boberg_forkortningar

Karin Boberg har jobbat som lärare i över 18 år och har ändå svårt med alla förkortningar inom skolans värld.

Arbetsmiljö

Hänger du med i skolans förkortningsdjungel?

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Ena dagen står det ”EHM” på schemat och den andra får du påminnelser i arbetsrummet om att inte glömma ”LPP” efter lunch.

För det otränade ögat kan det var svårt att hänga med i vad alla förkortningar i skolans värld betyder.

>> Har du koll på de här 53 skolförkortningarna? Klicka här för att testa dig själv i Skolvärldens quiz! >>

Karin Boberg, högstadielärare i de samhällsorienterande ämnena på Glömstaskolan i Huddinge, har arbetat över 18 år som lärare. Hon tycker, trots sin långa yrkeserfarenhet, att det kan vara knepigt att hänga med i förkortningsdjungeln.

– Det finns jättemånga förkortningar i läraryrket. Det mest spännande är att de flesta förkortningarna är arbetsplatsbundna. Byter du arbetsplats får du en helt ny uppsättning och alla förväntas kunna skolans förkortningar, säger hon.

Tidigare arbetade Karin Boberg på Kunskapsskolan i Stockholm.

– Där stod det ”PH”-samtal på alla lärares scheman, vilket betyder personligt handledarsamtal. Det existerar inte i resten av Skolsverige, utan det är direkt kopplat till Kunskapsskolans värld.

Alla skolor har sina unika förkortningar

I dag arbetar hon inom en annan kommun och även där har man egna förkortningar.

– Vi har bland annat en förkortning som lyder ”LTTF”, vilket står för ledningens tid till förfogande. I början tänkte jag bara: ”Är det här någonting som jag förväntas vara med på?”. Det är omöjligt att koda vad det är frågan om. Det är tur att jag har så snälla kollegor som kunde tala om för en nyanställd vad jag förväntas vara med på, säger hon och fortsätter:

– Alla skolor har sina unika förkortningar. Så bara för att du kommer in i skolvärlden och har pluggat på vissa förkortningar så är det inte alls säkert att det fungerar överallt.

Tycker du att det är för mycket förkortningar i lärar-yrket? 

– Det har jag faktiskt aldrig reflekterat över. Men vad som är spännande är att vi lärare håller på med pedagogik och där vi strävar efter att vara tydliga och få elever att utvecklas, men när man tar hand om sin egen personal och sin egen organisation har man tappat tydligheten någonstans.

Karin Boberg har under sina år i yrket sett förkortningar komma och gå – och på senare år upplever hon att det har blivit fler.

– Det har väl att göra med att många av förkortningarna är förknippade med alla de här sakerna som lärare har blivit ålagda att göra de senaste åren.

På den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen (Isof) har man som uppgift att samla in, bevara och forska om dialekter, ortnamn, personnamn och folkminnen. Man arbetar även med språkvård och språkpolitik.

På myndigheten har man en särskild avdelning, Språkrådet, som är inriktad på just språkvård. Där ansvarar man för språkvården i Sverige och är det officiella organet för språkvård.

– Vårt generella intryck är att mängden förkortningar, i första hand initialförkortningar, ökat på många håll de senaste decennierna. Man ser det inom många fackspråk, i företags- och organisationsnamn, i yrkestitlar och så vidare, säger Ola Karlsson, språkvårdare i svenska på Språkrådet, till Skolvärlden.

Även inom skolvärlden tycks förkortningarna ha ökat, säger han.

– Säkert delvis till följd av ökad digitalisering och en mångfald av nya administrativa, den så kallade ”förpappringen” av läraryrket, och pedagogiska inslag för lärare vid sidan av själva ämnesundervisningen. Inte heller där har vi konkreta siffror.

Kommentera