Annons

Ny lönerankning: Här tjänar lärarna mest

Publicerad 25 april 2017

Fakta

Statistiken i sin helhet

Karta: Så mycket tjänar lärarna
Se hur mycket grundskollärarna tjänar i landets olika län.

Kommunrankning: De betalar mest - och minst 
Läs hela lönerankningen - kommun för kommun.

 

 

Relaterat

Även om lärarna i Stockholmsområdet tjänar mest, är inte storstadsregion eller stor kommun detsamma som höga lärarlöner. 
En ny undersökning av lärarnas löner visar skillnaderna mellan kön, ålder och geografiskt läge.

Lärarnas Riksförbund har rankat Sveriges kommuner utifrån lärarlönerna i grundskolan. Genomgången visar bland annat:

• Av de 30 kommunerna i topp, ligger 26 i Stockholms län. 

• Högst snittlön har de kommunala grundskolelärarna i Stockholm, Nacka och Huddinge. 

• Lägst snittlön har grundskolelärarna i Malå och Vansbro.

• Trots närheten till Göteborg, och ett flertal kommuner på pendlingsavstånd, tillhör grundskolelärarna i Borås de sämst avlönade i Sverige. I LR:s rankning hamnar Boråslärarna på tredje plats – från slutet.

• Av kommuner med fler än 100 000 invånare är det fyra som placerar sig på plats 200 eller sämre i LR:s rankning – Jönköping, Norrköping, Västerås och Borås.

Anne Pihlo, LR-ombud i Borås.– Alla kommunala yrkesgrupper ligger lönemässigt lågt i Borås, inte bara lärarna. När vi från fackets sida frågar arbetsgivaren om varför, får vi inga riktigt bra svar. Men den enkla förklaringen till att åtminstone lärarna tjänar dåligt i Borås, är att man inte gjort tillräckliga satsningar från kommunens sida. Svårare än så är det inte, säger Anne Pihlo som är ord-förande för Lärarnas Riksförbund i Borås. Vid sidan om sitt fackliga uppdrag undervisar hon i svenska och engelska på Bäckängsgymnasiet i centrala Borås.

– Kommunen har inte tidigare sett det som speciellt viktigt att satsa på oss lärare. Nu, när många av oss lämnar Borås, inser man att något måste göras och har beslutat att alla lärare som inte omfattas av det statliga lärarlönelyftet ska få 1 000 kronor mer i lön. Det görs även en satsning på lärare i utsatta områden. Även deras löner höjs med 1 000 kronor i månaden. Satsningarna är viktiga, men de räcker inte.  

Genom att pendla några mil kan man höja sin lön med mellan 5 000 och 8 000 kronor i månaden.

Anne Pihlo berättar att andelen behöriga lärare under det senaste halvåret minskat dramatiskt i Borås.

– Många lärare slutar för att börja jobba i någon av grannkommunerna. Genom att pendla några mil kan man höja sin lön med mellan 5 000 och 8 000 kronor i månaden. 

Vad tror du kommer att ske?

– Jag tror att fler behöriga lärare kommer att sluta, med resultatet att behörigheten sjunker ytterligare vilket är mycket bekymmersamt. Eleverna har rätt till utbildade och behöriga lärare. Det är dessutom jobbigt att som lärare ha kollegor som inte är behöriga och som inte får sätta betyg. Det blir en extra arbetsbörda för de som är behöriga.

– I dag kan nya lärare med rätt behörighet få högre lön än kollegor som arbetat 10 eller 15 år, vilket sprider ytterligare missnöje och allmän irritation i leden. Det måste till ordentliga satsningar.

Liknande uppfattning har Ulf Hallberg, ordförande för LR i Botkyrka och lärare på Tumba gymnasium.

– Lärarlönerna ökar nu i Botkyrka, vilket är bra även om vi har en bit kvar till länstoppen. Samtidigt varierar lönerna mycket. Det finns lärare som kommit direkt från lärarhögskolan och fått 40 000 kronor i ingångslön, och det finns lärare som har arbetat i 25 år på samma skola som tjänar 32 000 kronor i månaden.

– De stora förlorarna med dagens system, sett till livsinkomst, är trotjänarna. 

Har konkurrensen om lärarna större betydelse för löneutvecklingen än lärarlönelyft, karriärlärarsystem och liknande?

– Åtminstone lika stor betydelse. Den som är beredd att byta arbetsgivare kan räkna med att få 5 000–-6 000 kronor i högre lön, ibland mer. Framför allt lärare som inte har fått del av lärarlönelyftet är lättfotade, och så är det i alla kommuner. 

– I dag höjer rektor eller skolchef lönerna för att kunna rekrytera nya lärare, men också för att behålla de lärare som redan finns på skolan. Problemet är bara att hen inte får mer pengar. 

Vad gör rektorerna då?

– Lönehöjningarna betalas genom att man minskar på antalet anställda. De lärare som blir kvar får helt enkelt arbeta mer, om än för en högre lön. Det är ingen rimlig lösning. Det måste fram mer pengar.

Jag tror att det i framtiden blir svårt för små kommuner att locka till sig och betala behöriga lärare.

Den skärpta konkurrensen mellan kommuner om behöriga lärare är långt ifrån ett storstadsfenomen.

– Inte minst förstelärarreformen har gjort att lärarna har blivit mer rörliga även här uppe i Norrbotten. Den som byter arbetsgivare och kommun kan räkna med uppemot 5 000 kronor mer i lön, säger Mikael Kemi som är ordförande för LR i Pajala och lärare på Sattajärvi skola.

– Jag tror dessutom att rörligheten kommer att öka och ytterligare driva upp lönerna. 

Är inte avstånden i norr –  utanför städerna – för stora för att det ska gå att pendla?

– Nej, många lärare som bor i mindre i byar mellan de större orterna här uppe har kanske fyra eller fem mil till sin skola. Precis som de i dag pendlar åt ena hållet, kan de i morgon pendla åt andra. Det spelar ju ingen roll åt vilket håll de åker.

Mikael Kemi berättar att en förhållandevis stor andel av lärarna i Pajala är obehöriga. 

– Många av de behöriga lärarna är dessutom på väg att gå i pension, vilket riskerar att leda till att bristen på behöriga lärare förvärras ytterligare. Det ser riktigt tufft ut i många ämnen.

– Det pågår diskussioner mellan facken och arbetsgivaren om lokala satsningar, till exempel på de lärare som inte fick del av lärarlönelyftet i höstas. 

Kommunen har nyligen beslutat att ungdomar som är folkbokförda i Pajala och som pluggar till lärare, kan få ett stipendium på 3 000 kronor i månaden under första utbildningsåret. Eventuellt kommer stipendiet att förlängas till att omfatta hela utbildningens längd.

Räcker det?

– Jag tror att det kommer att ordna sig för oss lärare lönemässigt på kort sikt, säger Mikael Kemi. 

– Men jag är mycket bekymrad för den jämlika och likvärdiga skolan. Jag tror att det i framtiden blir svårt för små kommuner att locka till sig och betala behöriga lärare. Det behövs en betydligt tydligare statlig styrning och finansiering.

Eva-Lotta Sandström.Eva–Lotta Sandström undervisar i engelska och svenska i årskurs 7–9 på Åsele Centralskola. Hon är också LR:s kommunbud i Åsele.

– Västerbotten har de lägsta lärarlönerna i landet och vi i Åsele ligger ungefär i länets mitt. Vi är en liten kommun med ansträngd ekonomi med stort behov av att anställa behöriga lärare, men också socionomer och annan högskoleutbildad personal.

– En del av problemet är att kommunen har en stor och växande andel äldre. Samtidigt minskar både antalet och andelen personer i yrkesverksam ålder precis som skatteintäkterna. Kommunens ekonomi gör det svårt att konkurrera lönemässigt om lärarna, med resultatet att behöriga lärare riskerar att söka sig härifrån och att det blir ännu svårare för oss att rekrytera nya. 

Åsele kompletterade dock det statliga lärarlönelyftet med ett lokalt dito.

– Det är jättebra, men samtliga är tidsbegränsade satsningar. Blir det ingen fortsättning på det statliga lärarlönelyftet efter juni 2019, finns det risk för att det inte blir någon fortsatt satsning, säger Eva--Lotta Sandström.

– För att säkerställa behöriga lärare till skolor och elever i glesbygden krävs det ett större statligt ansvar. Det är helt enkelt en rättvisefråga. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Hot och våld

Var fjärde lärare har utsatts för hot och våld

Undersökning

Var fjärde lärare uppger att de har utsatts för hot och våld under det senaste läsåret. Det visar Skolverkets senaste attitydundersökning.

Annons
Annons

Sofia: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Sofia Björk i Malmö om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Annons

Forskning om särskilt begåvade elever – med lärarna i fokus

Särskild begåvning

Forskningen om särskilt begåvade barn utgår ofta från elevens perspektiv. Men i Elisabet Mellroths nya avhandling får lärarna stå i centrum.

Jonas Linderoth är tillbaka från tystnaden: ”Är orolig hela tiden”

Intervju

Jonas Linderoth lever fortfarande med konsekvenserna av att för en kort stund under 2016 ha varit skoldebattens mest kontroversiella person.

Annons
Annons
Reportage

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Annons

Tiyodora är länken till modersmålet

Modersmål

På Scheeleskolan i Köping hänger den arabiska modersmålsundervisningen ihop med resten av undervisningen. Länken heter Tiyodora Abdulahad som i fjol prisades för sitt arbete.

Granskning undervisningstid

Lärarnas undervisningstid har ökat med två veckor per läsår

Granskning

Under 2000-talet har grundskole- och gymnasielärarnas genomsnittliga undervisningstid ökat med motsvarande två veckor per läsår. På många skolor tas det inte längre in vikarier när lärare är korttidssjuka eller behöver vabba, visar en ny undersökning.

Skolverket svarar på NP-kritiken: ”Vi kan inte förklara det”

Nationella prov

Under årets nationella prov i engelska fick flera skolor ta emot fel hörförståelse – årskurs 6 istället för årskurs 9. Så hur kunde det ske?  
– Det undrar jag också, säger Anders Boman som är enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Sara Bruun: ”Lärarna förtjänar en ursäkt”

Nationella prov

”Det är skandal att hanteringen runt något som ska vara så viktigt är så usel!” Sara Bruun ryter till efter att Skolverket har skickat ut  f e l  nationella prov till flera skolor.

S-ledamoten: Inför premie för lojala lärare

Lärarlöner

De lärare som stannar på skolan istället för att byta arbetsgivare i sökandet efter högre lön borde premieras. Det tycker socialdemokraten Nermina Mizimovic.
– Det behövs en strategi för att behålla lärare på ett och samma ställe. För elevernas skull, säger hon.

Hej, lokalombud!

Anja: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Anja Nilsson är lärare och lokalombud på Fjälkinge Skola i Kristianstad. Hon tycker det är viktigt att någon driver de frågor som är viktiga för skolan och dess personal och har därför arbetat fackligt genom hela sin lärargärning.

Betygsforskaren: Inget pekar på ordningsomdömen som en bra idé

Ordning och reda

En majoritet i riksdagen vill införa skriftliga ordningsomdömen i skolan. Men forskare varnar för att det kan befästa ojämlikheter och helt missa målet att minska oredan.
– Idén är ogenomtänkt och bygger inte på ordentliga utredningar, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

”Hem- och konsumentkunskap är mer än bara matlagning”

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskapen ges minst antal timmar i hela grundskolan, få söker sig till lärarutbildningen och det finns flera praktiska problem för den som vill gå den.
– Det är ologiskt att vi får så lite tid, säger Karin Hjälmeskog, universitetslektor i pedagogik vid Uppsala Universitet.

”Det är utbildade lärare vi saknar – inte en ny yrkesgrupp som assistenter”

Debatt

”Nu har väl alla våra politiker, oavsett partitillhörighet, experimenterat klart med svensk skola”, skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Lärarhyllningarna på Twitter: ”Min lärare blev min räddning”

Första läraren

Rektorn Sirkka Persson tröttnade på den negativa mediebilden av skolans värld och efterfrågade berättelser om den allra första läraren. 
– Jag kände bara att lärare är så sjukt viktiga så jag vill skapa något positivt.

 

 

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Undervisning

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.

”LR:s ordförande håller tyst om Academedias brister”

Debatt

”Det känns som ett slag i ansiktet när Åsa Fahlén skriver en debattartikel tillsammans med en av dem som är direkt ansvariga för Academedias brister, vd-n Marcus Strömberg”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: LR:s friskolekritik är tydlig

Replik

”Att skriva en artikel med en annan aktör innebär att man inte kan få med alla de delar som man själv önskar men det kan ändå ha ett värde. Ingen ska tveka om att förbundets hållning att aktiebolag ska fasas ut från skolan ligger fast”, skriver Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

Två av tre utbildningar till lågstadielärare har brister

Granskning

Sammanlagt måste hälften av grundlärarutbildningarna på svenska lärosäten rätta till brister inom ett år för att inte bli av med examensrätten. Det visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Lärarna i Norrtälje har fått nog: ”Förstår att det var droppen”

Nedskärningar

Efter flera år av besparingskrav samlades lärare idag utanför kommunfullmäktiges möte för en manifestation mot nedskärningarna i Norrtälje.
– Skolsituationen är ganska förtvivlad, säger Anna-Karin Lönnström som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

 

Lundin och Diaz: Så arbetar vi inkluderande med digitala verktyg

Inkludering

Att arbeta inkluderande med digitala verktyg i klassrummet är dåligt för ingen, nödvändigt för vissa och bra för alla. Det menar lärarna Joanna Lundin och Patricia Diaz. Nu vill de inspirera fler.

”Läromedel riktade till lärarna är en central del i lärarhantverket”

Debatt

”En skola utan gedigna läromedel som alla lärare har tillgång till liknar hantverkens situation på medeltiden. Det är förvånande att vi tar så lätt på den saken i många kommuner och friskolor”, skriver Ruhi Tyson, lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet.

Kommentera

Fackets larm: Spara inte på utsatta skolan

Hot och våld

Med en måluppfyllelse på 38 procent och dagliga problem med våld, skrik och stök ska Vivallaskolan bantas med 6 tjänster.
– Sätter inte kommunledningen in de åtgärder som krävs så kopplar jag in Arbetsmiljöverket, det är inget snack, säger Bengt Olov Johansson, huvudskyddsombud.

”Vår hjärna älskar internet”

Digitalisering

En ökad digitalisering innebär större möjligheter för undervisningen i skolan. Men det ökar samtidigt risken för att påverka elevernas lärande negativt, säger gymnasieläraren Elias Granath.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Halv miljard mindre till yrkesutbildningar i vårbudgeten

Vårbudgeten

Regeringens förslag till vårändringsbudget innehåller kraftiga neddragningar i stödet till yrkesinriktade utbildningar både på gymnasiet och i vuxenutbildningen.
– Både näringsliv och offentlig sektor skriker efter utbildat folk och så gör man såhär. Jag förstår det inte, säger Mats Sternbring på LR.

”Våldsspiralen kommer snurra fortare i våra skolor”

Debatt

Psykologen Annika Laestadius skriver ett förtvivlat öppet brev till Anna Ekström: ”Våldsspiralen kommer snurra allt fortare i våra skolor framöver, och lärarna kommer att utsättas för ännu mer risker gällande hot och våld”.

Kommentera

”Varningsklockorna borde ringa för de i grundskolan”

Slutreplik

”Att vifta bort vår kritik mot förslaget om kunskapsområdet Framtidsval som obefogad oro och missförstånd känns alltför lättvindigt”, skriver studie- och yrkesvägledarna i Uddevalla.

Kommentera

Skolpsykologen: Så skapas nyfikenhet

SETT-mässan

Människan är född till att vara nyfiken. Ändå försvinner nyfikenheten många gånger någonstans på vägen genom skolsystemet. Vad är det som händer på vägen och vad kan trigga igång nyfikenheten hos eleverna? Skolpsykologen John Kaneko som har nyfikenhet som avhandlingsämne försökte ge svar under årets SETT-mässa.

OECD: Ojämlikheten i svensk skola kan bli förödande

Systemkritik

Resultatraset har planat ut men åtgärder behövs för att råda bot på den ökande ojämlikheten, enligt OECD:s senaste rapport om svenska skolan.
– Sverige är ett jämförelsevis jämlikt land, men OECD antyder att ”om ni inte tar tag i det här är ni illa ute”, säger regeringens särskilda utredare Björn Åstrand.

Läraren om lärarassistenter: ”Bygger på en djup okunskap”

Lärarassistenter

En ny satsning på 475 miljoner kronor till lärarassistenter ute i kommunerna blir verklighet redan till hösten. Men satsningen delar kåren.
– Jag tycker att det bygger på en djup okunskap om hur svensk skola fungerar, säger mellanstadieläraren Petra Åkerström.

Skolchef klarade inte att spara på skolan – får sparken

Nedskärningar

Hässleholms skolchef Eva Andersson skulle spara 49 miljoner kronor från den budget hon föreslagit. Ett omöjligt uppdrag menade hon. Nu petas hon från posten. 

Ordningsomdömen

”Respektlöst och nedsättande med betyg som mäter vårt beteende”

Debatt

”Att införa betyg som ska mäta vårt beteende är nedsättande, inhumant och fullkomligt respektlöst. Vi är inte små hundvalpar som går att träna i lydnad och sedan ge tuggben ifall vi beter oss efter en mall”, skriver fyra elever i Huddinge.

Kommentera

Jan Björklunds svar: De flesta kommer tycka det är ganska bra

Politik

Många lärare hyser misstro till förslaget omdömen i ordning. 
Nu svarar Liberalernas partiledare Jan Björklund på kritiken.

L-läraren: Bättre med betyg än omdöme i ordning

Politik

Läraren och politikern Mårten Hemström går emot sitt eget parti och tycker det är fel att införa ett ordningsomdöme. Däremot skulle han gärna se betyg i ordning och uppförande.

”Tvinga mig inte att rangordna mina elever efter beteende”

Debatt

Maria Wiman, lärare i Huddinge, skriver ett öppet brev till Jan Björklund (L): ”Vi är många lärare som är trötta på att skoldebatten inte betonar orsakerna som är grunden till ordningsproblemen från första början”.

Kommentera

Ris och ros bland lärare om förslaget

Ordningsomdömen

En riksdagsmajoritet vill att skriftliga omdömen i ordning införs i svensk skola. Reaktionerna bland lärare andas både optimism och misstro kring förslaget.

Professorn: Därför är jag tveksam till ordningsbetyg

Ordning

Kritiken mot mot förslaget om skriftliga ordningsomdömen är stor bland framför allt lärare.
– Ingen kan egentligen uttala sig om effekten kring detta än så länge, säger Marcus Samuelsson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst.

Läraren i Norge: De har en stor effekt här

Ordning

I Norge har betyg i ordning och uppförande i skolan funnits länge.
– Jag tycker det fungerar bra med betygen, säger läraren Anders Lundblad.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons