Annons
Högstadeielärarna Mia Lägnert och Pernilla Abrahamsson fann varandra i arbetet med 3D-teknik. Foto: Andreas Hillergren

Här tas tekniken på allvar

Publicerad 12 december 2018

Fakta

5 tips för att prova 3D i din undervisning

Börja enkelt!

  • Starta med ett litet projekt, enklare gratisprogram och tutorials på Youtube. Det är viktigt att både du själv och eleverna kan lyckas direkt. 

Hitta någon att samarbeta med

  • Se till att hitta andra personer på skolan som också vill vara med. Även om ni undervisar i helt olika ämnen kan ni ha stor hjälp av varandra. 

Sök stipendier

  • Det finns en rad stipendier att söka för att få ihop finansieringen – både lokalt och nationellt. På så sätt kan ni gå kurser, köpa in datorer med mer avancerade program eller en 3D-skrivare.     

Våga ta stöd från oväntat håll

  • Inventera vad det finns för resurser på andra skolor, kanske kan ni låna den 3D-skrivare som bara blivit stående på ett närliggande gymnasium? Eller finns det något spännande företag som ni kan göra studiebesök på? 

Jobba som ett team 

  • Lös problem med hjälp av eleverna och utvecklas tillsammans. Det gör inget om några i klassen kan mer än du när ni jobbar som ett team. 

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Teknikämnet är i dag det ämne som har lägst andel behöriga lärare av samtliga ämnen i grundskolan. När NO-läraren Pernilla Abrahamsson på Norre-vångskolans högstadium i Mörrum fick sin lärarlegitimation och rektorn insåg att hon var behörig i ämnet fanns det därför ett stort tryck på att hon skulle börja undervisa i teknik. Pernilla Abrahamsson själv var mer tveksam eftersom hon inte hade undervisat i ämnet på många år. 

– Jag insåg att jag inte kunde ha teknik på det som för mig var det traditionella sättet eftersom jag är ganska opraktisk, förklarar Pernilla Abrahamsson. 

Att gå in i den relativt nedgångna tekniksalen och jobba med den utrustning som fanns där lockade inte heller.

– Teknikens roll är att vi ska göra den synlig och begriplig, på det sättet som den finns i samhället. Då måste vi göra saker som existerar i samhället i dag – inte saker som fanns för 50 år sedan.

Hon insåg att hon behövde hitta ett annat sätt, men anade inte att lösningen skulle finnas innanför Norrevångskolans väggar.  

Sedan några år tillbaka ska alla skolor i Karlshamns kommun ha valbara profiler i undervisningen. På Norrevångskolan finns vitt skilda profiler som mat och bak, kultur och musik och fiske. SO-lärarna Mia Lägnert och Per Ahlkvist tilldelades från början en allmän profil, men fick snart en idé – de skulle utveckla en digital profil.   

Ett studiebesök på Blekinge tekniska högskola blev ingången till ett samarbete kring 3D-teknik. Tillbaka i klassrummet på Norrevångskolan kunde eleverna från den digitala profilen rita föremål i 3D som man sedan kunde skriva ut på högskolan. Men samarbetet tog slut och att få pengar från kommunen till 3D-skrivare var inte aktuellt.  

– Vi ville fortsätta utveckla den digitala profilen så därför sökte jag och Per ett utvecklingsstipendium från Stiftelsen Elektronikcentrum i Svängsta. Det gjorde att vi kunde köpa in egna 3D-skrivare och datorprogram, berättar Mia Lägnert. 

Pernilla Abrahamsson och Mia Lägnert jobbar som ett team med eleverna där alla lär av varandra.

För Mia Lägnert var det viktigt att allt skulle vara på riktigt – eleverna skulle använda program som användes i näringslivet och snart fick hon även kontakt med en uppdragsgivare: Samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlshamn. 

– Vi åkte in till stadsbyggnadskontoret och hämtade ut ritningarna för Östra piren i Karlshamn från stads-
arkitekten. Eleverna fick sedan planera och rita en modell över hur framtidens byggnader skulle kunna se ut i det nya området. 

Att det var på riktigt gjorde att det fanns en press att lyckas.

Artiklar skrevs i lokalpressen och allt utmynnade i en slutredovisning på rådhuset där eleverna fick sitt arbete bedömt av en jury bestående av olika tjänstemän. 

– Att det var på riktigt gjorde att det fanns en press att lyckas, det var häftigt att se, berättar Mia Lägnert. 

Den digitala profilen och deras ambitiösa projekt väckte också Pernilla Abrahmssons intresse. Hon började besöka elevens val där eleverna som gick den digitala profilen ägnade sig åt 3D-verktygen. 

– Jag var med dem en hel del för att se hur det fungerade och om det var något jag kunde få in i teknik-ämnet. Jag ville vara säker på att det inte bara skulle bli en rolig grej, utan det var viktigt att jag funderade
igenom noga först om det här var något jag kunde använda mig av, förklarar Pernilla Abrahamsson.  

Hon gick tillbaka till syftestexten i teknikämnet och insåg att 3D prickade av varenda punkt. 

– Eleverna ska utveckla sitt tekniska kunnande för att agera i en teknikintensiv värld, de ska ta sig an tekniska utmaningar på ett innovativt sätt och skapa egna tekniska lösningar. Det var bara klockrent, säger Pernilla Abrahamsson.

Stipendiepengar har möjliggjort inköp av både 3D-skrivare och datorer på Norrevångskolan.

Sedan dess har Pernilla Abrahamsson och Mia Lägnert samarbetat. Genom ytterligare stipendiepengar har de gått på två utbildningar i 3D-teknik, föreläst om möjligheten att använda 3D i undervisningen och har blivit nominerade till Guldäpplet. Nu jobbar de tillsammans kring att få in 3D-verktygen i flera ämnen. 

– I slöjden har vi redan börjat. Där har eleverna designat detaljer till sina datorfodral med hjälp av 3D. Jag ser även stor potential i matte i arbetet med geometri. När det kommer till mitt eget ämne, SO, tror jag att jag kommer använda mig av 3D när vi jobbar med industrialismen i historian, berättar Mia Lägnert.

Pernilla Abrahamsson ser också möjligheter i NO-ämnena:

– När vi pratar om just uppfinningar och industrialismen i fysiken så tror jag att jag kommer att använda 3D-tekniken. Även när jag pratar om energikällor så skulle det vara spännande för eleverna att ta fram prototyper av exempelvis ett vindkraftverk för att visa hur det fungerar i verkligheten. 

Men störst plats har 3D:n hittills fått i teknikämnet. 

– Där hittade jag alla beröringspunkter i kursplanen. Sedan kändes det också viktigt att någon gång låta skolan vara i framkant. Ofta kommer vi steget efter resten av samhället, men här jobbar vi i första ledet, förklarar Pernilla Abrahamsson.

Det är i årskurs 8 som samtliga elever på Norrevångskolan sedan fyra år tillbaka kommer i kontakt med 3D-tekniken. 

– Vi gör det som ett stort projekt i tekniken där vi inleder med att visa inspirationsfilmer i form av Ted-talks. Där visar vi betydelsen, till exempel för människor med funktionshinder och hur man kommer kunna använda tekniken i framtiden.

Det handlar om att våga göra fel och göra om.

Därefter inleds arbetet med det industribaserade programmet som man använder.

– För att det ska bli så verklighetstroget som möjligt ville vi använda ett program som faktiskt används av företagen – Autodesk Fusion 360. Men att köpa in det programmet och datorer är ju möjligt tack vare att vi har fått stipendier, annars hade vi fått använda oss av något annat.

När det kommer till det praktiska kring att skapa inlogg och dylikt är IKT-pedagogen Mikael Jönsson till stor hjälp, förklarar Pernilla Abrahamsson. 

– I det här skedet gäller det att bara bekanta sig med programmet och olika kommandon för eleverna. Det handlar om att våga göra fel och göra om. Första uppgiften är därför att göra en fantasifigur – eftersom det inte kan bli fel.

När eleverna är lite varmare i kläderna går de över till nästa uppgift – att skapa en mugg. 

– Där utgår vi från en traditionell 2D-ritning på papper, sedan ska de rita den i 3D utifrån sin handritade version. 

Hela tiden följer ett resonerande kring problem som uppstår, vad man kan göra annorlunda och materialval, vilket går igen i den tredje uppgiften som är att skapa sitt drömhus.

– Vi pratar hållfasthet, vinklar, ljusinsläpp – det uppstår en hel del fysiska frågor längs vägen. Sedan brukar de bli väldigt kreativa med garage, balkonger, pooler och allt möjligt, berättar Pernilla Abrahamsson. 

Det är i årskurs 8 som alla elever på Norrevångskolan kommer i kontakt med 3D-tekniken.

Slutuppgiften är att skapa något man själv väljer. Många designar smycken, andra gör en pepparkaksform eller en jojo – viktigast är att man ska kunna motivera vad föremålet ska ha för funktion. I slutet av terminen får de välja att skriva ut ett av de föremål de har ritat. 

– Där uppstår många problem att lösa. Hur gör man för att spara ner det i rätt format? Vilka inställningar ska man ha på skrivaren? Eleverna är med hela vägen.   

Åttorna har två 100-minuters lektioner i veckan under den här perioden. Men trots de långa lektionerna vill de sällan lämna salen när lektionen är slut.  

– Just det här engagemanget och intresset är den största vinsten med 3D-tekniken tycker jag. Vi får nästan köra ut dem när lektionen är slut. Helt plötsligt är teknik ett ämne som man tycker är jättespännande, roligt och kreativt, säger Pernilla Abrahamsson.

– Jag märker också att jag når ut till andra elever än vanligt, här går de plötsligt all in, flikar Mia Lägnert in. 

Men det finns fler fördelar menar Pernilla Abrahamsson. För henne har 3D-tekniken blivit något av ett jämlikhetsprojekt – ett sätt att skapa samma grundförutsättningar för alla:

– I teknikämnet har killarna ofta ett försprång från början, eftersom de har mekat och hållit på praktiskt på ett annat sätt. Men här är alla lika – ingen kan något från början. 

Det ändras dock snabbt, konstaterar både Mia Lägnert och Pernilla Abrahamsson. 

– Från början tänkte vi att vi skulle lära oss samtidigt med eleverna, men det visade sig vara omöjligt att hålla jämna steg – de lär sig så mycket snabbare, förklarar Pernilla Abrahamsson.

När vi jobbar med 3D-teknik får vi se oss mer som ett team med eleverna.

Utbildningarna de har gått har hjälpt. Samt att ständigt repetera och lära sig nya funktioner på egen hand, genom instruktionsfilmer på Youtube. Men också att inse sina begränsningar och vara öppna för en förändrad lärarroll. 

– När vi jobbar med 3D-teknik får vi se oss mer som ett team med eleverna, vi får hjälpa och lära oss av varandra i klassrummet, säger Mia Lägnert.

– Våra elever är uppvuxna med datorer, så man får inse att de kommer kunna mer än vad vi kan. Jag tror att det handlar om att vara trygg i sin lärarroll, att man kan se det som en tillgång att eleverna kan vara en del av lärprocessen, beskriver Pernilla Abrahamsson. 

Men hur gör man för att lära sig tillräckligt? Mia Lägnert trycker på att ta hjälp från andra – ibland från oväntat håll. 

– Vi har haft mycket stöd av vår IKT-pedagog, sedan samarbetade vi tidigt med till exempel Blekinge tekniska högskola och kommunen – och så har ju stipendierna varit ovärderliga.

De betonar också stödet de har fått från varandra. 

– Det är extra roligt att jag gör det tillsammans med Mia – att vi är två som driver arbetet. Att göra det helt ensam hade nog varit ganska jobbigt. Men nu kan vi bolla idéer med varandra och förstå processer i programmet, förklarar Pernilla Abrahamsson.

– Det sa bara klick, konstaterar Mia Lägnert.

Pernilla Abrahamsson menar också att support från skolledningen har varit en förutsättning.

– Vi har haft fantastiska rektorer som har stöttat detta fullt ut. När vi åkt iväg på våra utbildningar har rektorn stått för vikariekostnaderna och så har vi fått använda en del konferenstid till att arbeta tillsammans med att utveckla 3D i undervisningen.

Hade jag inte gått in i detta med hela mitt hjärta så hade det synts

Men något utrymme i deras tjänster har det inte handlat om. 

– Vi hittar tid tillsammans och sen jobbar vi ju på att det ska handla om att byta ut saker som man gjort tidigare i undervisningen, inte lägga på mer, säger Mia Lägnert. 

Hon hävdar bestämt att man inte ens behöver vara intresserad av ny teknik för att tycka att ett sådant här projekt är kul. 

– Jag är intresserad av lärandeprocessen – att jobba med 3D som vi har gjort blir så mycket mer än att bara jobba med ett verktyg. Eleverna knyter relationer och får inblick i helt nya yrkesroller. 

För Pernilla har dock teknikintresset varit viktigt.

– Hade jag inte gått in i detta med hela mitt hjärta så hade det synts. Jag tycker att det här är fantastiskt spännande och roligt. Man kommer hela tiden på nya saker man vill göra. 

Nästa mål är att hitta riktiga uppdragsgivare, precis som Mia Lägnert gjort med Samhällsbyggnadsförvaltningen till sina elever. 

– Arbetet du lägger ner blir mycket mer värdefullt då. Annars blir det som att baka en äppelpaj hemma och ingen vill äta den – det är inte så kul, säger Pernilla Abrahamsson.

– Drömmen är att eleverna ska få hjälpa ett företag att lösa ett problem genom att rita prylar de inte har kommit på ännu – att de ska få vara uppfinnare. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Kommunerna nobbar mångmiljardbelopp till yrkesutbildningar

Yrkesutbildning

Under 2019 erbjuder Skolverket statsbidrag på runt en halv miljard till yrkesutbildningar för vuxna, men kommunerna tackar nej. Anledningen är att kommunerna själva måste betala halva beloppet.
– De ser inte utbildning som en investering utan som en kostnad och därför vill man minska på de kostnaderna, säger Mats Sternbring, ledamot i LR.

Annons
Annons

Anna Ekström svarar på lärarnas egna frågor

Av lärare för lärare

Anna Ekström går in på sitt första läsår som ny utbildningsminister och Skolsverige vill veta vad hon ska göra för att förbättra skolan. Skolvärlden lät sju skolprofiler ställa sina egna frågor om skolans framtid till Anna Ekström. 

Annons
Hot och våld

”Vi ser en ökning av elever som beter sig respektlöst mot lärare”

Anmälningar

Läraren blev kallad ”hora” efter att ha samlat in elevernas mobiltelefoner. En kollega ingrep då genom att ta ut eleven ur klassrummet – och polisanmäldes.
Nu kräver Liberalerna en särskild debatt i riksdagen om hot och våld i skolan.

Nya riktlinjer ska minska hot och våld i skolan

Ordning och reda

Anmälningar om hot och våld i skolan har mer än fördubblats på sju år i Stockholms län, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.
Efter påtryckningar från lärarfacken skärps nu riktlinjerna för lärare och rektorer.

Annons
Annons

”En skola utan ordning sviker sina elever”

Debatt

Det är aldrig rätt att störa ett läsande barn, och det är heller aldrig rätt att störa ett barn som får undervisning för att lära sig läsa. Om vi kan få den insikten att sjunka in hos landets barnombudsmän, så kan vi hitta det verkliga barnperspektivet, skriver lektorn Åke Strandberg.

Kommentera
Annons

Oro och ilska bland lärare efter friandet av strypanklagad förälder

Våld mot lärare

Föräldern misstänktes ha tagit stryptag och slagit SO-läraren Lars Nivbrant i en betygsdispyt, men friades av tingsrätten. Reaktionerna i Skolsverige är starka.
– Jag blev misshandlad inför fem kollegor i mitt arbetsrum. Det borde vara öppet mål för en åklagare, säger Lars Nivbrant till Skolvärlden.

Millington: ”Vi har testat hårdare tag och det har inte fungerat”

Ordning i skolan

Debatten om lärares befogenheter i skolan riskerar att göra mer skada än nytta, menar Jiang Millington. Hon efterfrågar förebyggande arbete och en annan syn på eleverna.
– När man pekar ut elever som problem, tror jag man producerar mer problem.  

”Våra hjärnor har inte förändrats på tio tusen år”

Intervju

Läraren och skoldebattören Isak Skogstad möter forskaren Paul Kirschner för ett samtal om bland annat lärarledd undervisning, digitalisering och psykologi.

”Stor risk att syvare lämnar grundskolan”

Debatt

”Som studie- och yrkesvägledare i grundskolan så ser vi orosmolnen hopa sig kring ’framtidsval” som syv ska undervisa i’, skriver Udevallas studie- och yrkesvägledare.

Kommentera

Nedskärningar i skolan kan strida mot läraravtalet

Spara på skolan

Den senaste tidens nedskärningar inom skolan i kommun efter kommun rimmar illa med det senaste avtalet mellan fack och arbetsgivare.
– Det kommer bli svårt för dem att uppfylla skrivningarna i avtalet, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Eleverna skolstrejkar: ”Det är tomt i korridorerna idag”

Skolstrejk

Idag skolstrejkar man på 2052 platser i 123 länder, världen över.
Läraren Nathalie Parmegiani har valt att stödja eleverna – trots att hon får undervisa i ett tomt klassrum idag.

Bygg undervisning på sunt förnuft – inte mirakelmetoder

Lågaffektivt bemötande

Alexander Skytte skriver om lågaffektivt bemötande:
”Det finns inga metoder som alltid fungerar. Men i slutet av dagen är det du som är lärare, det är du som är ledaren. Tror du själv inte på en metod kommer den inte fungera.”

Kommun kritiseras för arbetet med särskilt begåvad elev

Särskild begåvning

Alla elever ska ges möjlighet att utvecklas och stimuleras i skolan – även de som har lätt för att uppnå kunskapskraven. I ett av de första besluten på området riktar Skolinspektionen nu kritik mot en kommun för att de inte gjort tillräckligt för en särskilt begåvad elev.

Delar av NP i svenska spreds i sociala medier – igen

Nationella prov

Ännu en gång har information från ett nationellt prov läckt ut till elever på förhand. Men läckan är av mindre allvarlig art, menar Anders Boman, Skolverkets enhetschef.
– Det var naturligtvis inte bra, men vi bedömer att proven kan genomföras som vanligt, säger han till Skolvärlden.

Kommungranskning

Alla nedskärningar får lärarna att koka

Spara på skolan

Inför valet 2018 talades det om satsningar på skolan. I verkligheten har det blivit precis tvärtom. 
Under rubriken ”effektiviseringar” skär kommuner över hela Sverige i anslagen till skolan.
 – Många lärare mår mycket dåligt, säger Peter Nilsson, LR:s kommunombud i Sjöbo.

10 kommuner – så mycket ska de spara på skolan

Kommunbudget

Kommuner över hela Sverige skär i anslagen till skolan. Runt om i landet upprörs och protesterar lärare mot nedskärningarna. Skolvärlden har dykt ner i tio kommuner som sparar på skolan – och så här svarar de ansvariga kommunpolitikerna.

Anna Ekström: ”Det är inte acceptabelt”

Spara på skolan

Kommuner som använder statsbidraget som ska öka likvärdigheten i skolan till att fylla igen egna budgethål kan räkna med konsekvenser. Det säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Var tredje pojke i Stockholm ges för lågt betyg i matte

Likvärdighet

Var tredje pojke i Stockholm som slutar nionde årskurs får för låga betyg i matematik enligt en ny undersökning. Resultatet indikerar på diskriminering säger forskarna.
– Det sker förmodligen omedvetet, säger Björn Tyrefors docent och forskare vid IFN.

Så skapade läraren studiero med flexibelt klassrum

Fysisk lärmiljö

På Duvboskolan har man gått ifrån det klassiska upplägget att utforma klassrum – och i stället satt in pilatesbollar och andra bekväma möbler. Lektionssalen har gjorts om till ett flexibelt klassrum där eleverna kan välja hur de vill sitta.

Satsning på elevhälsan höjde resultaten

Elevhälsa

I Robertsfors har man satsat hårt på att utveckla elevhälsoteamet för att höja elevernas kunskapsresultat – och arbetet har gett resultat. 
– Vi ser att andelen som blir behöriga till gymnasieskolans nationella program ökar, meritvärdet ökar, och andelen med A-E i samtliga ämnen ökar, säger Hilda Vidmark, rektor och ansvarig för samverkansprojektet.

”Föräldraenkäten är för dålig för att användas”

Debatt

”Det finns en stor risk att Skolinspektionens föräldraenkät identifierar brister som inte finns och misslyckas identifiera brister som finns”, skriver Pernilla Broberg.

Kommentera

Nya siffror: Allt fler läser Skolvärlden

Läsarsiffror

När majoriteten av Sveriges tidskrifter minskar i räckvidd gör Skolvärlden tvärtom. Den senaste mätningen visar att Skolvärldens magasin ökade med drygt elva procent under 2018.
– Vi är glada och stolta på redaktionen över att vår satsning på kvalitetsjournalistik ger tydliga resultat, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Han är lärare med fokus på särskilt begåvade elever

Särskilt begåvande

Språkläraren Timmy Burchard har själv erfarenhet av att vara särskilt begåvad som elev. Idag lägger han en del av sin arbetstid på att handleda både lärarkollegor och särskilt begåvade elever.
­– I värsta fall kan de här eleverna hamna i en djup depression, säger han.

4 punkter: Så ska lärares professionella frihet öka

Arbetsmiljö

Tilliten till professionen behöver höjas och detsamma gäller den professionella friheten. Det anser läraren Daniel Sandin som efterlyser ett centralt formulerat och lagstadgat stöd. 
– Man måste ge lärare ett mandat och någon form av vetorätt, säger han.

Den tillfälliga paviljongen blev kvar i femton år

Arbetsmiljö

Elever som måste armbåga sig fram genom korridorerna, dålig luft och buller är bara några av skolans problem. I femton år har Rönnbyskolan väntat på att något ska göras åt utrymmesbristen.
– Det här är vår arbetsmiljö varje dag, säger läraren Anna Wallin.

Skolchefen avgår – får 900 000 kr i lön

Sjöbo

Skolchefen i Sjöbo motsätter sig kommunens omorganisering av skolverksamheten  och har sagt upp sig. Hon får lön i ett år trots att hon inte arbetar.
– Överenskommelsen var bra både för henne och för oss, säger Susan Melsen (M), ordförande i familjenämnden.

Studie- och yrkesvägledning

Ny satsning ska stärka samarbetet mellan lärare och syv

Syv

Samarbetet mellan syv och lärare måste förbättras avsevärt. Det menar Charlotta Granath och David Spak som har tagit fram ett nytt utbildningskoncept för syv-studenter för att stärka det gemensamma arbetet i skolan. 

Elevorganisationerna: Inför syv redan på mellanstadiet

Syv

Mer studie- och yrkesvägledning och gärna normkritisk. Det är önskemål från Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd. 
– Vi tror att när det fungerar bra gynnar det inte bara individen utan samhället i stort, säger Ebba Kock, ordförande i Sveriges Elevkårer.

Fler behöriga och färre sjukskrivna lärare på ”fokusskolor”

Skolutveckling

Lägre sjuktal och personalomsättning samt ökande studiero och trygghet. Det är några effekter av en kommunal satsning på skolor som tidigare utmärkt sig genom låga studieresultat och stök.
– Det går inte att jämföra med hur det var för två år sedan. Det är som natt och dag, säger läraren Lena Winberg.

Debatt

”Höj taket – låt en lärare andas!”

Debatt

”Och så är vi där igen i skoldebatten, i detta trånga syrefattiga rum där vi måste ta ställning och välja sida, där det finns ont och gott, lärare som gör rätt och lärare som ska skämmas. Det skaver inte – det kväver”, skriver läraren Maria Wiman.

Kommentera

”Det skaver så förbannat i mig”

Blogg

”Successivt har en känsla av att det svenska bildningsidealet monterats ned vuxit hos mig. Jag har känt det i skolan. Jag har läst om det på ledarsidor. Jag har mött det hos skolinspektörer”, skriver Mikael Bruér.

15 egenskaper arbetsgivarna vill se hos sina lärare

Läraryrket

Vilka egenskaper vill arbetsgivarna se hos sina lärare? En undersökning av arbetsgivarnas platsannonser visar vad de söker hos lärare som vill jobba hos dem.
Här är listan.

”Rektorer måste backa upp lärare som anmäls”

Anmälningar

Det råder en kränkthetskultur i skolan som urholkar lärarens auktoritet – och myndigheterna driver på, menar Hamid Zafar.
– Varje gång en kommun betalar skadestånd istället för att sätta sig emot beslutet från Barn- och elevombudet är det ett slag mot lärarens profession.

”Skolverkets riktlinjer gör det svårt att göra rätt”

Debatt

Skolverket arbetar aktivt för att förhindra spridningen av de nationella proven. Det innebär många riktlinjer – som tyvärr leder till motstridiga budskap, menar svenskläraren och IKT-pedagogen My Zetterman-Alm.

Kommentera

”Allt i skolan är styrt av juridik – men lärare kan inget om det”

Juridifiering

En skola fylld av motstridiga intressen – och lärare som kläms mittemellan de många reglerna och blir ängsliga. Det är den bild som David Ryffé mött i sin forskning om skoljuridik. Nu uppmanar han lärarna att bryta mot reglerna.
– Rädslan att göra fel har övertrumfat modet att göra rätt. 

Skolverket: Fem framgångsfaktorer för att motarbeta avhopp

Ny rapport

En av fyra gymnasieelever hoppar av skolan eller går ut utan fullständiga betyg. Skolverket summerar nu ett tvåårigt projekt där man stöttat gymnasieskolor i arbetet mot att förebygga avhopp, och resultaten är goda.
– Rapporten kan fungera som en handbok för skolorna, säger Hans-Eric Wikström, undervisningsråd på Skolverket.

Lärarpris

Doktoranden som blev lärare och vann ett pris

Fysik

Universitetsföreläsningar, självständigt arbete och aktivt deltagande från eleverna på genomgångar är varför den tidigare doktoranden vinner ett lärarpris.
– Det känns överrumplande och fantastiskt roligt, säger Erik Waltersson, gymnasielärare i fysik på Europaskolan i Strängnäs.

Bekräftelsen på en 40 år lång lärargärning

NO

Mot slutet av sitt yrkesliv får hon ett pris för sin undervisning i NO av Kungliga vetenskapsakademin.
– Efter fyrtio år är jag på topp, säger Anna-Lena Ekström, mellanstadielärare på Vänge Skola i Uppsala.

Matematiken som en väg in i svenska skolan

Matematik

Matematiken är något gemensamt för människor – oavsett varifrån de kommer. Därför menar Lligo Matson, mattelärare i Umeå, att det bra sätt att skapa en grund för nyanlända elever.
– Matematik är ett annat språk, säger Lligo Matson.

Prisvinnaren: Kemin behöver förankras i vardagen

Kemi

Kemi är inte något som bara angår kemister utan påverkar alla. För sin förmåga att förankra ämnet i vardagen har kemiläraren Camilla Christensson i Lund fått Kungliga vetenskapsakademiens pris.
– För att eleverna ska tycka att kemiundervisningen är relevant behöver du sätta den i ett sammanhang, säger hon.

Hälften av alla lärare hinner inte med sitt jobb under arbetstid

Arbetsbelastning

De flesta av lärarna på Kunskapsskolan hinner inte med att göra klart sina uppgifter under arbetstid. Trots det är det bättre än generellt på andra skolor.
– Sifforna är väldigt låga, säger Anders Nilsson, biträdande föreningsombud.

Så jobbar ”Årets geografilärare”

Geografilärarpris

Charlotta Rahm, lärare på Mohedaskolan, har fått ”Geografilärarpriset” för sin pedagogik. Hon försöker göra världen levande för sina elever och anknyta den till deras liv.
– Jag känner att jag måste ta med eleverna ut i världen, säger hon.

Många skolor bryter mot NP-reglerna: ”Överraskande”

Nationella prov

Skolinspektionens granskning visar att flertalet skolor förvarar de nationella proven säkert. Men uppseendeväckande är att många skolor beställer prov de inte ska genomföra.

Lågaffektivt bemötande

”Skoldagen har blivit tryggare med lågaffektivt bemötande”

Lågaffektivt bemötande

Johan Sander har med lyckat resultat tagit in lågaffektivt bemötande i skolan. Ändå förstår han att metoden väckt debatt den senaste veckan.
– Alla lärare kämpar frenetiskt med de här frågorna, säger Johan Sander.

Larmet på skolan: ”Våldet har exploderat”

Lågaffektivt bemötande

Antalet hot- och våldsincidenter har ökat kraftigt på en grundskola i Stockholm det senaste året sedan ledningen infört vad den kallar lågaffektivt bemötande.  Nu går skyddsombudet på skolan ut och varnar för metoden.

Hejlskov Elvén efter kritiken: Skolan använder lågaffektivt bemötande fel

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande misstänks vara anledningen till det ökade våldet på en grundskola i Stockholm. Psykologen och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén tror att skolan använder metoden på ett felaktigt sätt.
– Vi ser ibland att man missförstår metoden och man tror att man inte får göra någonting, säger han.

”Skolverkets vaghet gör de nationella proven långt ifrån likvärdiga”

Debatt

”Svaret på frågan om användning av stavningsprogram under de nationella proven skiftar beroende på vem som svarar på Skolverkets upplysningstjänst”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera

Anmälda läraren ”Carinas” öppna brev: Varför blev jag aldrig hörd?

Öppet brev

I ett öppet brev till barn- och elevombudet skriver ”Carina” som vill vara anonym: ”Hade ni hört mig så hade ni fått en mer nyanserad bild av händelserna.”

Svaret från BEO: ”Vi tar inte alltid direkt kontakt med läraren”

Replik

Caroline Dyrefors Grufman, Barn- och elevombudet på Skolinspektionen, svarar på läraren ”Carinas” öppna brev.

Kommentera

Barn- och elevombudet: ”Förstår att det upplevs som orättvist”

Arbetsmiljö

Läraren lyfte ut en elev ur klassrummet och anmäldes. Efter utredning blev hon sedan friad av både Skolinspektionen och av polisen. Men Barn- och elevombudet utdömde ändå ett skadestånd till eleven.
Nu blir fallet en riksdagsfråga.

Liberalerna: Skrota Barn- och elevombudet

Elevhälsa

Liberalernas Roger Haddad pressar regeringen att se över uppdraget till Barn- och elevombudet. Hans budskap: att man borde lägga ner myndigheten.

Juristen: Det här gäller vid fysiska ingripanden

Disciplinära åtgärder

Som lärare kan du ha rätt att rent fysiskt tillrättavisa en elev ur klassrummet. Men även om du har lagen på din sida kan det få konsekvenser. Så hur ingriper man på rätt sätt när en elev stör ordningen? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut.

Dyslexi

”Lägg inte ansvaret på andra, Skolverket”

Slutreplik

”Tyvärr Skolverket, men jag finner detta så pass allvarligt att man inte kan invänta rättsprocesser och lägga ansvaret på andra aktörer”, skriver Susanna Cederquist i en slutreplik till Skolverket.

Kommentera

Skolverket: ”Ingen elev ska må dåligt av nationella proven”

Replik

Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket, svarar på debattartikeln om dyslektiker diskrimineras när det kommer till nationella proven: ”Om detta är diskriminering eller inte prövas just nu i domstol. Vi på Skolverket tycker det är bra att frågan prövas rättsligt”, skriver han.

Kommentera

”Inte ett barn till ska behöva utstå denna diskriminering”

Debatt

”Vi pratar om vikten av en likvärdig skola, men hur kan det då komma sig att elever systematiskt kan bli missbedömda och hållas utanför i en provsituation på grund av att man värderar olika sätt olika. Det värsta är att instruktionerna kommer ifrån högsta ort: Skolverket”, skriver debattören.

Kommentera
Lönegranskning

Skiljer tiotusentals kronor i lön – beroende på var du jobbar

Lön

Viljan att höja lärarnas löner varierar stort mellan Sveriges kommuner. Det gör också lönenivån. Val av rätt kommun som arbetsgivare kan vara detsamma som 100 000 kronor mer i årslön för en genomsnittlig LR-medlem, visar en ny granskning.

Kravet: ”Pengarna måste användas bättre”

Lön

Lärarlönerna behöver höjas och skolan få mer resurser, inte ökade besparingar. Det menar Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.
– Men det räcker inte. Pengarna behöver användas på ett bättre sätt än i dag, säger hon.

Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons