Annons
Lärarna Magnus Myssling och Charlotta Granath är skolambassadörer för EU. Foto: Sara Meuller, privat

Lärare om EU-utbildningen: ”Bästa fortbildningen jag gått”

Publicerad 9 januari 2018

Fakta

Vem kan bli skolambassadör 2018?

Målgruppen är lärare i gymnasieskolan, både högskoleförberedande och yrkesförberedande program, och i grundskolans senare årskurser, företrädesvis lärare som undervisar i samhällskunskap. Utbildningen riktar sig till lärare med ett särskilt intresse för utvecklingsarbete som vill undervisa om och/eller initiera insatser med tema EU, Europa och den europeiska dimensionen. Utbildningen riktar sig främst till skolor som inte redan har en skolambassadör för EU.

Läs mer om skolambassadör i EU här.

Utbildningen om EU-frågor skall öka på skolorna.
Nu ska fler av landets lärare utbildas till skolambassadör för EU, med uppdraget att inspirera och stötta kollegor i arbetet med att integrera EU-kunskap i undervisningen.
– Det är den bästa fortbildning jag har gått, säger läraren Charlotta Granath.

Varje år utbildas gymnasielärare till att bli skolambassadör för EU. Universitets- och högskolerådet genomför årligen en utbildning tillsammans med EU-kommissionen, Europaparlamentet och Regeringskansliet som syftar till att höja kunskapsnivån om EU bland landets lärare.

Idén med utbildningen är att den ska leda till skol- och verksamhetsutveckling på ett övergripande plan och inte i första hand utveckla lärarens egen undervisning. Förhoppningen är att skolhuvudmännen ska uppmärksamma EU-frågor mer än tidigare och ge skolambassadörerna möjlighet att inspirera och stödja lärarkollegor – och genomföra pedagogiska insatser inom sitt uppdrag.

Magnus Myssling, gymnasielärare i samhällskunskap och historia på Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg blev 2010 en av Sveriges första skolambassadörer. Anledningen till att han sökte till uppdraget var hans stora intresse för internationella frågor.

– Jag har alltid varit nyfiken på nya saker och ser oftast möjligheter i det mesta. När jag såg informationen om att bli skolambassadör för EU förstod jag direkt att det här var en fantastisk möjlighet, vilket åren efter också har visat sig stämma, säger Magnus Myssling.

Under utbildningen fick lärarna grundläggande och fördjupande utbildning om EU i både teori och praktik, det senare genom en avslutande studieresa till Bryssel, Luxemburg och Strasbourg.

– Utbildningen var mycket bra och givande. Vi fick lära oss "EU-engelska", något jag hade mycket nytta av senare när jag som skolambassadör ansvarade för elevers förberedelse inför och deltagande i events som Model European Council (MEC), European Youth Parliament (EYP) och European Youth Event (EYE). Vi fick också utbildning i hur man kunde söka olika utbildningar, konferenser och kurser inom Europa och världen.

Charlotta Granath arbetar som lärare på Viksjöskolan i Järfälla kommun och utbildade sig till skolambassadör år 2012. Hon är väldigt nöjd med att ha utbildat sig till skolambassadör för EU.

– Utbildningen till skolambassadör för EU är den bästa fortbildning jag har gått. Allt håller oerhört hög kvalitet. Utbildningen förändrade mitt sätt att se på EU, och faktiskt mitt sätt att leva som EU-medborgare, säger hon.

När Charlotta Granath blev färdig med utbildningen startade hon ett projekt, ”EU – det är vi!” tillsammans med andra skolambassadörer i Stockholm.

– Projektet innebär att vi, Stockholms skolambassadörer, nätverkar, träffas och arbetar gemensamt med våra elever kring olika EU-frågor. I januari varje år genomför vi en politisk debatt i Europahuset i Stockholm tillsammans med våra elever. Eleverna har arbetat fram frågeställningar som de ställer till politikerna.

Det som varit mest bestående sedan Magnus Myssling blev skolambassadör är att han 2011 började arrangera studieresor med elever till Bryssel.

– Det har jag fortsatt med sedan dess och varje år arrangerar jag en resa till antingen Bryssel eller Strasbourg med elever från Jan Eliassons internationella profil på skolans samhällsvetenskapliga program. På plats besöker vi Europaparlamentet, EU-kommissionen, "reppen" (Sveriges ständiga representation) och något eller några muséer, exempelvis det helt nyöppnade House of European History, säger han.

Varför tycker du att skolambassadör för EU är viktigt? Och varför är det viktigt att belysa EU-frågor lite extra?

– Från början kände jag att allt tal om EU och dess föregångare som fredsbevarande var ett spel för gallerierna. Men ju mer jag själv lär mig, desto mer förstår jag vad EG och EU har betytt och betyder för stabilitet, demokrati och mänskliga rättigheter i Europa. Den insikten tror jag är viktig att förmedla för dagens ungdomar, inte minst som det i delar av EU finns allt annat än demokratiska inslag, säger Magnus Myssling.

Däremot är det viktigt att EU-frågorna inte bara blir ett jippo kring Europaveckan och Europadagen i maj, även om även detta ska uppmärksammas, menar han.

– Det behövs ett långsiktigt arbete för att öka kunskapen om att Sverige sedan 1995 är en del av EU och att EU sedan dess varit en lika naturlig del av Sverige. Skolan har påverkats såtillvida att arbetet med internationalisering fått ännu ett ben att stå på.

Charlotta Granath:

– Det är en investering och marknadsföring för en skola att ha en skolambassadör. Det finns en stor styrka i att rektorn involveras i fortbildningen, men det är viktigt att som skolambassadör ha kontinuerliga möten med skolledningen för att kontinuerligt följa upp arbetet. Flertalet skolambassadörer har skapat grupper av lärare på sina skolor så att det är fler lärare som gemensamt driver frågorna framåt.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Coronaviruset

Corona i skolan: Pressat läge efter stort personalbortfall

Corona

Tio medarbetare på Bredaredskolan har insjuknat, flera i Covid-19. 

Annons
Annons

LR: Även mellanstadiet ska kunna övergå till distans

Corona

Facket öppet för distansundervisning i tidigare årskurser: ”Men det är en väldigt komplicerad fråga”.

Annons

Coronaeffekt: Så slår inställda lektioner mot högstadiet

Rapport

Praktiska ämnen värst drabbade. 

Politik

SD: Lärare och elever ska bara prata svenska i skolan

Politik

”I skolan ska svenska språket vara det talade språket.”

Annons
Annons
Idrott och hälsa

Panelen: Så tycker lärare i tre heta frågor

Panelen

Fyra idrottslärare svarar på tre aktuella frågor.

Annons
Lärarnas arbetsmarknad

Här är läraregenskaperna arbetsgivare rankar högst

Lista

15 mest efterfrågade kompetenserna.

Betyg

Riksdagsbeslut: Skolor får ge betyg i årskurs 4

Betyg

”Det är olyckligt att man behandlar skolan på det sättet.”

Forskaren om tidiga betyg: ”Politikerna har inte lyssnat på oss”

Betyg

”Betyg i årskurs 4 används som en bricka i det politiska spelet.”

YRKESLÄRARE

Granskning: Så ser kvaliteten ut på yrkeslärarutbildningarna

Yrkeslärare

UKÄ har granskat kvaliteten på landets yrkeslärarutbildningar. 

SFI

Otydliga riktlinjer slår hårt mot SFI-elever

SFI

”Som lärare känner jag en samvetsstress över att inte räcka till.”

Fackligt

Vab, vobb eller välgörenhet – detta gäller när lärare är hemma

Expertråd

LR:s ombudsman Fredrik Alm reder ut vem som ansvarar för undervisning och bedömning när du är borta från jobbet

Forskning

Forskare: Musiklyssning till läxorna skadar studierna

Forskning

"Musiken gör det svårare att förstå innebörden i en text".

Coronaviruset

Nya munskyddsråd får facklig kritik: ”Frustrationen stiger”

Corona

”Det finns ingen logisk förklaring till varför försiktighetsprincipen inte ska gälla även i klassrummen.”

Lärarpris

Frigjord från räkneboken – lärare prisas för kreativ undervisning

Prisad

”I matematik glöms det ofta bort att alla inte har samma utgångsläge.”

Nationella prov

Skolverkets besked: Digitala nationella prov försenas

Nationella prov

EU-dom försenar införandet av digitala nationella prov. 

Fackligt

Kravet på brottsmisstänkt lärare slopas efter fackliga protester

Fackligt

"Det känns bra eftersom kravet saknar laglig grund"

Lärare tvingas berätta om brottsmisstankar

Fackligt

"Det strider mot grundlagen."

Särskilt stöd

Nytt lagförslag: Krav på specialpedagog eller speciallärare i elevhälsan

Utredning klar

Bristen på utbildade lärare, speciallärare och -pedagoger försvårar lagförslag i ny utredning.
– Det är huvudmännens ansvar, säger utbildningsminister Anna Ekström.

2 av 3 lärare: Elever får inte särskilt stöd

Särskilt stöd

Samtidigt har lärarnas dokumentation ökat – trots att den skulle minska.

Saknas: 5 000 speciallärare för att täcka behovet

Speciallärare

Kravet: Att staten tar ansvar för finansieringen av skolan.

”Lärarna har väldigt svårt att möta behovet”

Speciallärare

Tidsbrist vanligaste orsaken till att alla elever inte kan få stöd.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons