Annons
Jonas Linderoth lämnade offentligheten 2016, påtagligt märkt av den massiva uppståndelsen som följde med hans bok. Foto: Magnus Glans

Jonas Linderoth är tillbaka från tystnaden: ”Är orolig hela tiden”

Publicerad 22 april 2019

Fakta

Jonas Linderoth

  • Professor i pedagogik och Professor i medier, estetik och berättande.
  • Tog lärarexamen i slutet av 90-talet.
  • Jobbade som lärare en kort period innan doktorandutbildningen.
  • Disputerade 2004, var därefter verksam inom lärarutbildningen.
  • Boken ”Lärarens återkomst – från förvirring till upprättelse” gavs ut på Natur & Kultur 2016.

Relaterat

Jonas Linderoths bok ”Lärarens återkomst” var en svidande uppgörelse med trenderna inom utbildningsvetenskapen och slog ner som en bomb
i skolsverige 2016. I dag lever Jonas Linderoth fortfarande med konsekvenserna av att för en kort stund ha varit skoldebattens mest kontroversiella person.

Den här texten skulle ha skrivits för tre år sedan. Intervjun var bokad, publiceringen planerad, allt var på banan. Men sedan kom beskedet från Jonas Linderoth: Jag orkar inte mer. Jag stänger ner. Det blir ingen intervju.

– Många tror att det var den externa kritiken som var jobbig, men det var det inte. Det var den interna kritiken på arbetsplatsen, utbildningsvetenskapliga fakulteten på Göteborgs universitet. Mina absolut närmaste kollegor hade jag stöd av, men det var en stor arbetsplats. Att röra sig på jobbet var vedervärdigt.

Det säger Jonas Linderoth till Skolvärlden nu, tre år senare, när vi äntligen får chansen att fråga: Vad var det egentligen som hände?

I boken ”Lärarens återkomst” hyllar Jonas Linderoth de lärare som utbildade hans egen generation under 70- och 80-talen, och han kritiserar 1994 års läroplaner Lpo 94 och Lpf 94, samt de konstruktivistiska reformer som drastiskt stöpte om lärarrollen under 90-talet. De flyttade fokus från läraren och läromedlen till eleven, som i större utsträckning skulle skapa sitt eget lärande. Lärarens uppgift blev att stötta och underlätta elevens lärande, snarare än att själv lära ut.

Kritik mot det här skiftet hade framförts tidigare, men då av personer utanför det utbildningsvetenskapliga fältet, och ofta med en politisk agenda. Här kom plötsligt en pedagogikprofessor som sa att det kanske låg någonting i den kritiken.

– De reformer som skolan gick igenom legitimerades genom att säga att vi hade en dålig skola. Man sa att ”det som lärarna gör i dag är dåligt, det funkar inte”. Mot den bakgrunden kunde man sedan driva igenom omfattande förändringar. I backspegeln framstår det som helt absurt, för skolan som föregick Lpo 94 var en av de mest framgångsrika i världen, säger Jonas Linderoth i dag.

Inför boksläppet 2016 gjorde han vad som är brukligt när man försöker skapa uppmärksamhet kring en hårt nischad debattbok: han skrev en debattartikel som la fram bokens huvudteser i kortformat. Debattartikeln "Jag ber om ursäkt för 90-talets pedagogiska idéer" publicerades på dn.se den 24 augusti 2016, och kom att bli en av årets mest delade artiklar. Och där någonstans började saker och ting gå fel.

– Det som hände var ganska enkelt. Tidningen satte en rubrik på artikeln som fick den att se ut som något den inte var. Det låter som att jag var en av arkitekterna bakom 90-talets reformer, och att jag nu gör avbön. Men jag gick ju själv lärarutbildningen på nittiotalet, säger han.

Kritik mot konstruktivismen i skolan var sedan tidigare starkt kopplat till Liberalernas (då Folkpartiet) politik, och partiledaren Jan Björklund tog chansen att använda uppmärksamheten kring Jonas Linderoth för partiets syften. Han menade att debattartikeln var ett frikännande av friskolereformen som en faktor i skolresultatens fall. Det ledde till att Jonas Linderoth, som själv är öppen med att han ligger till vänster politiskt, blev associerad med Jan Björklund, och han upplevde att många som ville ge sig på partiledaren gjorde det genom att attackera honom. 

Folk läste den med förtecknen av hur medieberättelsen blivit.

För sina kollegor inom akademin framstod Jonas Linderoth nu inte bara som en kritiker av deras idéer, utan som en Björklundkramare. 

– I och med det var mitt liv som utbildningsvetare över, kan jag säga, eftersom Björklund betraktades som hin håle inom utbildningsvetenskapen, säger Jonas Linderoth.

Dessutom gjorde rubriksättningen att han verkade blåsa upp sig till någonting större än han verkligen var.

Artikeln blev startskottet för det som i media kom att kallas ”90-talsdebatten”. Det fanns de som berömde hans mod och försvarade hans ståndpunkter, bland andra skolexperten Per Kornhall här i Skolvärlden. Men Jonas Linderoth upplevde att folk inom hans eget skrå – utbildningsvetenskap – vände honom ryggen. I flera fall utan att ha läst vad det egentligen var han hade skrivit.

– Det som i efterhand är bittert är att upplysta akademiker i mitt eget fält var så oförmögna att läsa innehållet i texter. Att magreaktionen var så stark att de reagerade utan att läsa till punkt. Jag hade önskat att boken hade kommit ut på sina egna meriter. Den fick ju ett genomslag i och med uppståndelsen, men folk läste den med förtecknen av hur medieberättelsen blivit.

Utfryst bland en del kollegor och samtidigt bombarderad av frågor från medier och politiska sekreterare blev Jonas Linderoth till slut så stressad att något brast. Han var inte förberedd på den uppståndelse han hade skapat, och drabbades av olika stressreaktioner. Han blev halvtidssjukskriven och började tacka nej till alla intervjuförfrågningar. Den här texten är sannolikt bara en många som skulle ha skrivits för tre år sedan, men som inte blev av där och då.

Professionellt har det i längden inte gått någon nöd på Jonas Linderoth. Sjukskrivningen blev inte särskilt långvarig, och han fortsätter sin akademiska karriär med inriktning mot spel och IKT – dock på andra lärosäten.

Men vissa saker hänger kvar.

– Jag har haft problem med hjärtflimmer sedan dess. Nu äter jag en bättre medicin och har gått ner i vikt, och det hjälper. Det är väl alltid en kombination av faktorer när det gäller sådana här saker, säger han.

Jag är orolig hela tiden. Jag är hela tiden försiktig med vad jag skriver och säger.

Han har tidigare varnat andra personer för att ge sig in i skoldebatten, sagt att det inte är värt det, att priset man får betala för att vara avvikande är för högt. Men nu är han inte lika säker på det. Nya debattartiklar om skolan med Jonas Linderoth som avsändare börjar dyka upp. Och han skriver på en ny bok.

– Ibland kan jag tycka att det var värt det. Om jag lyckades bidra till att debatten som jag ser det har blivit lite mer nyanserad så var det värt det på ett plan. Men det är olika under olika dagar. Ibland känner jag att ”Vad fan skulle jag in och rota i det här för? Jag har en utmärkt karriär, och det här var ju bara en sidogrej som inte skulle ta över hela mitt liv”. Men skolan är så viktig, jag kan inte låta bli. Jag tycker att tonen och innehållet i skoldebatten har blivit bättre sedan dess. Det finns en kritik av lärandebegreppet kontra undervisningsbegreppet. Det är den återupprättelsen som kommer nu.

Är du orolig för att något liknande ska hända igen?

– Jag är orolig hela tiden. Jag är hela tiden försiktig med vad jag skriver och säger.

Jonas Linderoth upplevde att folk inom hans eget skrå – utbildningsvetenskap – vände honom ryggen.Han är fortfarande less på sammanblandningen mellan pedagogik och politik, och han tycker det är tragiskt att debatten så ofta fastnar i antingen-eller-resonemang som i grunden inte är förankrade i lärarnas verklighet.

– Det dyker upp så konstiga motsättningar. Som det här att man pratar om antingen flumskola eller katederundervisning. Det handlar ju inte om att bara jobba med instruktion, eller bara jobba med grupparbeten. Hela diskussionen är ibland så infantil, och det är som att debatten består av onda och goda människor, och alla tycker såklart att de själva står på den goda sidan.

Nästa steg enligt Jonas Linderoth är alltså på sätt och vis samma sak som han propagerade för 2016: Det måste vara okej att kritisera alla idéer, utan att bli stämplad som det ena eller det andra. Den sortens öppna diskussion menar han är grundläggande, i synnerhet inom universitetsvärlden.

– Jag tycker fortfarande att det finns en risk att debatten lutar sig tillbaka till ett polariserat politiskt läge. Och det är olämpligt att skolan används för partipolitiska intressen som den gör i Sverige. Det har gjort att du inte kan prata om pedagogik i skolan utan att det blir politik. Det dyker upp på forskarseminarier också. Plötsligt säger någon ”nu låter det där som Björklunds politik” och då är det locket på. Då kan vi inte prata om det längre. Så ska det ju inte alls fungera på ett universitet, säger han.

Han är också kritisk till vad han menar är en alldeles för trendkänslig policyapparat kring skolan, och eftersöker en långsiktigare strategi från alla inblandade parter.

– Man är alldeles för snabb att lägga in det senaste och nyaste i sina dokument. Ta begrepp som ”algoritmiskt tänkande” eller ”entreprenöriellt lärande”. Har man lite historisk koll på det här så vet man att sådana begrepp lever i 4–5 år och sedan försvinner de, när det visar sig att de inte är så väl underbyggda. Exempel på trender som gått igenom den processen är lärstilar och det här med höger och vänster hjärnhalva. Nu är det neurologi och hjärnforskning som gäller. Jaha, då kör vi det i några år, men det kommer att komma en backlash mot det.

– Det pågår en levande debatt om olika kunskapssyner och att då som policymakare ställa sig på ena sidan av den debatten är tjänstefel. Vi måste hitta ett sätt att bedriva undervisning utan att springa på varenda boll.

Var finns de här policymakarna?

– De finns exempelvis inom fackförbunden, SKL, Skolverket, ute i kommunerna, Friskolornas riksförbund med mera. Olika människor med olika egenintressen kopplade till skolan. På lärarutbildningen också. Människor har en agenda när de bygger skola, och det är inte bra.

Den nya boken är långt ifrån klar. Faktum är att den just är påbörjad. Det ska inte bli en till debattbok, utan snarare en praktisk handbok.

– Det finns tre skrivna kapitel så här långt. I den mån jag är engagerad i pedagogik utanför min forskning nu så handlar det om att jobba med vad jag tycker är bra. Jag vill skriva en konkret bok för alla som vill bedriva undervisning. Vi måste hitta tidlösa sätt att undervisa, säger Jonas Linderoth. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Statsbidrag

Kommunen la statsbidrag för likvärdighet på rektorslöner

Statsbidrag 

Härryda kommun får skarp kritik för sin hantering av statsbidraget för ökad likvärdighet. Trots varningar har kommunen valt att lägga riktade pengar på annat än de var avsedda för – bland annat rektorslöner.

Skolverket: ”Det blir bevakning på Härryda”

Statsbidrag 

Chefen för statsbidragsenheten på Skolverket reagerar när Skolvärlden informerar honom om bidragen till Härryda. 
– Vi kommer att följa upp det här när pengarna är använda. Det blir en bevakning på Härryda, säger Andreas Spång.

Annons
Annons
Annons

Skolans mentorssatsning ska locka fler behöriga lärare

Arbetsmiljö

På Pajala centralskola infördes heltidsmentorer i höstas för att underlätta för lärarna. Nu hoppas fack och lärare att satsningen utökas – och att införandet kan locka fler behöriga lärare till kommunen.

Lärarnas vanligaste frågor om betyg

Betyg och bedömning

Hur ”särskilt beaktar” man provresultat, och var går gränsen för F? Det är betygstider och Skolverket tar just nu emot tusentals frågor från lärare som söker tydlighet.

Annons
Annons

Forskaren: Appar lika effektiva som läs- och skrivträning

Tekniska hjälpmedel

Elever lär sig att läsa och skriva lika bra av att använda appar som av att träna på traditionellt vis. Men bara om de har skriv- och lässvårigheter, visar en undersökning från Linnéuniversitetet.

Annons
Lön

Hot om strejk i Norge – lärare kräver bättre lön

Strejk

Det kan bli lärarstrejk i Norge på fredag. Tusentals lärare står redo att gå ut i strejk om parterna inte når en överenskommelse kring löneutvecklingen.

Så mycket ökar lärarlönerna

Löner

Lärares löner fortsätter öka. Enligt ny statistik fick både gymnasielärare och grundskolelärare en tusenlapp mer i plånboken varje månad under 2018.  

Hon fick Pennsvärdet 2019: ”Började gråta när jag fick beskedet”

Pennsvärdet

Pedagogiska par, trelärarsystem och enskilda samtal med 43 elever varje vecka. Under tjugo års tid har läraren Pavlina Spanos utvecklat ett framgångsrikt arbetssätt på Enbacksskolan i Tensta. Nu tilldelas hon Pennsvärdet.

Otrygga arbetsmiljön på skolan får fler lärare att sluta: ”Inte hållbart”

Arbetsmiljö

Lärare och fack har slagit larm om kaoset på Vivallaskolan i Örebro med sjukskrivna lärare och ordningsproblem. Nu lämnar fler behöriga lärare skolan.

För få sökte lärarutbildning – nu ställs den in

Lärarutbildning

Det blir inga antagningar till Karlstads lärarutbildning som kombinerar studier med jobb. För få har sökt för att det ska fungera ekonomiskt.

Lärarmarschen

Lärarmarschen tog över gatorna i Göteborg

Lärarmarschen

2000 lärare protesterade i Göteborg på söndagen för en dräglig arbetsmiljö och mot sparkrav på skolan.
– Sådana här gräsrotsinitiativ visar tydligt att situationen inte håller. Det är bra att lärarna säger ifrån, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén som deltog i protesterna.

Här protesterar tusentals mot nedskärningarna i skolan

Lärarmarschen

”Vi bygger, bygger upp och ni river, river ner” skanderade flera tusen personer som samlats på Mynttorget i Stockholm. Under lördagen protesterade lärare mot nedskärningarna och en allt tuffare arbetsmiljö i landets kommuner.

Alla nedskärningar får lärarna att koka

Spara på skolan

Inför valet 2018 talades det om satsningar på skolan. I verkligheten har det blivit precis tvärtom. Under rubriken ”effektiviseringar” skär kommuner över hela Sverige i anslagen till skolan.
 – Många lärare mår mycket dåligt, säger Peter Nilsson, LR:s kommunombud i Sjöbo.

”Fler lämnar yrket på grund av arbetsmiljön”

Demonstration

På lördag går Malmös lärare samman i en protestmarsch mot nedskärningar i skolan.
– Det kommunen kallar för effektiviseringar bryter mot vårt kollektivavtal, säger LR:S distriktsordförande Catharina Niwhede.

Anna Ekström om marschen: ”Jag välkomnar det”

Lärarmarschen

I helgen samlas lärare i hela Sverige för att demonstrera mot nedskärningar i skolan och ohållbar arbetsmiljö.

Protest mot skolnedskärningar: ”Lärarna går på knäna”

Lärarmarsch

På lördag samlas lärare i Jönköping för att protestera mot kommunens skolnedskärningar.

Nedskärningarna i Umeå slår hårt mot grundskolan

Nedskärningar

Besparingar på skolan i Umeå har framförallt drabbat grundskolan. Arbetsbördan ökar och lärare får vikariera för varandra.
– Vi får fler moment och saker som ska göras på färre händer, säger Dan Åberg biträdande kommunombud i Umeå.

”Lärarmarschen är bara början”

Spara på skolan

Lärarna i Uppsala har fått nog av kommunens besparingar på skolan. På lördag samlas demonstranter för att protestera mot nedskärningarna.

”Många uttrycker frustration för hur de ska orka”

Nedskärningar

I Huddinges budgetförslag för 2020 väntas besparingar på 35 miljoner. Nu protesterar lärare från kommunen i Lärarmarschen.
– Allting ska bli så effektivt – många uttrycker frustration för hur de ska orka, säger specialläraren Elisabet Engberg.

”Det handlar om våra sämre arbetsvillkor”

Demonstration

I helgen samlas lärare i sex svenska städer för att demonstrera mot nedskärningar i skolan. Gymnasieläraren Mattias Axelsson i Göteborg hoppas att det kommer ge lärarna en gemensam styrka.

Alexander Skytte bloggar: ”Marschen har börjat – och vi kommer inte att stanna”

Lärarmarschen

"Dagen D närmar sig då förskolans, skolans och fritidshemmens yrkesgrupper kommer manifestera mot nedskärningar och en fortsatt försämrad arbetsmiljö." Det skriver Alexander Skytte, grundare av Lärarmarschen och bloggare på Skolvärlden.

Kortare förberedelseklass ledde till gymnasiebehörighet

Nyanlända

På Renforsskolan i Vindeln har man kortat ned förberedelseklassen för nyanlända och resultaten har gått upp. Nu blir majoriteten behörig till gymnasiet.
– Vi gör på ett annat sätt och det har visat sig ge väldigt fina resultat, säger Lligo Matson, lärare i matematik och NO.

Stockholm sämre än snittet på att erbjuda särskilt stöd

Särskilt stöd

Stockholms stad har anmälts till Skolinspektionen för bristande stöd till elever. 

Lärare hängdes ut på sociala medier

Sociala medier

Lärare i Skövde hängdes ut på Instagram – och facket menar att skolan inte gör tillräckligt för att stoppa det.
– Som det är nu är risken stor att många lärare kommer att fortsätta utsättas, menar kommunombudet Johan Østerstrøm.

Betyg

660 lärare i upprop: Provbetyget lurar elever och föräldrar

Betyg

Mer än 660 lärare har gått samman i ett upprop om hur det sammanvägda betyget på nationella proven lurar elever i engelska.

Läraren på spetsutbildningen: Finns elever som inte skulle känna sig hemma

Spetsutbildning

Spetsutbildningarna på högstadiet och gymnasiet är uppskattade – men tillgängligheten är inte likvärdig över skolsverige. 

Här tvingas lärarna undervisa i korridorerna

Arbetsmiljö

Håstaskolan i Hudiksvall har i flera år haft problem med brist på utrymme. Lärarna sitter med eleverna i korridorer och skolans bibliotek när det inte finns någon plats. 

Framtidsarbetet i fokus på LR:s extrakongress

Fackligt

Lärarnas Riksförbund höll i veckan en extrakongress i Stockholm för att stämma av framtidsarbetet inom förbundet. 

Lista

Ny rankning: Bästa och sämsta skolkommunerna

Lista

Hur lyckas din kommun med skolan utifrån sina förutsättningar? En ny ranking försöker ta reda på just det – och Bengtsfors hamnar i topp. 

”Skolan har förlorat fotfästet”

Debatt

”Vi skulle kunna bygga en ny modern vision om god och framgångsrik undervisning. Många väntar ivrigt på en Ellen Keys efterträdare”, skriver Rolf Ekelund, filosofie magister och utbildad ämneslärare.

Kommentera
Matematik

Forskning: ”Problemlösning måste bli större i matematiken”

Matematik

Rutinuppgifter och utantillinlärning är det som dominerar matematikundervisningen. Men forskningen pekar på problemlösning för att eleverna ska utvecklas.

Arbetsmiljö

Arbetstidsmodell minskade extraarbetet för lärarna

Arbetsmiljö

På Ferlinskolan i Filipstad används en arbetstidsmodell för att undvika extraarbete för lärare. 

Per Måhl: ”Digitala lärplattformar förstör betygssättandet”

Betyg

Bedömning och betygssättning hör inte hemma i de digitala lärplattformarna menar betygsexperten Per Måhl.
– Jag anser att de digitala lärplattformarna förstör betygssättandet.

Majoriteten av lärarna planerar lektioner utanför arbetstid

Arbetsmiljö

I en enkät från Karlstads universitet med 2 200 lärare säger majoriteten att de jobbar med sin lektionsplanering och efterarbete utanför arbetstiden.

Religiösa föräldrar pressar lärare att ändra undervisningen

Skolinspektionen

En skola i Jukkasjärvi hotas med vite på en halv miljon. Föräldrar har pressat lärare till att undvika obligatoriska moment i undervisningen – bland annat är sex- och samlevnadsundervisningen bristfällig på skolan och lärare undviker populärmusik i undervisningen.

Ny granskning: Särskolan får mindre stöd och uppmärksamhet

Särskola

En granskning från Riksrevisionen visar att grundsärskolan inte får samma stöd och uppmärksamhet från regeringen och Skolverket som grundskolan. Bland annat får grundsärskolan färre bedömningsstöd och sämre kunskapsuppföljning än andra skolformer.

Kristina: Därför är jag studie- och yrkesvägledare

SYV

Kristina Salenstedt Linder är studie- och yrkesvägledare på Blackebergs gymnasium i Stockholm. Här berättar Kristina om varför hon är syvare – och vad hon skulle vilja förändra.

Ann-Charlotte: Därför är jag lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Ann-Charlotte Jönsson i Mörrum om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Skolinspektionen: Lärare gör fel vid betygssättning

Betyg

Elevernas kunskaper utvärderas inte tillräckligt vid betygsättning vilket riskerar att ge eleverna olikvärdiga betyg. Det slår Skolinspektionen fast i en granskning som gjorts inom kursen svenska 3 på gymnasiet.

Skolans ledning åtalas – skulle starta bank med skolpengen

Brott

Fem tidigare styrelseledamöter i friskolekoncernen Al-Azhars stiftelse åtalas för grova ekobrott. Den tidigare styrelsen misstänks ha låtit föra ut elva miljoner kronor ur skolverksamheten för att starta en bank.

Skadestånd till facken efter att kommunen bröt mot MBL

Fackligt

Staffanstorps kommun har utestängt fackförbunden från budgetarbetet – två år i rad. Nu tvingas de betala 200 000 kronor för brott mot medbestämmandelagen.

Debatt

”LR behöver förtydliga arbetstiden”

Debatt

”Jag yrkar att LR förtydligar för medlemmarna att enligt avtalet ska lärare arbeta 45,5 h”, skriver Lars Thomsen i Jokkmokk.

Kommentera
Hej, lokalombud!

Stellan i Norrtälje: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Stellan Armandsson är lokal- och huvudskydsombud i Norrtälje. Han tycker det är viktigt att känna solidaritet med medlemmarna och göra deras situation bättre.

Betyg

Föräldern skällde ut mig i mitt eget hem

Blogg

”Där i mitt eget kök skällde en för mig främmande person ut mig. Jag kommer ihåg min utsatthet. Oron som samtalet väckte hos mig”, skriver läraren Karin Boberg.

OECD-rapporten som g(l)ömdes bort

OECD-rapport

”Det här var alltså något som Carl Bildt och de andra i den regeringen kände till. Ändå valde man att genomföra reformer på det sätt man gjorde.”
Per Kornhall har läst den g(l)ömda rapporten om svensk skola.

Lärarstrejk

Strejkande lärare i Polen: ”Vill behandlas med värdighet”

Strejk

Lärarstrejken i Polen avslutas tillfälligt efter nästan tre veckors protester – men det betyder inte att kampen är över enligt facket. Lärarna tänker ta upp strejken i höst om inget förändras.

”Spara inte på skolan – satsa istället”

Debatt

”Kommuner som satsar mera målmedvetet, strukturerat och långsiktigt på att få eleverna och lärarna att må bra fysiskt mentalt och socialt kommer att gå vinnande ur det här”, skriver Acki Wästlund.

Kommentera
Hot och våld

Var fjärde lärare har utsatts för hot och våld

Undersökning

Var fjärde lärare uppger att de har utsatts för hot och våld under det senaste läsåret. Det visar Skolverkets senaste attitydundersökning.

Sofia: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Sofia Björk i Malmö om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Forskning om särskilt begåvade elever – med lärarna i fokus

Särskild begåvning

Forskningen om särskilt begåvade barn utgår ofta från elevens perspektiv. Men i Elisabet Mellroths nya avhandling får lärarna stå i centrum.

Jonas Linderoth är tillbaka från tystnaden: ”Är orolig hela tiden”

Intervju

Jonas Linderoth lever fortfarande med konsekvenserna av att för en kort stund under 2016 ha varit skoldebattens mest kontroversiella person.

Reportage

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Tiyodora är länken till modersmålet

Modersmål

På Scheeleskolan i Köping hänger den arabiska modersmålsundervisningen ihop med resten av undervisningen. Länken heter Tiyodora Abdulahad som i fjol prisades för sitt arbete.

Granskning undervisningstid

Lärarnas undervisningstid har ökat med två veckor per läsår

Granskning

Under 2000-talet har grundskole- och gymnasielärarnas genomsnittliga undervisningstid ökat med motsvarande två veckor per läsår. På många skolor tas det inte längre in vikarier när lärare är korttidssjuka eller behöver vabba, visar en ny undersökning.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons