Historielärarna under lupp

– Studier visar att lärarnas förståelse av ett ämne påverkar deras undervisning. Men det finns väldigt få studier med inriktning på den förståelsen, säger Mikael Berg, doktorand vid Karlstad universitet.

Utifrån en enkät med 50 lärare har Mikael Berg identifierat olika förhållningssätt till historieämnet, som sedan sju ämneslärare på gymnasiet fått representera i djupintervjuer. Alla hade minst åtta års erfarenhet av yrket. Han är dessutom själv gymnasielärare i historia och samhällskunskap. Resultatet av studien är avhandlingen Historielärares ämnesförståelse – centrala begrepp i historielärares förståelse av skolämnet historia.

– Syftet med enkäten var att få en överblick över hur fältet med historielärare ser ut. Jag ville också veta hur de förstår sitt ämnesuppdrag. Det föll väl ut på så sätt att det gick att hitta ett tydligt mönster, säger Mikael Berg.

Det här mönstret definierar han som tre olika synsätt på historieämnet. Mellan de olika synsätten bildas ett spänningsfält inom vilket varje individuell lärare har en egen position. På så vis visualiseras hur influerad en lärare är av respektive synsätt.

Till de tre synsätten finns kopplat fem stycken ”ämnesredskap” som också är gemensamma för alla lärarna, men beroende på vilket synsätt som dominerar används de i olika utsträckning.

Han har inte undersökt huruvida något perspektiv stämmer bättre överrens med kursplanen för historia än ett annat.

– Läroplan och ämnesplan är alltid en kompomiss av olika positioner och traditioner. Men jag kan konstatera att det finns stöd för de här perspektiven.

Mikael Berg ser den färdiga avhandlingen som ett redskap för skolutveckling och individuell utveckling. Han använder den i sin egen undervisning på lärarutbildningen och i fortbildning.

– Lärare och blivande lärare kan se hur andra i yrket tänker och resonerar, och även få syn på sig själv och sin position. Det är en del av en medvetandegörning och en professionalisering. 

Mikael Berg disputerar på avhandlingen den 14 mars.