Elever har svårt att välja rätt väg. Skolverket ska ge dem bättre förutsättningar att göra rätt val, genom att utbilda lärarna i studie- och yrkesvägledning.
Integrerar syv i undervisningen
Skolverket utbildar lärare i att integrera studie- och yrkesvägledning i undervisningen – utan att det kostar mer undervisningstid.
– Det här ska underlätta för lärarna, snarare än belasta, säger utbildningsrådet Mikaela Zelmerlööw.
Satsningen, som genomförs i samarbete mellan Skolverket och Arbetsförmedlingen i uppdrag av regeringen, startade i september 2014 och pågår till årsskiftet 2016.
Utbildningen är uppdelad i två dagar: en inledande, som följs av 4–6 månader då lärarna tillsammans med handledare utvecklar lektionsupplägg, samt en avslutande.
Lärargrupper från nio regioner har startat eller genomfört utbildningsdagarna, och nästan alla resterande kommer att göra detsamma.
Satsningen riktar sig framförallt mot grundskolan, men skolledare, studie- och yrkesvägledare och lärare från andra skolformer kan också delta.
Stödmaterial
Se korta filmer med exempel på hur man vävt in syv i undervisningen
här.
Källa: Skolverket
Eleverna har för dåliga förutsättningar för att göra bra studie- och yrkesval, vilket leder till många avhopp och programbyten – och därmed stora kostnader för både eleven och samhället. Det är en del av grunden till att Skolverket tillsammans med Arbetsförmedlingen driver projektet ”Utbildningspaketet”, i uppdrag av regeringen.
– I huvudsak utbildar vi lärare att integrera studie- och yrkesvägledning samt kunskaper om arbetslivet i undervisningen. Ambitionen är att öka kunskapen och inspirera inom området, säger Mikaela Zelmerlööw, undervisningsråd på Skolverket.
Syftet är att underlätta för lärarna att ge elever bättre förutsättningar till att göra bra val. Genom att visa vilken nytta eleverna kan ha av undervisningen i arbetslivet vill de också skapa ökad motivation.
– Internationell forskning visar att bra studie- och yrkesvägledning hjälper eleverna till att göra mer underbyggda och hållbara val till fortsatta studier. Det är också vårt mål.
Under två utbildningsdagar och 4–6 mellanliggande månader utvecklar lärarna egna lektionsupplägg, där man synliggör kopplingen mellan skola och arbetsliv. Till hjälp har de professionella handledare och Skolverkets stödmaterial.
– Man utgår från det egna ämnet och dess centrala innehåll eller kursplanerna. Och de undervisningsupplägg lärarna tar fram är väldigt praktiknära, säger hon, och exemplifierar:
– Elever i årskurs 8 gjorde ett intressetest som finns på arbetsförmedlingens hemsida, som för var och en resulterade i ett yrke eller yrkesområde. Varje elev gjorde sedan upp en plan för hur man når yrket. Via post it-lappar kunde klassens olika lärare ta del av alla yrken och koppla dessa till sitt ämne, kanske fysik eller religion. Sedan kunde det användas i undervisningen, för att levandegöra yrket.
Hur gör man det utan att det kostar mer undervisningstid?
– Själva grejen är att det utgår från det centrala innehållet, där dessa moment ändå ska genomföras. Det ska vara en del av lärarnas ordinarie arbetet. De kan bocka av det.
Hur har projektet mottagits av deltagande lärare?
– Vi har inte så mycket underlag ännu, men jag kan säga att många gjort en resa från att sucka lite över att ”ska vi gå på ytterligare en grej, där mer läggs på våra axlar” till att känna lust och inspiration. Att det snarare underlättar än belastar.
Projekten handlar om elevernas rättighet, menar Mikaela Zelmerlööw.
– Alla har rätt till en bra plats i livet, där man trivs och får arbeta med det man har intresse för och lust till, säger hon.
Men också om att möta arbetsmarknadens behov.
– Representanter från regionala arbetsmarknader och näringslivet är inblandade. De kan visa vilka utmaningar och möjligheter som finns i arbetslivet.
Projektet startade i september 2014 och pågår till och med 2016.
– Vi får mindre pengar nästa år och kommer då behöva fasa ut det här. Det finns dock ett enormt intresse och vi undersöker nu hur vi kan få nya medel för att kunna fortsätta, säger Mikaela Zelmerlööw.