Annons
Jonas Linderoth lämnade offentligheten 2016, påtagligt märkt av den massiva uppståndelsen som följde med hans bok. Foto: Magnus Glans

Jonas Linderoth är tillbaka från tystnaden: ”Är orolig hela tiden”

Publicerad 22 april 2019

Fakta

Jonas Linderoth

  • Professor i pedagogik och Professor i medier, estetik och berättande.
  • Tog lärarexamen i slutet av 90-talet.
  • Jobbade som lärare en kort period innan doktorandutbildningen.
  • Disputerade 2004, var därefter verksam inom lärarutbildningen.
  • Boken ”Lärarens återkomst – från förvirring till upprättelse” gavs ut på Natur & Kultur 2016.

Relaterat

Jonas Linderoths bok ”Lärarens återkomst” var en svidande uppgörelse med trenderna inom utbildningsvetenskapen och slog ner som en bomb
i skolsverige 2016. I dag lever Jonas Linderoth fortfarande med konsekvenserna av att för en kort stund ha varit skoldebattens mest kontroversiella person.

Den här texten skulle ha skrivits för tre år sedan. Intervjun var bokad, publiceringen planerad, allt var på banan. Men sedan kom beskedet från Jonas Linderoth: Jag orkar inte mer. Jag stänger ner. Det blir ingen intervju.

– Många tror att det var den externa kritiken som var jobbig, men det var det inte. Det var den interna kritiken på arbetsplatsen, utbildningsvetenskapliga fakulteten på Göteborgs universitet. Mina absolut närmaste kollegor hade jag stöd av, men det var en stor arbetsplats. Att röra sig på jobbet var vedervärdigt.

Det säger Jonas Linderoth till Skolvärlden nu, tre år senare, när vi äntligen får chansen att fråga: Vad var det egentligen som hände?

I boken ”Lärarens återkomst” hyllar Jonas Linderoth de lärare som utbildade hans egen generation under 70- och 80-talen, och han kritiserar 1994 års läroplaner Lpo 94 och Lpf 94, samt de konstruktivistiska reformer som drastiskt stöpte om lärarrollen under 90-talet. De flyttade fokus från läraren och läromedlen till eleven, som i större utsträckning skulle skapa sitt eget lärande. Lärarens uppgift blev att stötta och underlätta elevens lärande, snarare än att själv lära ut.

Kritik mot det här skiftet hade framförts tidigare, men då av personer utanför det utbildningsvetenskapliga fältet, och ofta med en politisk agenda. Här kom plötsligt en pedagogikprofessor som sa att det kanske låg någonting i den kritiken.

– De reformer som skolan gick igenom legitimerades genom att säga att vi hade en dålig skola. Man sa att ”det som lärarna gör i dag är dåligt, det funkar inte”. Mot den bakgrunden kunde man sedan driva igenom omfattande förändringar. I backspegeln framstår det som helt absurt, för skolan som föregick Lpo 94 var en av de mest framgångsrika i världen, säger Jonas Linderoth i dag.

Inför boksläppet 2016 gjorde han vad som är brukligt när man försöker skapa uppmärksamhet kring en hårt nischad debattbok: han skrev en debattartikel som la fram bokens huvudteser i kortformat. Debattartikeln "Jag ber om ursäkt för 90-talets pedagogiska idéer" publicerades på dn.se den 24 augusti 2016, och kom att bli en av årets mest delade artiklar. Och där någonstans började saker och ting gå fel.

– Det som hände var ganska enkelt. Tidningen satte en rubrik på artikeln som fick den att se ut som något den inte var. Det låter som att jag var en av arkitekterna bakom 90-talets reformer, och att jag nu gör avbön. Men jag gick ju själv lärarutbildningen på nittiotalet, säger han.

Kritik mot konstruktivismen i skolan var sedan tidigare starkt kopplat till Liberalernas (då Folkpartiet) politik, och partiledaren Jan Björklund tog chansen att använda uppmärksamheten kring Jonas Linderoth för partiets syften. Han menade att debattartikeln var ett frikännande av friskolereformen som en faktor i skolresultatens fall. Det ledde till att Jonas Linderoth, som själv är öppen med att han ligger till vänster politiskt, blev associerad med Jan Björklund, och han upplevde att många som ville ge sig på partiledaren gjorde det genom att attackera honom. 

Folk läste den med förtecknen av hur medieberättelsen blivit.

För sina kollegor inom akademin framstod Jonas Linderoth nu inte bara som en kritiker av deras idéer, utan som en Björklundkramare. 

– I och med det var mitt liv som utbildningsvetare över, kan jag säga, eftersom Björklund betraktades som hin håle inom utbildningsvetenskapen, säger Jonas Linderoth.

Dessutom gjorde rubriksättningen att han verkade blåsa upp sig till någonting större än han verkligen var.

Artikeln blev startskottet för det som i media kom att kallas ”90-talsdebatten”. Det fanns de som berömde hans mod och försvarade hans ståndpunkter, bland andra skolexperten Per Kornhall här i Skolvärlden. Men Jonas Linderoth upplevde att folk inom hans eget skrå – utbildningsvetenskap – vände honom ryggen. I flera fall utan att ha läst vad det egentligen var han hade skrivit.

– Det som i efterhand är bittert är att upplysta akademiker i mitt eget fält var så oförmögna att läsa innehållet i texter. Att magreaktionen var så stark att de reagerade utan att läsa till punkt. Jag hade önskat att boken hade kommit ut på sina egna meriter. Den fick ju ett genomslag i och med uppståndelsen, men folk läste den med förtecknen av hur medieberättelsen blivit.

Utfryst bland en del kollegor och samtidigt bombarderad av frågor från medier och politiska sekreterare blev Jonas Linderoth till slut så stressad att något brast. Han var inte förberedd på den uppståndelse han hade skapat, och drabbades av olika stressreaktioner. Han blev halvtidssjukskriven och började tacka nej till alla intervjuförfrågningar. Den här texten är sannolikt bara en många som skulle ha skrivits för tre år sedan, men som inte blev av där och då.

Professionellt har det i längden inte gått någon nöd på Jonas Linderoth. Sjukskrivningen blev inte särskilt långvarig, och han fortsätter sin akademiska karriär med inriktning mot spel och IKT – dock på andra lärosäten.

Men vissa saker hänger kvar.

– Jag har haft problem med hjärtflimmer sedan dess. Nu äter jag en bättre medicin och har gått ner i vikt, och det hjälper. Det är väl alltid en kombination av faktorer när det gäller sådana här saker, säger han.

Jag är orolig hela tiden. Jag är hela tiden försiktig med vad jag skriver och säger.

Han har tidigare varnat andra personer för att ge sig in i skoldebatten, sagt att det inte är värt det, att priset man får betala för att vara avvikande är för högt. Men nu är han inte lika säker på det. Nya debattartiklar om skolan med Jonas Linderoth som avsändare börjar dyka upp. Och han skriver på en ny bok.

– Ibland kan jag tycka att det var värt det. Om jag lyckades bidra till att debatten som jag ser det har blivit lite mer nyanserad så var det värt det på ett plan. Men det är olika under olika dagar. Ibland känner jag att ”Vad fan skulle jag in och rota i det här för? Jag har en utmärkt karriär, och det här var ju bara en sidogrej som inte skulle ta över hela mitt liv”. Men skolan är så viktig, jag kan inte låta bli. Jag tycker att tonen och innehållet i skoldebatten har blivit bättre sedan dess. Det finns en kritik av lärandebegreppet kontra undervisningsbegreppet. Det är den återupprättelsen som kommer nu.

Är du orolig för att något liknande ska hända igen?

– Jag är orolig hela tiden. Jag är hela tiden försiktig med vad jag skriver och säger.

Jonas Linderoth upplevde att folk inom hans eget skrå – utbildningsvetenskap – vände honom ryggen.Han är fortfarande less på sammanblandningen mellan pedagogik och politik, och han tycker det är tragiskt att debatten så ofta fastnar i antingen-eller-resonemang som i grunden inte är förankrade i lärarnas verklighet.

– Det dyker upp så konstiga motsättningar. Som det här att man pratar om antingen flumskola eller katederundervisning. Det handlar ju inte om att bara jobba med instruktion, eller bara jobba med grupparbeten. Hela diskussionen är ibland så infantil, och det är som att debatten består av onda och goda människor, och alla tycker såklart att de själva står på den goda sidan.

Nästa steg enligt Jonas Linderoth är alltså på sätt och vis samma sak som han propagerade för 2016: Det måste vara okej att kritisera alla idéer, utan att bli stämplad som det ena eller det andra. Den sortens öppna diskussion menar han är grundläggande, i synnerhet inom universitetsvärlden.

– Jag tycker fortfarande att det finns en risk att debatten lutar sig tillbaka till ett polariserat politiskt läge. Och det är olämpligt att skolan används för partipolitiska intressen som den gör i Sverige. Det har gjort att du inte kan prata om pedagogik i skolan utan att det blir politik. Det dyker upp på forskarseminarier också. Plötsligt säger någon ”nu låter det där som Björklunds politik” och då är det locket på. Då kan vi inte prata om det längre. Så ska det ju inte alls fungera på ett universitet, säger han.

Han är också kritisk till vad han menar är en alldeles för trendkänslig policyapparat kring skolan, och eftersöker en långsiktigare strategi från alla inblandade parter.

– Man är alldeles för snabb att lägga in det senaste och nyaste i sina dokument. Ta begrepp som ”algoritmiskt tänkande” eller ”entreprenöriellt lärande”. Har man lite historisk koll på det här så vet man att sådana begrepp lever i 4–5 år och sedan försvinner de, när det visar sig att de inte är så väl underbyggda. Exempel på trender som gått igenom den processen är lärstilar och det här med höger och vänster hjärnhalva. Nu är det neurologi och hjärnforskning som gäller. Jaha, då kör vi det i några år, men det kommer att komma en backlash mot det.

– Det pågår en levande debatt om olika kunskapssyner och att då som policymakare ställa sig på ena sidan av den debatten är tjänstefel. Vi måste hitta ett sätt att bedriva undervisning utan att springa på varenda boll.

Var finns de här policymakarna?

– De finns exempelvis inom fackförbunden, SKL, Skolverket, ute i kommunerna, Friskolornas riksförbund med mera. Olika människor med olika egenintressen kopplade till skolan. På lärarutbildningen också. Människor har en agenda när de bygger skola, och det är inte bra.

Den nya boken är långt ifrån klar. Faktum är att den just är påbörjad. Det ska inte bli en till debattbok, utan snarare en praktisk handbok.

– Det finns tre skrivna kapitel så här långt. I den mån jag är engagerad i pedagogik utanför min forskning nu så handlar det om att jobba med vad jag tycker är bra. Jag vill skriva en konkret bok för alla som vill bedriva undervisning. Vi måste hitta tidlösa sätt att undervisa, säger Jonas Linderoth. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

LR: ”Man monterar ner anställningstryggheten”

Fackligt 

 Utredarens förslag kan ändra arbetsrätten i grunden. ”Extremt”, ”totalt obalanserat” och ”en katastrof” är några uttalanden om regeringens las-utredning.

Annons
Annons
Debatt

”Stefan Löfven – leken med våra liv måste få ett slut”

Debatt

”Vi kräver att regering och myndigheter använder sommaren till att planera en mer hållbar strategi inför höstterminen”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Nedskärningar i skolan

Östersunds rektorer flaggar för ohållbara budgetkrav

Arbetsmiljö

Rektorerna i Östersund har gått samman och skriver i ett öppet brev att nedskärningarna som krävs för att få ihop kommunens budget inte är hållbara. 

Rektorn säger upp sig i protest mot nedskärningar

Arbetsmiljö

I höst kommer sju tjänster på Styrsöskolan i Göteborgs kommun att försvinna. Beslutet har gjort att skolans rektor Christina Ingblad sagt upp sig. 

Annons
Annons
Annons

Fler lärare kan få a-kassa i sommar

Lön och villkor

I sommar har lärare utan anställning rätt till a-kassa även om de får ferielön – men bara om anställningen avslutas rätt månad.

Coronaviruset

Lärare inte prioriterad grupp för coronatester

Coronaviruset

Lärare ingår inte i MSB:s nya prioriteringslista.

Regeringen vill covid-testa fler yrkesgrupper

Coronaviruset

Staten tar kostnaderna för testning av personer med samhällsviktiga yrken, meddelar socialminister Lena Hallengren.

LR välkomnar testning av lärare

Coronaviruset

– Det är viktigt med klarhet i den här svåra tiden, säger vice ordförande Svante Tideman.

Betyg

500 miljoner för att minimera kunskapstappet: ”Otillräckligt”

Corona

De 500 miljoner som skjuts till för att minimera risken för kunskapstapp efter coronakrisen inte är tillräckligt, anser LR:s Åsa Fahlén.

Så stöttar du elever med språkstörning

Specialpedagogik

Vad är viktigast att tänka på som lärare när man undervisar en elev med språkstörning? Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare
Annelie Westlund delar med sig av de viktigaste tipsen.

Hon tilldelas prestigefyllt lärarpris

Svenska

Annika Sjödahl tilldelas Svenska Akademiens svensklärarpris 2020.

Här belönas slitna lärare med extra ledig dag

Arbetsmiljö

På Volgsjö skola får lärarna en extra ledig dag som belöning.

LR-kongressen 2020

Kongressen röstade för utökat stöd till lärare på friskola

LR-kongress 2020

Ett av fredagens beslut är att inleda en ny försöksverksamhet med stöd till lärare i privat sektor.

LR:s första digitala kongress – ”Det flyter på ganska bra”

LR-kongress 2020

Medlemsavgifter, föreningsanslag och stöd till medlemmar i privat sektor är några av de delar som avhandlas under kongressdag ett av två.

Åsa Fahlén: Vi har en tydlig linje i förbundet

LR-kongress 2020

Många beslut kvarstår till hösten, men ordförande Åsa Fahlén är glad över den digitala kongressen.

Här är styrelsens förslag till kongressen

Kongressen 2020

LR:s ordförande Åsa Fahlén summerar varje enskild proposition.

stor lärarenkät

Corona har skapat kunskapstapp för miljardbelopp

Kunskapskrav

En majoritet av lärarna anser att coronapandemin har en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling, visar en ny undersökning.

Facken: ”Anna Ekströms löften om sänkta krav infrias inte”

Coronakonsekvenser

Lärarfackens båda ordföranden kritiserar utbildningsministern för att inte hålla vad hon lovar lärarna.

Högre frånvaro bland lärare i grundskolan än på gymnasiet

Corona

I en rapport från Skolverket, som TT tagit del av, framgår det att bland grundskolans lärare var frånvaron 20 procent högre veckan efter påsk jämfört med föregående år. Frånvaron bland gymnasielärarna var nästintill samma i år som förra året.

Debatt

Debatt: ”Facket ska jobba för läraren – inte arbetsgivaren”

Debatt

”Jag vill vara medlem i ett fack som vågar lyfta den verklighet lärare befinner sig i, som vågar vara jobbigt”, skriver Alexander Skytte i en debattartikel.

Kommentera
Arbetsmiljö

Lärarna drunknar i dokumentation: ”Hanteringen av klagomål bör ses över”

Arbetsmiljö

Statskontoret ska utreda klagomålshanteringen i skolan.

”Vi behöver en alternativ plan när det blir krisläge”

Corona

”Vi behöver ett läge där vi kan dra ner på delar av vår verksamhet för att fokusera på undervisning i krisläge”, skriver Karin Boberg.

Här är eleverna i skolan varannan vecka: ”Klokt beslut”

Corona

För att minimera smittrisken under coronakrisen är eleverna på Stenbocksskolan i Ulricehamn på plats i skolan varannan vecka. 

Lärarfacken: Skolverkets stöduppdrag är meningslöst

Kritik

På torsdagen lade Skolverket upp stödmaterial för lärare på webben. Men lärarfacken är inte imponerade.

Skolverkets blixtuppdrag: Sänk arbetsbelastningen för lärare

Coronakrisen

Senast på torsdagen ska nya stödinsatser vara igång för en hårt prövad lärarkår.

Malmö vill testa tre terminer – ser paralleller med coronakrisen

Treterminssystem

Malmö stad vill bryta upp läsåret i tre terminer på sina skolor – och ser intressanta paralleller med coronasituationen.

Lärarna tvingas jaga in elever till distanslektionerna

Distansundervisning

Elever som inte loggar in, spelar tv-spel under lektionen eller tar med sig videochatten in på toaletten. Det är exempel från ämnesläraren Eva Hjelms och hennes kollegors vardag.

Undersökning: Varannan elev har varit frånvarande

Corona

I län som varit hårdast coronadrabbade har upp till hälften av eleverna varit hemma från skolan, visar en granskning av SVT.

Ljusdal sparar på skolan – drar in 100 tjänster

Nedskärningar

För att spara pengar planerar Ljusdals kommun att mitt under coronakrisen minska antalet anställda inom skolan och förskolan.

Debatt

”Hjälp skolpersonal att hantera radikalisering”

Debatt

”Det är viktigt att ge skolor och skolpersonal kunskap om vilka tecken en ung person som håller på att radikaliseras visar upp”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Här är magister Fridolins nya liv som lärare: ”Ringrostigt”

Intervju

Så ser Gustav Fridolins nya liv som lärare ut. ”Det var lite ringrostigt i början”, säger han när Skolvärlden hälsar på som första media.

Skolverkets tre scenarier inför höstterminen

Coronaviruset

Lärare kan tvingas välkomna nya gymnasieklasser på distans. Det är ett av Skolverkets framtidsscenarier.
– Jag får ont i magen när jag tänker på det, säger svenskläraren Filippa Mannerheim.

Debatt

”Lagförslaget om distansundervisning är redan föråldrat”

Debatt

”Låt utbildning via fjärr- och distansundervisning fortsatt få vara en möjlighet för Sveriges elever och lärare. Inte bara vid pandemier, utan även när normalläget är tillbaka”, skriver Peter Wilcke, verksamhetsansvarig på NTI-skolan.

Kommentera

Så påverkas syv av coronakrisen: ”Finns en stor oro”

SYV

Studie- och yrkesvägledare berörs hårt av coronapandemin. De som är friska och hoppar runt på flera skolor befinner sig en tuff situation, menar studie- och yrkesvägledaren David Spak.

NPF-elever hårt drabbade av krisen: ”Tuffaste situationen någonsin”

NPF

Coronakrisen har slagit hårt mot elever med NPF, enligt en ny rapport. 

Ny studie: Barn kan smitta lika mycket som vuxna

Corona

Barn som smittats av coronaviruset kan vara lika smittsamma som vuxna, uppger SVT och hänvisar till en ny tysk-brittisk studie som bygger på testresultat från Berlin.

Den avlidnes lärarkollegor: Varför skyddas vi inte?

Corona

Lärare på Stocksundsskolan som mist en anställd till covid-19 är oroliga för smittspridning.
– Det är jobbigt att gå till arbetet, säger en av dem till Skolvärlden.

Lärare avled i covid-19 – personalen stöttas i sorgen

Corona

På Kågeskolan i Skellefteå har en av de lärare som testat positivt för corona avlidit. 

Hovrätten: Försenat stöd är diskriminering

Särskilt stöd

Hovrätten fastställer domen som säger att Malmö stad ska betala 20 000 kronor till en elev i diskrimineringsersättning.

”Integrera sex- och samlevnad i alla ämnen”

Debatt

”Flera kvinnojourer flaggar för att kvinnor och barn utsätts för våld och sexualbrott som följd av corona-isoleringen. Låt utbildning vara nyckeln till att få ett stopp”, skriver gymnasieläraren Cajsa Blekemo.

Kommentera

Här får lärarna själva välja om de vill arbeta hemifrån

Corona

Coronapanedemin har delat upp lärarkåren i två läger: de som vill jobba hemifrån och de som vill fortsätta skolundervisningen som vanligt. Inom gymnasie- och vuxenutbildningen i Borås får lärarna själva välja.

LR: Regeringens beslut är en arbetsmiljörisk för lärare

Coronakrisen

”Flexibilitet” säger utbildningsminister Anna Ekström om att öppna för distansundervisning i grundskolan. ”Arbetsmiljörisk” menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

”Bevara mångfalden i svensk folkbildning”

Debatt

”Slopat mobilitetsstödet hotar folkhögskolors överlevnad och i förlängningen en levande landsbygd, utjämning av utbildningsklyftor, samt riskerar att en lång tradition av kunskap går förlorad”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Debatt: ”Lärarförbunden har spelats ut mot varandra”

Debatt

”Hur de två förbunden skall kunna samla alla lärargrupper under ett tak utan inbördes löne- och revirstrider och glömma det förflutna är en gåta”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera
Likvärdighet

Per Kornhall: Den här utredningen säger det självklara

Likvärdighet

Skolexperten Per Kornhall om Björn Åstrands utredning för en likvärdig skola: ”Låt oss fatta dessa beslut så vi kan börja ha lite ordning och reda i skolan.”

Förslaget: Slut med kösystem till populära skolor

Förslag

Idag lämnades utredningen om likvärdig skola till regeringen.
– Staten måste ta ett större ansvar, säger utredaren Björn Åstrand.

Debatt

”IT och heltäckande läromedel är chanslösa mot läraren”

Debatt

”Även när det kommer till distansundervisning behövs en lärare som leder arbetet. Läraren är och förblir den centrala och mest behövliga aktören i all skolans undervisning”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Norges skolor öppnar – facket kritiskt till riktlinjerna

Corona

De norska skolorna öppnar igen, men frågetecken kvarstår kring formerna.

Fler vill bli lärare i coronatider

Utbildning

Fler har sökt till lärarutbildningen i höst, visar nya siffror från UHR. 

L: Inför nationella priolistor för alla lärare

Politik

Landets hårt prövade lärare och måste avlastas under coronakrisen, säger Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.

Distansundervisning

Oro bland lärare: Mer distansundervisning efter krisen

Arbetsmiljö

När coronakrisen har lagt sig kommer flera skolor att fortsätta med den digitala undervisningen. Det tror Marcus Larsson, lärare och engagerad i tankesmedjan Balans.

Kommunens plan: Fortsätta undervisa på distans efter krisen

Digitalt

I Huddinge planerar man att fortsätta med distansundervisningen även efter coronapandemin. 

Coronakrisen drabbar SFI hårt: ”Förödande”

SFI

Utmaningarna inom SFI är stora och många lärare oroas över följderna av coronaviruset.

Föräldrar som corona-trotsar skolplikten riskerar böter

Corona

I Ekerö hålls friska elever hemma av oroliga vårdnadshavare. Nu hotar kommunen med vite.
– Föräldrar försämrar chansen för sina egna barn att klara skolan, säger en lärare.

Antalet skyddsombud inom LR växer

Skyddsombud

En kartläggning visar att Lärarnas Riksförbund har fler skyddsombud i dag än för åtta år sedan. 

SPSM efter stor skolenkät: Vi måste fånga de elever som faller

Debatt

Pandemin innebär en upp och nervänd värld för barn och ungdomar, och elever som redan innan krisen hade behov av stöd är en riskgrupp. Det skriver Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör Fredrik Malmberg.

Kommentera

Skolan tillverkar visirhållare till äldrevården i coronakrisen

Teknik

På Jämtlands gymnasium finns fem 3D-skrivare som eleverna vanligtvis använder i undervisningen. Nu används skrivarna i stället för att skapa visirhållare till äldrevården.

Läraren: ”Vår arbetsbörda under corona är övermäktig”

Arbetsvillkor

Sjukskrivna kollegor, vikariebrist och undervisning för elever såväl i klassrummet som hemma tär på lärarna i grundskolan.
– Det är som att vi ska vara någon sorts evigt fungerande maskiner, säger läraren Hanna Hermanson.

Fotbollsstjärnornas nya plan – ska bli lärare: ”Inspirerande”

Lärarutbildning

Samtidigt som de spelar fotboll på elitnivå håller Malin Winberg och Viktor Elm på att utbilda sig till lärare.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons