KG-Jens styr upp klassdebatten

Jens Tollskog undervisar i SO-ämnena på Sannerudsskolan, en 7–9-skola i Kil i Värmland. Han har varit lärare i 19 år och tycker att han har hittat ett bra upplägg för att använda valet i sin undervisning.

– Ett valår ger mycket draghjälp. Valet diskuteras överallt och det är tacksamt att ta upp. Det märks tydligt i vilka hem det pratas mycket politik.

Jens Tollskog brukar börja sin kurs i samhällskunskap för åttondeklassarna med en genomgång av 1800-talsismerna och kopplingen till dagens politik och partier.

– Det undervisar jag om från katedern. Går igenom blockpolitik, hur en regeringsbildning går till, varför det finns partier och så vidare. Det ger en grund som eleverna behöver. Det är viktigt att de förstår de huvudsakliga skillnaderna mellan partierna och att de får en känsla för vad som är höger och vänster i politiken. När vi går igenom ismerna brukar jag också ta upp Sverigedemokraternas historia.

Jens Tollskog lägger inte mer fokus på Sverige-demokraterna än på de andra riksdagspartierna i sin undervisning. Det händer att det blir diskussioner om SD och deras invandringspolitik bland eleverna.

– Eleverna måste få framföra sina åsikter. Det ska vara högt i tak i klassrummet, ingen censur, men jag är noga med att ingen ska uttala sig kränkande och jag håller mig till fakta när jag bemöter åsikterna. En god metod är att ställa motfrågor. Om en elev hävdar att det är ”invandrarnas fel att det går dåligt för Sverige” ställer jag frågor och ber honom eller henne att utveckla. Jag tycker att den sokratiska undervisningsmetoden är bra i sådana lägen: att inte ge svar utan att ställa följdfrågor. Det kapar inte diskussionen, men får eleven att tänka till.

Många högstadieungdomar som Jens Tollskog möter uppfattar val och politik som något trist och abstrakt som hör vuxenvärlden till. Rollspelet brukar få dem att ändra sig.

– I läroplanen betonas att eleverna ska tränas i att uttrycka egna åsikter kring politiska frågor. I rollspelet får eleverna sätta sig in i politiska åsikter och sedan argumentera för dessa. Det tror jag ger dem en grund att med tiden utveckla egna och självständiga ställningstaganden.

Med material från valstugorna och partiernas hemsidor får Jens elever fördjupa sig inom tre politikområden, vanligtvis skatter, skola och miljö. Några av eleverna utses sedan till talespersoner inför den stora valdebatten.

Då möbleras klassrummet om och debattörerna får ställa sig blockvis, precis som det brukar se ut i tv-studion.

– Jag brukar presentera mig som K-G Bergström och är den som fördelar ordet och leder debatten. Varje talesperson får inleda med ett anförande och sedan är ordet fritt. Jag brukar vara noga med att eleverna ska klä upp sig inför detta, och det brukar de gilla. När det blir riktigt lyckat lever de sig verkligen in i rollen, till och med pratar som politiker och använder en helt annan retorik än annars, säger Jens Tollskog.

Enligt kursplanen i samhällskunskap för årskurserna 7–9 ska undervisningen bland annat behandla Sveriges politiska system och de politiska ideologierna. Kombinationen av katederundervisning, rollspel, nyhetsbevakning och inhämtande av information från partiernas, riksdagens och regeringens hemsidor gör att de formella kunskapskraven uppfylls, menar Jens Tollskog.

– Den här kursen brukar uppskattas och det är jag väldigt glad för. Det finns ett politikerförakt hos många, som nog kommer hemifrån, och det gör att jag kan få brottas med en ganska negativ förinställning. Är det något jag borde undervisa mer om så är det lokal politik, kan jag tycka. Det kommer mest upp spontant om det är någon särskilt aktuell fråga. EU tar vi upp i årskurs nio, men då handlar det inte så mycket om parti-
politik utan mer om EU:s organisation och historia.

Hur pratar ni om källkritik och information som kommer från partierna själva?

– Vi talar om partipropaganda och att det är skillnad på propaganda och fakta. Det känns som att eleverna har förståelse för det. Jag brukar också vara noga med vilka källor jag hänvisar eleverna till.