Annons
Foto: Jakob Hydén

Kreativt businesstänk motiverar elever

Publicerad 25 april 2013

Det entreprenöriella lärandet ska genomsyra hela det svenska utbildningsväsendet – från förskola till universitet. Men ännu finns ingen forskning om hur detta kommer att påverka elevernas resultat.

Enligt läroplanen ska skolan bidra till att alla elever utvecklar ”ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap”. Det entreprenöriella lärandet ska genomsyra skolgången från start till mål, heter det i läroplanerna.

Men kunskapen om vad entreprenöriellt lärande faktiskt får för effekter i skolan, på kunskapsinhämtningen och på elevernas resultat, är obefintlig.

– Det finns inga utvidgade eller längre studier som visar om entreprenöriellt lärande har några effekter på elevernas lärande. Det som finns är antaganden. Men lärare som har jobbat på det här sättet en tid vittnar ofta om att elevernas motivation ökar, säger Eva Leffler, forskare vid Umeå universitet.

Hon leder ett treårigt projekt om entreprenöriellt lärande som forskningsinstitutet IFOUS startade förra hösten. Syftet är att klarlägga sambandet mellan entreprenöriellt lärande och elevernas resultat. 13 skolhuvudmän från olika delar av landet deltar och finansierar tillsammans med Svenskt Näringsliv.

Eva Leffler säger att det fortfarande finns en hel del missuppfattningar kring begreppets innebörd.

– Det finns en föreställning om entreprenören som en kapitalist eller nyliberal person som bara fokuserar på ekonomisk vinning. Bland en del lärare finns det farhågor kring vad det är vi ska fostra våra elever till. Sedan finns det ju alltid en oro för sådant som är nytt och som man inte känner till.

Men att tolka det entreprenöriella lärandet som att alla elever ska fostras till att bli egenföretagare är ett misstag, menar Leffler.

– Om man läser vad som står skrivet i läroplanen så framgår det att det i grundskolan handlar om ett förhållningssätt till lärande. På gymnasiet handlar det om både ett förhållningssätt och om rent entreprenörskap, men värdena som skapas behöver ju inte vara ekonomiska, det kan också handla om sociala och kulturella värden, säger hon.

Camilo von Greiff, forskningsledare på SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, menar att införandet av det entreprenöriella lärandet innebär en risk för mer flumpedagogik.

– Det främsta problemet är att begreppet mig veterligen inte är definierat vilket öppnar upp för vetenskapligt ogrundade tolkningar som kan vara ineffektiva för elevernas kunskapsutveckling. Jag ställer mig också skeptisk till att staten tvingar på lärare, rektorer och huvudmän vissa former för hur undervisning ska bedrivas.

Kan man inte se det entreprenöriella lärandet som en naturlig utveckling av skolväsendet?

– Nej, en naturlig utveckling av skolväsendet vore att utbildningen i högre utsträckning baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet, i enlighet med den nya skollagens skrivningar, säger Camilo von Greiff.

Genomslaget för det entreprenöriella lärandet är på inget sätt en isolerad svensk företeelse. De flesta EU-länder har numera infört begreppet i sina skoldokument och entreprenörskap är en av EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande.

– Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande är två helt olika saker. Det första kan vara ett ämne eller en del av ett ämne på gymnasieskolan och kan där säkert ha en plats. Det senare är som sagt odefinierat men tycks vara mer ett synsätt som ska prägla hela undervisningen. De viktiga förmågor som initiativkraft och engagemang som synsättet sägs bidra till att utveckla finns sedan länge med i skolans styrdokument så på ett sätt slår man in öppna dörrar, säger Camilo von Greiff och lägger till:

– En tolkning av begreppet som tycks vara spridd är att eleverna i hög grad ska söka sin egen kunskap och att lärarna främst ska agera som ”handledare” eller ”coacher”. Min läsning av forskningen på området säger mig att ett sådant förhållningssätt inte har stöd i forskningen utan snarare tycks vara ideologiskt motiverat.

Lärarkåren verkar aningen splittrad inför det entreprenöriella lärandet. En av dem som tagit till sig begreppet och verkligen brinner för det är Sofi Holmgren, lärare i samhällskunskap, historia och entreprenörskap på Hässleholms tekniska skola.

– För mig handlar entreprenörskap om drivkraft, att få eleverna att växa och brinna för något. Som lärare är det vår främsta uppgift och med entreprenörskapet kan man utveckla de här sidorna hos eleverna på ett väldigt konkret sätt, säger hon.

Sofi Holmgren arbetar också som UF-coach inom Ung företagsamhet. När Skolvärlden träffar henne är hon på UF-mässa i Helsingborg och stöttar fyra av sina elever som startat tillverkning av klockor i trä.

– Ung företagsamhet är ett av de redskap som jag använder mig av. Att starta ett företag är ett bra sätt att öva sig. Det behöver nödvändigtvis inte vara så att man lyckas, det viktiga är att man utvecklas, lär sig och växer som människa, säger Sofi Holmgren.

Men hon säger också att det är svårt att få det entreprenöriella lärandet att genomsyra undervisningen i alla ämnen. Det är mycket annat man som lärare ska hinna med och tvingas prioritera.

– Hittills tror jag att många lärare har skjutit det här ifrån sig och tänkt att ”det kan väl någon annan sköta”. Alla har ju sina kursmål som ska uppnås, och det går före. I grunden tycker jag att införandet av entreprenöriellt lärande är något bra, men frågan är om det måste omfatta alla lärare i alla situationer.

Så kan du arbeta

• Entreprenöriellt lärande är inte ett vanligt grupparbete, det är en process. Du som lärare måste delta och coacha, guida, pusha och visa passion.

• Låt eleverna hitta vägen mot målet men var vid deras sida som bollplank. Ge utrymme för elevernas kreativitet och självständighet. Ta till vara elevernas egna lösningar på problem. Kom ihåg att även om allt går snett så lär man sig av det också.

• Du som lärare måste föregå med gott exempel i ditt ledarskap. Du måste visa att du tror på det du gör. Våga visa passion och var lite galen. Ge eleverna ansvar men sätt tydliga gränser. Markera om gränserna överträds.

• Se till att arbetsuppgifter och uppdrag är verklighetsanknutna. Lägg ribban högt genom att visa goda exempel, gärna dina egna, för att öka trovärdigheten.

• Utsätt eleverna för skarpt läge så att de utmanas och förlägg undervisningen i ”verkligheten”. Delta exempelvis i FN-rollspel, tävlingar eller seminarier. Åk på studiebesök på företag och försök etablera samarbeten.

• Arbeta i projektform. Börja i liten skala med ett ämne och koppla sen på flera.

• Arbeta med Ung företagssamhet eller övningsföretag. Företagsformen är en bra modell för att stimulera initiativ-tagande och problemlösning.

• Använd etablerade koncept som ”Finn upp” och ”Framtidsfrön”.

• Ha ett tydligt mål och deadline.

• Arbeta med ledarskap och gruppdynamik. Sträva efter att skapa fungerande grupper. Backa inte för konflikthantering.

• Använd ”udda” redovisningsformer.

• Utvärdera och reflektera, både över själva processen och ämnesområdet. Låt lärdomarna och kunskaperna sjunka in.

Källa: Sofi Holmgren, Skolverket och Forskning.se.

Detta säger läroplanerna

Grundskolan: ”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap”.

Gymnasiet: ”Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Därigenom ökar elevernas möjligheter att kunna starta och driva företag. Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier”.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Annons
Annons

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Annons

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Annons
Annons

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Annons
Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons