Annons
Foto: Bengt Nilsson/Scanpix

Lämnar grundskolan med sämre betyg

Publicerad 29 april 2010

Fakta

Fakta/Gymnasiebehörighet

Den första tabellen visar elevernas födelseland och hur många som har behörighet till svensk gymnasieskola (i procent):

  • USA - 90,1
  • Norge - 86,3
  • Storbritannien - 85,0
  • Turkiet - 46,9
  • Serbien och Montenegro - 46,7
  • Somalia - 24,6
  • Utländsk bakgrund, totalt - 75,5
  • Svensk bakgrund - 91,2

Födelseland samt gymnasiebehörighet (i procent) för elever som invandrat före åk 1:

  • Storbritannien - 97,6
  • Vietnam - 97,2
  • USA - 95,2
  • Somalia - 75,0
  • Jugoslavien - 72,1
  • Turkiet - 67,2
  • Född utomlands, totalt - 84,6

Källa: Skolverket.
Med svensk bakgrund avser Skolverket i detta sammanhang elever födda i Sverige med minst en förälder född i Sverige samt elever med okänd bakgrund. Med utländsk bakgrund avses elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Samtliga siffror gäller läsåret 2008/2009.

Relaterat

Barn som har invandrat till Sverige lämnar årskurs nio med betydligt sämre betyg än barn som är födda i Sverige.
Detta oavsett om de har fått hela sin grundskoleutbildning i Sverige eller inte.
– Det är upprörande och visar att skolan inte klarar sitt kompensatoriska uppdrag, säger undervisningsrådet Lena M Olsson vid Skolverket.

Tabellerna här bredvid visar hur stor andel av eleverna som gick ut årskurs nio förra året som var behöriga att studera på gymnasiet, det vill säga hade lägst betyget godkänt i ämnena matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk.
Enligt Skolverkets statistik var drygt nio av tio elever med svensk bakgrund (91,2 procent) behöriga att läsa vidare. Bland eleverna med utländsk bakgrund var andelen betydligt lägre, 84,2 procent.
Bland elever som är födda utomlands var det enbart 64,2 procent som var behöriga att studera på gymnasiet. En del av skillnaderna kan förklaras av att många invandrarbarn kommit sent till Sverige och därför bara gått i svensk skola under några år. Men bara delvis. Även bland barn som invandrat till Sverige före årskurs ett är andelen som är behörig studera vidare på gymnasiet lägre än bland barn med svensk bakgrund, 84,6 procent jämfört med 91,2 procent.

Skillnad mellan länder

Som grafiken här bredvid visar skiljer det även mycket mellan barn som invandrat från olika länder. Bland barn med brittisk bakgrund är det bara ett par procent som inte är behörig att studera på gymnasieskolan efter nio år i svensk grundskola. Bland barn med turkisk bakgrund är det mer än 30 procent.
– Jag tycker att det är upprörande stora skillnader. Enligt skollagen ska vare sig etnicitet, kön eller social bakgrund spela någon roll för elevernas möjligheter att ta sig igenom skolan på ett bra sätt, säger Lena M Olsson.
– Skolan klarar inte sitt kompensatoriska uppdrag. Den klarar det till och med sämre i dag än för 20 år sedan.
Thomas Johansson (S), ordförande i utbildningsnämnden i invandrartäta Södertälje, säger att han inte är förvånad över att många barn med utländsk bakgrund lämnar den svenska skolan med sämre betyg än barn med helsvensk bakgrund.
– Det som påverkar resultat i skolan är föräldrarnas utbildningsbakgrund, men också eventuell invandrarbakgrund. Ofta hänger dessa dessutom ihop. Växer man upp i ett bostadsområde där i princip ingen pratar svenska, där man klara sig ett helt liv utan att byta modersmål, blir det svårt att klara skolan.
– Skolorna gör förstås skillnad. Men det krävs också att segregationen i samhället minskar. I dag ökar den i stället. Det finns tredje generationens invandrare som till och med pratar sämre svenska än sina föräldrar.

Fritt skolval

Enligt Lena M Olsson på Skolverket tenderar den växande boendesegregationen i kombination med det fria skolvalet att skillnaderna mellan skolorna ökar.
– Elever med likartad bakgrund söker sig till samma skolor. Den homogena elevsammansättningen är framförallt problematisk för dem som inte har kraft eller möjlighet att ta sig ifrån sämre skolor. Den blir en spiral nedåt.
Vad ska man göra åt det?
– Det är en politisk fråga. Men forskning visar att goda skolresurser betyder mest för elever med sämre studieförutsättningar. I dag fördelas resurserna i stor utsträckning som en summa per elev oavsett barnen behov. De kompensatoriska tilldelningarna är blygsamma, säger Lena M Olsson.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

S-ledamoten: Inför premie för lojala lärare

Lärarlöner

De lärare som stannar på skolan istället för att byta arbetsgivare i sökandet efter högre lön borde premieras. Det tycker socialdemokraten Nermina Mizimovic.
– Det behövs en strategi för att behålla lärare på ett och samma ställe. För elevernas skull, säger hon.

Annons
Annons
Hej, lokalombud!

Anja: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Anja Nilsson är lärare och lokalombud på Fjälkinge Skola i Kristianstad. Hon tycker det är viktigt att någon driver de frågor som är viktiga för skolan och dess personal och har därför arbetat fackligt genom hela sin lärargärning.

Annons

Skolverket svarar på NP-kritiken: ”Vi kan inte förklara det”

Nationella prov

Under årets nationella prov i engelska fick flera skolor ta emot fel hörförståelse – årskurs 6 istället för årskurs 9. Så hur kunde det ske?  
– Det undrar jag också, säger Anders Boman som är enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Sara Bruun: ”Lärarna förtjänar en ursäkt”

Nationella prov

”Det är skandal att hanteringen runt något som ska vara så viktigt är så usel!” Sara Bruun ryter till efter att Skolverket har skickat ut  f e l  nationella prov till flera skolor.

Annons
Annons

Betygsforskaren: Inget pekar på ordningsomdömen som en bra idé

Ordning och reda

En majoritet i riksdagen vill införa skriftliga ordningsomdömen i skolan. Men forskare varnar för att det kan befästa ojämlikheter och helt missa målet att minska oredan.
– Idén är ogenomtänkt och bygger inte på ordentliga utredningar, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

Annons

”Hem- och konsumentkunskap är mer än bara matlagning”

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskapen ges minst antal timmar i hela grundskolan, få söker sig till lärarutbildningen och det finns flera praktiska problem för den som vill gå den.
– Det är ologiskt att vi får så lite tid, säger Karin Hjälmeskog, universitetslektor i pedagogik vid Uppsala Universitet.

”Det är utbildade lärare vi saknar – inte en ny yrkesgrupp som assistenter”

Debatt

”Nu har väl alla våra politiker, oavsett partitillhörighet, experimenterat klart med svensk skola”, skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Lärarhyllningarna på Twitter: ”Min lärare blev min räddning”

Första läraren

Rektorn Sirkka Persson tröttnade på den negativa mediebilden av skolans värld och efterfrågade berättelser om den allra första läraren. 
– Jag kände bara att lärare är så sjukt viktiga så jag vill skapa något positivt.

 

 

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Undervisning

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.

”LR:s ordförande håller tyst om Academedias brister”

Debatt

”Det känns som ett slag i ansiktet när Åsa Fahlén skriver en debattartikel tillsammans med en av dem som är direkt ansvariga för Academedias brister, vd-n Marcus Strömberg”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: LR:s friskolekritik är tydlig

Replik

”Att skriva en artikel med en annan aktör innebär att man inte kan få med alla de delar som man själv önskar men det kan ändå ha ett värde. Ingen ska tveka om att förbundets hållning att aktiebolag ska fasas ut från skolan ligger fast”, skriver Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

Två av tre utbildningar till lågstadielärare har brister

Granskning

Sammanlagt måste hälften av grundlärarutbildningarna på svenska lärosäten rätta till brister inom ett år för att inte bli av med examensrätten. Det visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Lärarna i Norrtälje har fått nog: ”Förstår att det var droppen”

Nedskärningar

Efter flera år av besparingskrav samlades lärare idag utanför kommunfullmäktiges möte för en manifestation mot nedskärningarna i Norrtälje.
– Skolsituationen är ganska förtvivlad, säger Anna-Karin Lönnström som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

 

Lundin och Diaz: Så arbetar vi inkluderande med digitala verktyg

Inkludering

Att arbeta inkluderande med digitala verktyg i klassrummet är dåligt för ingen, nödvändigt för vissa och bra för alla. Det menar lärarna Joanna Lundin och Patricia Diaz. Nu vill de inspirera fler.

”Läromedel riktade till lärarna är en central del i lärarhantverket”

Debatt

”En skola utan gedigna läromedel som alla lärare har tillgång till liknar hantverkens situation på medeltiden. Det är förvånande att vi tar så lätt på den saken i många kommuner och friskolor”, skriver Ruhi Tyson, lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet.

Kommentera

Fackets larm: Spara inte på utsatta skolan

Hot och våld

Med en måluppfyllelse på 38 procent och dagliga problem med våld, skrik och stök ska Vivallaskolan bantas med 6 tjänster.
– Sätter inte kommunledningen in de åtgärder som krävs så kopplar jag in Arbetsmiljöverket, det är inget snack, säger Bengt Olov Johansson, huvudskyddsombud.

”Vår hjärna älskar internet”

Digitalisering

En ökad digitalisering innebär större möjligheter för undervisningen i skolan. Men det ökar samtidigt risken för att påverka elevernas lärande negativt, säger gymnasieläraren Elias Granath.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Halv miljard mindre till yrkesutbildningar i vårbudgeten

Vårbudgeten

Regeringens förslag till vårändringsbudget innehåller kraftiga neddragningar i stödet till yrkesinriktade utbildningar både på gymnasiet och i vuxenutbildningen.
– Både näringsliv och offentlig sektor skriker efter utbildat folk och så gör man såhär. Jag förstår det inte, säger Mats Sternbring på LR.

”Våldsspiralen kommer snurra fortare i våra skolor”

Debatt

Psykologen Annika Laestadius skriver ett förtvivlat öppet brev till Anna Ekström: ”Våldsspiralen kommer snurra allt fortare i våra skolor framöver, och lärarna kommer att utsättas för ännu mer risker gällande hot och våld”.

Kommentera

”Varningsklockorna borde ringa för de i grundskolan”

Slutreplik

”Att vifta bort vår kritik mot förslaget om kunskapsområdet Framtidsval som obefogad oro och missförstånd känns alltför lättvindigt”, skriver studie- och yrkesvägledarna i Uddevalla.

Kommentera

Skolpsykologen: Så skapas nyfikenhet

SETT-mässan

Människan är född till att vara nyfiken. Ändå försvinner nyfikenheten många gånger någonstans på vägen genom skolsystemet. Vad är det som händer på vägen och vad kan trigga igång nyfikenheten hos eleverna? Skolpsykologen John Kaneko som har nyfikenhet som avhandlingsämne försökte ge svar under årets SETT-mässa.

OECD: Ojämlikheten i svensk skola kan bli förödande

Systemkritik

Resultatraset har planat ut men åtgärder behövs för att råda bot på den ökande ojämlikheten, enligt OECD:s senaste rapport om svenska skolan.
– Sverige är ett jämförelsevis jämlikt land, men OECD antyder att ”om ni inte tar tag i det här är ni illa ute”, säger regeringens särskilda utredare Björn Åstrand.

Läraren om lärarassistenter: ”Bygger på en djup okunskap”

Lärarassistenter

En ny satsning på 475 miljoner kronor till lärarassistenter ute i kommunerna blir verklighet redan till hösten. Men satsningen delar kåren.
– Jag tycker att det bygger på en djup okunskap om hur svensk skola fungerar, säger mellanstadieläraren Petra Åkerström.

Skolchef klarade inte att spara på skolan – får sparken

Nedskärningar

Hässleholms skolchef Eva Andersson skulle spara 49 miljoner kronor från den budget hon föreslagit. Ett omöjligt uppdrag menade hon. Nu petas hon från posten. 

Ordningsomdömen

”Respektlöst och nedsättande med betyg som mäter vårt beteende”

Debatt

”Att införa betyg som ska mäta vårt beteende är nedsättande, inhumant och fullkomligt respektlöst. Vi är inte små hundvalpar som går att träna i lydnad och sedan ge tuggben ifall vi beter oss efter en mall”, skriver fyra elever i Huddinge.

Kommentera

Jan Björklunds svar: De flesta kommer tycka det är ganska bra

Politik

Många lärare hyser misstro till förslaget omdömen i ordning. 
Nu svarar Liberalernas partiledare Jan Björklund på kritiken.

L-läraren: Bättre med betyg än omdöme i ordning

Politik

Läraren och politikern Mårten Hemström går emot sitt eget parti och tycker det är fel att införa ett ordningsomdöme. Däremot skulle han gärna se betyg i ordning och uppförande.

”Tvinga mig inte att rangordna mina elever efter beteende”

Debatt

Maria Wiman, lärare i Huddinge, skriver ett öppet brev till Jan Björklund (L): ”Vi är många lärare som är trötta på att skoldebatten inte betonar orsakerna som är grunden till ordningsproblemen från första början”.

Kommentera

Ris och ros bland lärare om förslaget

Ordningsomdömen

En riksdagsmajoritet vill att skriftliga omdömen i ordning införs i svensk skola. Reaktionerna bland lärare andas både optimism och misstro kring förslaget.

Professorn: Därför är jag tveksam till ordningsbetyg

Ordning

Kritiken mot mot förslaget om skriftliga ordningsomdömen är stor bland framför allt lärare.
– Ingen kan egentligen uttala sig om effekten kring detta än så länge, säger Marcus Samuelsson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst.

Läraren i Norge: De har en stor effekt här

Ordning

I Norge har betyg i ordning och uppförande i skolan funnits länge.
– Jag tycker det fungerar bra med betygen, säger läraren Anders Lundblad.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons