Annons
”Läraren är och förblir den centrala och mest behövliga aktören i all skolans undervisning”, skriver Rolf Ekelund. Foto: Shutterstock

”IT och heltäckande läromedel är chanslösa mot läraren”

Publicerad 27 april 2020

Debatt ”Även när det kommer till distansundervisning behövs en lärare som leder arbetet. Läraren är och förblir den centrala och mest behövliga aktören i all skolans undervisning”, skriver Rolf Ekelund.

I och med instiftandet av folkskolan år 1842 kom praktiskt taget alla barn i Sverige att under lärares ledning skaffa sig nya kunskaper via läroböcker.

Under 1950-talet pläderade tongivande fackpedagoger för att undervisningen kunde effektiviseras genom att läraren i undervisningen tillämpade vissa principer och metoder.

Förlagen nappade på detta och övergav utgivning av traditionella läroböcker. Istället satsade man på heltäckande läromedel, som förutom behövligt stoff även innefattade det pedagogiska upplägget.

Under 1970-talet hade de heltäckande läromedlen inte sällan ambitionen att styra undervisningen in i minsta detalj. En lärarhandledning kunde ange minut för minut vad lärare och elever skulle göra under lektionen.

Många lärare såg med tiden alltmer kritiskt på läromedlens styrning av undervisningen, och flera namnkunniga pedagoger hävdade att undervisning som baseras på heltäckande läromedel blir mekanisk och tråkig och att möjligheten till individualisering i stort sett uteblir.

Redan under inledningen av 1970-talet ansågs multimediala heltäckande läromedel, inklusive tv i form av videoband, kunna överta en inte oväsentlig del av lärarens arbetsuppgifter. Staten och det dåvarande ecklesiastikdepartementet ville pröva att producera sådana läromedel och undersöka om de kunde överta delar av lärarens uppgifter.

Oviljan att låta läromedlen styra undervisningen kvarstår.

En försöksverksamhet (TRU-kommittén), styrd direkt av departementet och statsrådet Ragnar Edenman (S), genomfördes i stor skala. Räknat i dagens penningvärde uppgick kostnaderna till hundratals miljoner kronor.

Ett exempel på hur man resonerade i projektledningen: alla studenter som läser ett visst ämne vid högskola eller universitet skulle ges tillgång till föreläsningar framförda av Sveriges främsta experter. Lärare vid berörda institutioner skulle på så sätt delvis kunna ersättas med videobandspelare och stora tv-skärmar. Beträffande gymnasieskolan menade man att komponenter i multimediala läromedelspaket skulle kunna ersätta läraren under cirka en tredjedel av lektionerna.

Försöken misslyckades. Varken läromedelspaketen för gymnasiet eller video-föreläsningarna för högre utbildning lyckades inta den roll i undervisningen som kommittén ursprungligen hoppats på. Projektet självdog.

Några decennier senare hade tekniken utvecklats avsevärt och internet hade tillkommit. I detta nya läge ville läromedelsproducenterna pröva att producera och marknadsföra digitala läromedel. Danmark var förebilden. För att stimulera skolorna att köpa digitala läromedel erbjöd den danska staten en subvention om cirka 50 procent av kostnaden. Ett danskt företag utmärkte sig. Det var Clio-on-line som snabbt producerade och erbjöd skolorna ett stort antal heltäckande digitala läromedel.

De svenska förlagens försäljning av analoga läromedel gick sämre än någonsin och man såg med stort intresse på utvecklingen i Danmark. Förhoppningen var att Sverige skulle välja en liknande väg. Nu gällde det att komma först till kvarn. Bonnier inledde med att köpa Clio-on-line och bland övriga förlag som genomförde omfattande produktioner av digitala läromedel utmärkte sig Gleerups, Digilär och NE (Nationalencyklopedin).

De heltäckande digitala läromedlen kom i sin utformning att i påfallande hög grad likna de motsvarande analoga läromedlen. Visserligen tillkommer ett antal funktioner, men i stort sett tillämpas samma pedagogiska upplägg. Försäljningsframgångarna har uteblivit.

Vi kan alltså konstatera att lärarna huvudsakligen valt att planera och genomföra undervisningen enligt egen metod och erfarenhet. Oviljan att låta läromedlen styra undervisningen kvarstår, oavsett om läromedlet är analogt eller digitalt.

Även när det kommer till distansundervisning behövs en lärare som leder arbetet. Självgående läromedel finns inte.

Läraren är och förblir den centrala och mest behövliga aktören i all skolans undervisning.

Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

Annons
skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Annons
Annons
Annons
Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Efter inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons