de alla. 

Terminsavslutning: Du vet att du är lärare när…

Lista

Höstterminen har bjudit på många minnen. Några fina, och några som du helst vill glömma så fort som möjligt. Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Skolverket kritiseras för de läckta nationella proven

Nationella prov

Riksrevisionens granskning visar att Skolverket brister i arbetet mot spridningen av nationella proven. Men myndigheten tror att man är på rätt väg med att bryta trenden.

Nytt förslag: Slopa karensavdraget för lärare

Budget

Lärare är i högre grad utsatta för smittorisk än andra yrkesgrupper, därför borde karensavdraget slopas för skolpersonal menar Sverigedemokraterna.
– Det är inte rimligt att lärarna själva ska få stå för kostnaden, säger Patrick Reslow som är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.

Debatt: Betygen måste bli rättssäkra

Debatt

Svensk skola är i behov av ett system där allt fler prov rättas centralt av oberoende examinatorer, skriver Olle Bring, riksordförande Moderat Skolungdom.

Kommentera

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons