Debatt

Ljudmiljön påverkar skolresultaten

När belysningen inte fungerar i klassrummet ringer läraren till vaktmästaren, och när whiteboardens färgpennor bleknat byts de ut. Men vem vet vad att göra när ljudmiljön i klassrummet gör det svårt för eleverna att höra vad läraren säger?

Graden av talförståelse i klassrummet bestäms av hur mycket lärarens röst hörs över andra ljud i klassrummet. Det kallas signal-stör-förhållandet, där lärarens röst är signalen och andra ljud i klassrummet är störningen. Två svenska studier visar att hälften av de undersökta klassrummen inte klarar dagens akustiska krav på bra talförståelse.

I ett klassrum ska lärarens röst vara ca 15 decibel (dB) högre än bakgrundsljuden för att eleverna utan ansträngning tydligt skall höra vad som sägs. I ett bra klassrum med tysta, lyssnande elever hörs lärarens röst tydligt inom 5-6 meter.

Forskning visar att när signal-stör-förhållandet blir för lågt försämras minne och inlärning. När elevernas kognitiva kapacitet tömts ut av att lyssna finns det inte så mycket kognitiv kraft kvar till att minnas vad som sagts.

Det går att beräkna vilka inlärningsvinster en förbättring av den akustiska skolmiljön leder till, och det man kan mäta kan man också förändra. I en publikation från WHO görs den försiktiga beräkningen att om bakgrundsljudnivån ökar med 1 dB försämras inlärningen med 1-2 procent. Försämrad inlärning kan också räknas som förlorad arbetstid. För den svenska lärarkårens lönekostnader och med beloppet 25 kronor/timmar för eleverna, motsvarar en förlust av 1 procent av undervisningstiden (ca 25 timmar/skolvecka) mer än 700 miljoner kronor för Sverige under ett enda år.

Vad kostar det då att göra akustiken bättre i klassrummen? Att vid nybyggnation förbättra signal-stör-förhållandet till en riktigt bra nivå kostar ca 15 000 kronor/klassrum. Att bygga om befintliga klassrum är ca 3-5 gånger dyrare.

Ett olustigt exempel på vad dålig akustik kan ställa till med är de nationella proven i engelska och svenska. Tal spelas upp ur en högtalare, ofta placerad vid whiteboarden. De elever som sitter längst bort från högtalaren har sämre möjlighet att höra och förstå än de som sitter nära. Skolverket ger inga anvisningar om hur lyssningsbetingelserna skall ordnas. Så elevernas dåliga resultat på de nationella proven kan delvis bero på dålig klassrumsakustik.

En bra ljudmiljö är extra värdefull för elever med svenska som andraspråk, med hörselnedsättning, med läs- och skrivsvårigheter och med inlärningsproblem. En satsning på en förbättrad ljudmiljö i klassrummen är också en tydlig signal till lärare och elever att deras arbetsmiljö är viktig.

Vid renovering eller nybyggnad av en skola skall det ställas krav på ljudmiljön. Det finns en svensk ljudstandard (SS 25268) som kan hjälpa byggherrar och beställare att ställa rätt ljudkrav och få uppmätt att kraven möts. Mycket vore också vunnet på att rusta upp äldre klassrum till dagens akustiska krav.

Lärarna måste också få träning i hur det ska låta i ett rum med ett bra signal-stör-förhållande.

En förbättrad ljudmiljö i klassrummen är inte den enda lösningen för att vända trenden i skolan. Men eftersom det finns ett orsakssamband mellan ljudmiljön och skolresultaten, bör klassrumsakustik ingå som ett särskilt delområde om man i PISA-undersökningens efterdyningar väljer att göra en genomlysning av svenska skolan.

Staffan Hygge, professor emeritus i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle
Jonas Christensson, konceptutvecklare för utbildningslokaler, Ecophon

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm