mer-undervisning-therese

Nationalekonomerna Martin Ficsher, Martin Karlsson och Therese Nilsson har kommit fram till att längre terminer ger högre löner senare i livet. Foto: Karl Gabor / Shutterstock

Forskning

Längre terminer ger resultat senare i livet

Skolreformen som förlängde svenska elevers terminer har resulterat i högre löner och bättre pension. Det slår nationalekonomerna Martin Fischer, Martin Karlsson och Therese Nilsson fast efter att ha analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Skolreformerna från 1930- och 1940talen resulterade i att undervisningstiden i den svenska skolan utökades. Den ena bidrog till längre terminer och den andra adderade ytterligare ett obligatoriskt skolår. Vad mer och längre utbildning har haft för effekter för elever som idag är vuxna kvinnor och män har nationalekonomerna Martin Fisher, Martin Karlsson och Therese Nilsson undersökt.

– Det finns flera studier som undersökt vad effekten av mer utbildning bidrar till. Nästan alla fokuserar på att man får extra år i grundskolan. Vad som inte gjorts tidigare och som är nytt med vår undersökning, är att vi även har tittat på vilka effekter terminsförlängningen har, förklarar Therese Nilsson som är en av författarna till analysen och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning. 

Vad undersökningen visar är att det inte är det adderade sista året i folkskolan, sjunde klass, som haft den största effekten. Istället är det de längre terminerna som portionerades ut under hela skolgången som gjort mest skillnad. 

– Vad vi kan se är att det är de längre terminerna som har haft de mest positiva arbetsmarknadseffekterna. Högre inkomst och pension kan kopplas ihop för de barn som fick mer tid i skolan på det här sättet, säger Therese Nilsson.

Enligt författarna handlar det inte om att bara ge eleverna mer tid att lära sig, genom längre terminer. Det är även avgörande när den extra tiden ges.

– Det är svårt att säga exakt när den extra tiden ger maximal effekt. Men vad våra forskningsresultat visar så är det de fyra första åren som är viktigast. Med andra ord i förskoleklass och lågstadiet. 

Enligt Therese Nilsson har beslutet att göra sjunde klass obligatorisk givit mindre än 2 procent i inkomstökning. Den förlängda terminstiden hade betydligt högre avkastning, speciellt för kvinnor. Flickor som hade längre terminer under grundskolan hade i genomsnitt 9,5 procent högre lön väl ute på arbetsmarknaden. 

– Det kan såklart bero på att kvinnor på den tiden inte var så etablerade och därför startade från en väldigt låg nivå. Men här finns något som går att koppla till idag eftersom vi kan se att det är de svagare på arbetsmarknaden som gynnas av längre terminer. Att addera mer tid och utöka terminslängden ytterligare kan göra att de som har sämre koppling till arbetsmarknaden idag gynnas. 

Analysen visar att de positiva effekterna av längre terminer sannolikt kommer av att eleverna förbättrade sina kunskaper i skrivkunnighet, läsförståelse och matematik. Att ha ordentliga baskunskaper i dessa ämnen var avgörande för att kunna få ett välbetalt jobb. Parallellen som går att dra i dag är att dagens elever är beroende av att komma in på och klara gymnasiet för att få ett bättre betalt jobb. Forskarna menar att för att lyckas med det är det viktigt att investera i extra tid på ett tidigt stadie i elevernas skolgång.

– Nära var sjätte elev går idag ut nian utan att ha gymnasiebehörighet. Vi vet idag att investeringen tid är svår att kompensera för i efterhand. Om du redan hamnat efter är det svårt att hämta upp kunskap sent under högstadiet. Så varför kommer lovskolan in så sent som i åttan och nian? Ligger du efter då kommer du kanske in på gymnasiet, men därifrån höjer du dig inte speciellt mycket, resonerar Therese Nilsson.

Diskussioner kring grundskoleelevers tid i skolan tycker Therese Nilsson är något som saknas i dagens skoldebatt. Hon har undersökt antalet timmar förskoleklasselever spenderar i skolan och märkt att det skiljer sig avseendevärt. Ibland räcker det att bara åka över kommungränsen. 

– Vissa kommuner har 15 timmar i veckan med sexåringarna, andra har 30 timmar. Slår man ut det på ett år betyder det att vissa sexåringar har 500 timmar undervisning medan andra har 1000 timmar. Jag förstår inte hur man från nationellt håll tycker att det är en likvärdig skola. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm