”Låt oss skjuta ner de tre största fördomarna om gaming i skolan”

I dag är datorspel är en del av nästan alla barns vardag. Men trots att fler skolor omfamnar spelmediet som ett undervisningsverktyg råder fortfarande en viss skepsis om det kan hjälpa elever och lärare. För är inte gaming bara för killar? Och spenderar inte unga redan för mycket tid framför skärmen?

Nu spräcker vi hål på de tre största fördomarna om gaming i skolan.

”Datorspel skapar mer aggressiva barn”

Enligt en studie som publicerades i den amerikanska vetenskapliga tidskriften Molecular Psychiatry finns det ingenting som tyder på det. Studien gjordes genom att dela in barn i tre grupper och låta dem spela våldsamma spel, icke-våldsamma spel eller inga spel alls. Resultatet visade ingen nämnvärd förändring i barnens beteende.  

Spel i undervisningsmiljöer kan faktiskt hjälpa unga som har svårt att hantera sina känslor när de spelar eller utför andra aktiviteter. Det menar Andreas Binggeli från Future Classroom Lab, som är en del av EU-samarbetet European Schoolnet. Han menar bland annat att unga kan lära sig hantera sina känslor bättre om de förlorar i en kontrollerad pedagogisk miljö än om de gör det hemma. 

”Konkurrensinstinkten existerar oavsett om de spelar datorspel eller fotboll och spel gör det varken bättre eller värre. Det är helt okej att förlora, men det kräver att man lär sig hantera det. Det är ramarna i ett undervisningsscenario perfekta för,” säger han. 

”Datorspel är bara för killar”

Det stämmer inte – tjejer är också intresserade av datorspel. DR Medieforskning visade år 2018 att 70 procent av tjejer mellan 13 och 19 spelar spel. Motsvarigheten för killar var 96 procent.

En skillnad mellan tjejer och killars spelande är att tjejer mer ofta väljer att spela mindre tävlingsinriktade spel. Därför är det viktigt att andra spel som till exempel Minecraft erbjuds i undervisningen, som kreativt kan utmana både könen. 

”Gaming passar inte in i mitt ämne”

Datorspel kan användas fördelaktigt inom en mängd ämnen, särskilt tvärvetenskapliga. På Øhavsskolan i Danmark användes till exempel det pedagogiska programmeringsprogrammet Scratch i ett projekt med Tivoli för att lära barn att utveckla och styra en mängd LED-ljus som en del av Tivolis juldekorationer.

Detta kallas för gamification och innebär att redskap från spel appliceras i den verkliga världen. Det har till exempel gjorts i Finland där unga elever blev en del av omvärlden genom en blandning av rollspel och datorspel.

Det är därför viktigt att inte tänka på hur spel kan användas i specifika ämnen. Tänk istället på hur spel kan användas för att bygga färdigheter som elever behöver ha innan de lämnar klassrummet för gott. 

 Therese Gripenstam, ansvarig för digitala läromedel på Acer Sverige

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.