Lärlingsreformerna kan få negativa effekter

Utbildningsminister Jan Björklund vill efterlikna lärlingssystemen i europeiska länder som lyckats. Utöver att förändra utformningen på lärlingsutbildningen i gymnasiet har regeringen nu föreslagit att en ny anställningsform införs: gymnasielärlingsanställning.

Samtidigt kommer yrkesintroduktionsanställningarna (YA-jobb), som konkurrerar med de redan existerande avtalslärlingarna.

Enligt Mari Ann Schager, vd på Hantverksakademin, finns det en risk att alla nya förslag leder till förvirring. Det kan i sin tur leda till att företag inte kan eller hinner sätta sig in i vad som egentligen kan göras.

– Begreppet lärling har blivit lite som begreppet kultur, det är inte många som vet vad det står för. Det blir förvirrande för företagen som anställer. Det finns avtalslärlingar och gymnasielärlingar, det finns VUX-lärling och olika projekt. Detta tillsammans med en uppsjö olika varianter av praktikant. Om man som företag inte har tid eller möjlighet att sätta sig in i det här så blir det lätt att man struntar i det i stället, säger hon till Skolvärlden.

Mari Ann Schager kan i sin vardag se att det kommit – och är på väg att komma fler – reformer som rört om ordentligt.

– Om man ska vara snäll så har vi sett en hel del finjusteringar. Vill man vara mindre snäll har det mer handlat om att lappa och laga. Det förvirrar inte bara utåt mot omvärlden, utan även i skolan.

När det gäller det nya förslaget om gymnasielärlingsanställning så tror hon att det kan funka – men inte förrän precis i slutet av utbildningen.

– Vi föreslår att det inte blir möjligt förrän under sjätte terminen, det vill säga den sista. Skolan har ett uppdrag och företagen har ett annat. Företagen har sina produktionskrav medan skolan har andra typer av krav som inte alltid stämmer överens med företagens, till exempel att driva på elevens optimala utveckling i ett mer holistiskt perspektiv. Då kan det bli problem när anställning kommer med i bilden. Vem har rätt till elevens tid?

En annan risk hon ser i den nya anställningsformen är att eleverna kan lockas att hoppa av skolan.

– Det kan vara lockande för elever att fortsätta jobba om man börjar tjäna sitt eget uppehälle, och då kanske inte det livslånga lärandet ligger i fokus.

För lärlingssystemet i övrigt är Mari Ann Schager orolig för de som går introduktionsprogrammet som lärlingar.

– Bara de som går ett nationellt program omfattas av de olika bidragen kring lärlingsersättningen. Så de som behöver mest stöd får vi ingen ersättning. För varje elev som vi har på till exempel yrkesintroduktion så har vi, förutom den merkostnad som mindre undervisningsgrupper och utökad elevhälsa innebär, sammanlagt 66 500 kronor per elev och år som uteblir i stödbidrag i jämförelse med nationella elever. Det handlar om ersättning till utbildande företag, ersättning för mat och resor till eleven och ersättning till skolan för utveckling av konceptet. Alltså mindre stöd och resurser till de elevgrupper som generellt sett behöver det mest.

Snart kommer ett färdigt förslag på den gymnasiala lärlingsanställningen från regeringens sida. Anna Westerholm, departementsråd på Utbildningsdepartementet:

– Det kommer en lagrådsremiss inom kort. Den ska lämnas under våren och bör vara klar endera veckan.