rapport
Skolranking

”Kommunerna borde lära av dem som lyckats bäst”

Västsvenska Handelskammaren har granskat hur skolorna i regionen står sig nationellt. Navet Göteborg tappar i jämförelsen och de bästa kommunerna i regionen dyker upp först på tiondeplats. Det duger inte, menar Johan Trouvé, Handelskammarens vd.

Om rapporten

Läs rapporten Betyg A eller F- så klarar sig västsvenska skolor i ett nationellt perspektiv i sin helhet

Rapporten utgår från sju olika parametrar. Bland annat avgångsbetyg i årskurs nio, andel som uppnått minst betyget E i matematik, andel behöriga till gymnasiet och grundläggande behörighet till högskola och universitet.

I topp
1 Danderyd
1 Lomma
1 Täby
4 Lidingö
4 Vellinge
6 Nacka
6 Ystad
8 Hammarö
8 Lund
10 Härryda
10 Kungsbacka
10 Nykvarn
10 Sollentuna

I botten 
273 Ånge
278 Bollnäs
278 Lindesberg
278 Munkfors
278 Sandviken
278 Sorsele
278 Valdemarsvik
284 Fagersta
284 Lessebo
284 Nordanstig
284 Skinnskatteberg
284 Surahammar
289 Ockelbo

Det är många instanser som är intresserade av hur det går i skolan. Nu har Västsvenska handelskammaren undersökt hur bra skolorna i Västsverige står sig en nationell jämförelse. Utifrån sju parametrar som är särskilt viktiga för ett konkurrenskraftigt näringsliv har resultaten för landets skolkommuner jämförts. 

Sverigerankingen toppas av Danderyd och Täby i Stockholmsområdet och Lomma i Skåne. Bäst i Västsverige är Härryda, Kungsbacka och Tjörn som delar en tiondeplats på listan.

– Det jag tycker är anmärkningsvärt är att Västsverige är lite sämre än Malmöregionen och Stockholmsregionen generellt. Göteborg hamnar något före Malmö men utvecklingen över tid är sämre i Göteborg. Det tycker förstås jag som företräder Västsverige är synd och tråkigt. Vi vill uppmärksamma politikerna på den situationen, säger Johan Trouvé, vd på Västsvenska Handelskammaren. 

Han menar att kommunerna måste bli bättre på att utvärdera sin verksamhet i förhållande till dem som lyckas bättre.

– Vi tycker att kommunerna generellt sett är alldels för dåliga på att använda sig av bechmarking. Hade det gällt näringslivet och man har 289 konkurrenter så hade man givetvis tittat på vad de gör som ligger i topp. Det gör man inte i den kommunala världen på samma sätt. Om man har kommuner som ansträngt sig och blivit mycket bättre, då ska man titta på dem och ta reda på vad de gjort.  

Johan T talar också om att satsa på lärarna men inte generellt.

– Vi ser att matematik, naturvetenskap och teknik är bristämnen. Då bör man höja lönerna inom de områdena hellre än att smeta ut löneökningar på alla lärare, säger han och fortsätter.

– Vi tycker också att de kommuner som har högskolor borde kunna dra nytta av det för att förbättra resultaten. Det ser vi i övriga landet men inte i Västsverige. Trollhättan, Skövde och Borås borde kunna dra större nytta av att man har högskolor i sina kommuner. 

Är du oroad vad gäller företagens framtida möjligheter att rekrytera?
– Ja, det är de signaler vi får från våra medlemmar och det är därför vi driver den här frågan. Skolan är näringslivets viktigaste leverantör. Kompetensförsörjningen är viktigast för att företagen ska kunna finnas kvar och fortsätta utvecklas. Allra mest oroad är jag över lärartillgången i de naturvetenskapliga ämnena. 

Vad gör Västsvenska Handöeskammaren för att påverka situationen? 
– Vi vill inte bara peka på problem utan också bidra till förändring. Vi driver till exempel projektet Mathivation för att entusiasmerar ungdomar att satsa på matematik. Vi jobbar också med att få näringslivet och skolvärlden att träffas. Vi tror på att det är viktigt att eleverna får bilder av vad de kan utbilda sig till och arbeta med. Få ungdomar känner till vilka företag och yrkesmöjligheter som finns på hemmaplan. Det jobbar vi med. 

Kommentera