Annons
Nationalekonomerna Martin Ficsher, Martin Karlsson och Therese Nilsson har kommit fram till att längre terminer ger högre löner senare i livet. Foto: Karl Gabor / Shutterstock

Längre terminer ger resultat senare i livet

Publicerad 17 juni 2020

Skolreformen som förlängde svenska elevers terminer har resulterat i högre löner och bättre pension. Det slår nationalekonomerna Martin Fischer, Martin Karlsson och Therese Nilsson fast efter att ha analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Skolreformerna från 1930- och 1940talen resulterade i att undervisningstiden i den svenska skolan utökades. Den ena bidrog till längre terminer och den andra adderade ytterligare ett obligatoriskt skolår. Vad mer och längre utbildning har haft för effekter för elever som idag är vuxna kvinnor och män har nationalekonomerna Martin Fisher, Martin Karlsson och Therese Nilsson undersökt.

– Det finns flera studier som undersökt vad effekten av mer utbildning bidrar till. Nästan alla fokuserar på att man får extra år i grundskolan. Vad som inte gjorts tidigare och som är nytt med vår undersökning, är att vi även har tittat på vilka effekter terminsförlängningen har, förklarar Therese Nilsson som är en av författarna till analysen och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning. 

Vad undersökningen visar är att det inte är det adderade sista året i folkskolan, sjunde klass, som haft den största effekten. Istället är det de längre terminerna som portionerades ut under hela skolgången som gjort mest skillnad. 

– Vad vi kan se är att det är de längre terminerna som har haft de mest positiva arbetsmarknadseffekterna. Högre inkomst och pension kan kopplas ihop för de barn som fick mer tid i skolan på det här sättet, säger Therese Nilsson.

Enligt författarna handlar det inte om att bara ge eleverna mer tid att lära sig, genom längre terminer. Det är även avgörande när den extra tiden ges.

– Det är svårt att säga exakt när den extra tiden ger maximal effekt. Men vad våra forskningsresultat visar så är det de fyra första åren som är viktigast. Med andra ord i förskoleklass och lågstadiet. 

Enligt Therese Nilsson har beslutet att göra sjunde klass obligatorisk givit mindre än 2 procent i inkomstökning. Den förlängda terminstiden hade betydligt högre avkastning, speciellt för kvinnor. Flickor som hade längre terminer under grundskolan hade i genomsnitt 9,5 procent högre lön väl ute på arbetsmarknaden. 

– Det kan såklart bero på att kvinnor på den tiden inte var så etablerade och därför startade från en väldigt låg nivå. Men här finns något som går att koppla till idag eftersom vi kan se att det är de svagare på arbetsmarknaden som gynnas av längre terminer. Att addera mer tid och utöka terminslängden ytterligare kan göra att de som har sämre koppling till arbetsmarknaden idag gynnas. 

Analysen visar att de positiva effekterna av längre terminer sannolikt kommer av att eleverna förbättrade sina kunskaper i skrivkunnighet, läsförståelse och matematik. Att ha ordentliga baskunskaper i dessa ämnen var avgörande för att kunna få ett välbetalt jobb. Parallellen som går att dra i dag är att dagens elever är beroende av att komma in på och klara gymnasiet för att få ett bättre betalt jobb. Forskarna menar att för att lyckas med det är det viktigt att investera i extra tid på ett tidigt stadie i elevernas skolgång.

– Nära var sjätte elev går idag ut nian utan att ha gymnasiebehörighet. Vi vet idag att investeringen tid är svår att kompensera för i efterhand. Om du redan hamnat efter är det svårt att hämta upp kunskap sent under högstadiet. Så varför kommer lovskolan in så sent som i åttan och nian? Ligger du efter då kommer du kanske in på gymnasiet, men därifrån höjer du dig inte speciellt mycket, resonerar Therese Nilsson.

Diskussioner kring grundskoleelevers tid i skolan tycker Therese Nilsson är något som saknas i dagens skoldebatt. Hon har undersökt antalet timmar förskoleklasselever spenderar i skolan och märkt att det skiljer sig avseendevärt. Ibland räcker det att bara åka över kommungränsen. 

– Vissa kommuner har 15 timmar i veckan med sexåringarna, andra har 30 timmar. Slår man ut det på ett år betyder det att vissa sexåringar har 500 timmar undervisning medan andra har 1000 timmar. Jag förstår inte hur man från nationellt håll tycker att det är en likvärdig skola. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Annons
Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Annons
Annons
Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Annons

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

BETYG OCH BEDÖMNING

Efter inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons