Annons

Ny lönerankning: Här tjänar lärarna mest

Publicerad 25 april 2017

Fakta

Statistiken i sin helhet

Karta: Så mycket tjänar lärarna
Se hur mycket grundskollärarna tjänar i landets olika län.

Kommunrankning: De betalar mest - och minst 
Läs hela lönerankningen - kommun för kommun.

 

 

Relaterat

Även om lärarna i Stockholmsområdet tjänar mest, är inte storstadsregion eller stor kommun detsamma som höga lärarlöner. 
En ny undersökning av lärarnas löner visar skillnaderna mellan kön, ålder och geografiskt läge.

Lärarnas Riksförbund har rankat Sveriges kommuner utifrån lärarlönerna i grundskolan. Genomgången visar bland annat:

• Av de 30 kommunerna i topp, ligger 26 i Stockholms län. 

• Högst snittlön har de kommunala grundskolelärarna i Stockholm, Nacka och Huddinge. 

• Lägst snittlön har grundskolelärarna i Malå och Vansbro.

• Trots närheten till Göteborg, och ett flertal kommuner på pendlingsavstånd, tillhör grundskolelärarna i Borås de sämst avlönade i Sverige. I LR:s rankning hamnar Boråslärarna på tredje plats – från slutet.

• Av kommuner med fler än 100 000 invånare är det fyra som placerar sig på plats 200 eller sämre i LR:s rankning – Jönköping, Norrköping, Västerås och Borås.

Anne Pihlo, LR-ombud i Borås.– Alla kommunala yrkesgrupper ligger lönemässigt lågt i Borås, inte bara lärarna. När vi från fackets sida frågar arbetsgivaren om varför, får vi inga riktigt bra svar. Men den enkla förklaringen till att åtminstone lärarna tjänar dåligt i Borås, är att man inte gjort tillräckliga satsningar från kommunens sida. Svårare än så är det inte, säger Anne Pihlo som är ord-förande för Lärarnas Riksförbund i Borås. Vid sidan om sitt fackliga uppdrag undervisar hon i svenska och engelska på Bäckängsgymnasiet i centrala Borås.

– Kommunen har inte tidigare sett det som speciellt viktigt att satsa på oss lärare. Nu, när många av oss lämnar Borås, inser man att något måste göras och har beslutat att alla lärare som inte omfattas av det statliga lärarlönelyftet ska få 1 000 kronor mer i lön. Det görs även en satsning på lärare i utsatta områden. Även deras löner höjs med 1 000 kronor i månaden. Satsningarna är viktiga, men de räcker inte.  

Genom att pendla några mil kan man höja sin lön med mellan 5 000 och 8 000 kronor i månaden.

Anne Pihlo berättar att andelen behöriga lärare under det senaste halvåret minskat dramatiskt i Borås.

– Många lärare slutar för att börja jobba i någon av grannkommunerna. Genom att pendla några mil kan man höja sin lön med mellan 5 000 och 8 000 kronor i månaden. 

Vad tror du kommer att ske?

– Jag tror att fler behöriga lärare kommer att sluta, med resultatet att behörigheten sjunker ytterligare vilket är mycket bekymmersamt. Eleverna har rätt till utbildade och behöriga lärare. Det är dessutom jobbigt att som lärare ha kollegor som inte är behöriga och som inte får sätta betyg. Det blir en extra arbetsbörda för de som är behöriga.

– I dag kan nya lärare med rätt behörighet få högre lön än kollegor som arbetat 10 eller 15 år, vilket sprider ytterligare missnöje och allmän irritation i leden. Det måste till ordentliga satsningar.

Liknande uppfattning har Ulf Hallberg, ordförande för LR i Botkyrka och lärare på Tumba gymnasium.

– Lärarlönerna ökar nu i Botkyrka, vilket är bra även om vi har en bit kvar till länstoppen. Samtidigt varierar lönerna mycket. Det finns lärare som kommit direkt från lärarhögskolan och fått 40 000 kronor i ingångslön, och det finns lärare som har arbetat i 25 år på samma skola som tjänar 32 000 kronor i månaden.

– De stora förlorarna med dagens system, sett till livsinkomst, är trotjänarna. 

Har konkurrensen om lärarna större betydelse för löneutvecklingen än lärarlönelyft, karriärlärarsystem och liknande?

– Åtminstone lika stor betydelse. Den som är beredd att byta arbetsgivare kan räkna med att få 5 000–-6 000 kronor i högre lön, ibland mer. Framför allt lärare som inte har fått del av lärarlönelyftet är lättfotade, och så är det i alla kommuner. 

– I dag höjer rektor eller skolchef lönerna för att kunna rekrytera nya lärare, men också för att behålla de lärare som redan finns på skolan. Problemet är bara att hen inte får mer pengar. 

Vad gör rektorerna då?

– Lönehöjningarna betalas genom att man minskar på antalet anställda. De lärare som blir kvar får helt enkelt arbeta mer, om än för en högre lön. Det är ingen rimlig lösning. Det måste fram mer pengar.

Jag tror att det i framtiden blir svårt för små kommuner att locka till sig och betala behöriga lärare.

Den skärpta konkurrensen mellan kommuner om behöriga lärare är långt ifrån ett storstadsfenomen.

– Inte minst förstelärarreformen har gjort att lärarna har blivit mer rörliga även här uppe i Norrbotten. Den som byter arbetsgivare och kommun kan räkna med uppemot 5 000 kronor mer i lön, säger Mikael Kemi som är ordförande för LR i Pajala och lärare på Sattajärvi skola.

– Jag tror dessutom att rörligheten kommer att öka och ytterligare driva upp lönerna. 

Är inte avstånden i norr –  utanför städerna – för stora för att det ska gå att pendla?

– Nej, många lärare som bor i mindre i byar mellan de större orterna här uppe har kanske fyra eller fem mil till sin skola. Precis som de i dag pendlar åt ena hållet, kan de i morgon pendla åt andra. Det spelar ju ingen roll åt vilket håll de åker.

Mikael Kemi berättar att en förhållandevis stor andel av lärarna i Pajala är obehöriga. 

– Många av de behöriga lärarna är dessutom på väg att gå i pension, vilket riskerar att leda till att bristen på behöriga lärare förvärras ytterligare. Det ser riktigt tufft ut i många ämnen.

– Det pågår diskussioner mellan facken och arbetsgivaren om lokala satsningar, till exempel på de lärare som inte fick del av lärarlönelyftet i höstas. 

Kommunen har nyligen beslutat att ungdomar som är folkbokförda i Pajala och som pluggar till lärare, kan få ett stipendium på 3 000 kronor i månaden under första utbildningsåret. Eventuellt kommer stipendiet att förlängas till att omfatta hela utbildningens längd.

Räcker det?

– Jag tror att det kommer att ordna sig för oss lärare lönemässigt på kort sikt, säger Mikael Kemi. 

– Men jag är mycket bekymrad för den jämlika och likvärdiga skolan. Jag tror att det i framtiden blir svårt för små kommuner att locka till sig och betala behöriga lärare. Det behövs en betydligt tydligare statlig styrning och finansiering.

Eva-Lotta Sandström.Eva–Lotta Sandström undervisar i engelska och svenska i årskurs 7–9 på Åsele Centralskola. Hon är också LR:s kommunbud i Åsele.

– Västerbotten har de lägsta lärarlönerna i landet och vi i Åsele ligger ungefär i länets mitt. Vi är en liten kommun med ansträngd ekonomi med stort behov av att anställa behöriga lärare, men också socionomer och annan högskoleutbildad personal.

– En del av problemet är att kommunen har en stor och växande andel äldre. Samtidigt minskar både antalet och andelen personer i yrkesverksam ålder precis som skatteintäkterna. Kommunens ekonomi gör det svårt att konkurrera lönemässigt om lärarna, med resultatet att behöriga lärare riskerar att söka sig härifrån och att det blir ännu svårare för oss att rekrytera nya. 

Åsele kompletterade dock det statliga lärarlönelyftet med ett lokalt dito.

– Det är jättebra, men samtliga är tidsbegränsade satsningar. Blir det ingen fortsättning på det statliga lärarlönelyftet efter juni 2019, finns det risk för att det inte blir någon fortsatt satsning, säger Eva--Lotta Sandström.

– För att säkerställa behöriga lärare till skolor och elever i glesbygden krävs det ett större statligt ansvar. Det är helt enkelt en rättvisefråga. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Debatt: Betygen måste bli rättssäkra

Debatt

Svensk skola är i behov av ett system där allt fler prov rättas centralt av oberoende examinatorer, skriver Olle Bring, riksordförande Moderat Skolungdom.

Kommentera
Annons
Annons

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Annons
Annons

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Annons

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons