Annons

Liten lönespridning bland lärare

Publicerad 14 februari 2014

Läraryrket hamnar långt ner på listan över möjligheten att göra lönekarriär. Det visar Ledarnas Lönekarriärbarometer för 2014. 
– Vi vill se en ökad lönespridning. Hela lärarkollektivet tjänar på det och det gör yrket mer attraktivt, säger Anders Almgren, Lärarnas Riksförbund.

Fakta

Lönekarriär - yrken

I granskningen jämförs lönekarriärutrymmet för olika yrken. Det man utgått ifrån är det procentuella avståndet mellan medianlön och lönerna bland de tio procenten som tjänar mest inom respektive yrkesgrupp.

Yrken i urval och placering 

Nr 1 Värdepappersmäklare (153,3 procent), 96 600 kronor (Skillnad mellan medianlön och högsta lön)

Nr 11 Advokater och åklagare (72 procent), 33 500 kronor

Nr 261 Gymnasielärare, allmänna ämnen (15,8 procent), 4500 kronor

Nr 262 Grundskollärare (15, 8 procent), 4200 kronor

Nr 286 Lärare i estetiska och praktiska ämnen (13, 6 procent), 3700 kronor

Nr 288 Gymnasielärare i yrkesämnen (13,1 procent), 3100 kronor

Nr 289 Barnskötare (12, 7 procent), 2700 kronor

Nr 292 Förskollärare och fritidspedagoger (12,5 procent), 3100 kronor

 

Liten lönespridning innebär att det är svårt att göra lönekarriär. I yrken med liten skillnad mellan de som tjänar mest och de som tjänar minst ger det också liten utdelning i lönekuvertet till den som presterar lite extra.

Ledarnas Lönekarriärbarrometer för 2014 visar att lönespridningen är mycket liten inom många yrken i Sverige. Framförallt gäller det yrken i välfärdsektorn. Av 305 kartlagda yrken hamnare gymnasielärare först på plats 262. Övriga lärarkategorier hamnar ännu längre ner på listan.

Enligt Anders Almgren, förste vice förbundsordförande i Lärarnas Riksförbund, har man ända sedan man började tillämpa individuell lönesättning drivit på för att lönespridningen ska bibehållas eller öka.

– Det här är en viktig fråga för oss. Om man har dålig lönespridning i en yrkesgrupp så är det svårt att få upp kollektivets löner. Så hela lärarkollektivet gynnas av att det finns individer som tjänar mer, säger han och fortsätter.

– När vi lämnade tarifflönesystemet så var lönespridning på 40 procent, nu är den nästan halverad. Det är ingen utveckling som vi vill ha, vi hade snarare tänkt oss att lönespridningen istället skulle bli större.
 
Anders Almgren lyfter också fram att yrkets attraktionskraft ökar om det finns möjlighet att tjäna mer och mer under ett yrkesliv. Det ska också löna sig att göra ett bra jobb. Men alla ser inte positivt på en ökad lönespridning. 

– Vi har medlemmar som menar att när man jobbar med arbetslagsarbete så är det svårt att urskilja vem som gör vad och vem i gruppen som är bättre och vem som är sämre. Jag kan förstå den känslan men samtidigt är det ju så att även när man jobbar i grupp så vet man vem som är lite bättre, säger han.

Och skulle en nyutexaminerad kollega lyckas komma in med en hög lön så är det bara att gratulera säger Anders Almgren. 

– Det bidrar till att höja lönepotten för kollektivet. Man gynnas i längden av att det finns personer runt omkring som har hög lön. 

Generellt sett är lönespridningen betydligt mindre för kvinnor än för män. Även inom ett och samma yrke kan skillnaderna vara olika stora. Inom läraryrkena är dock skillnaderna mellan könen små. 

Störst chans att göra lönekarriär finns i storstäderna, Stockholm toppar listan med en lönespridning på 76 procent. Minst är spridningen i Kalmar med 37 procent. Detta förklaras till viss del av att det finns fler välbetalda yrken i storstadsregionerna men löneutvecklingen kan se mycket olika för ett och samma yrke beroende på var i landet du bor. För en bibliotekarie i Stockholm är skillnaden mellan medianlön och högsta lön nästan 7000 kronor, i Sundsvall 3000 kronor. 

Ett problem som Anders Almgren lyfter upp är att lärares löneutveckling ofta avtar efter att man passerat 50. 

– Då tycker arbetsgivaren att ”de har ju så hög lön” och så då får man inte den premie som man egentligen är värd eftersom man har hög lön jämfört med de andra. Arbetsgivaren satsar på de yngre i stället.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Annons
Annons
Annons

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera
Annons
Annons

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Annons

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons