Lön och arbetstid stridsfrågor i avtalsrörelsen
Lärarnas avtalsrörelse blir tuffare än på länge. Löner, arbetstider och anställningsformer är tre stora stridsfrågor. Men det finns fler. Här är frågorna som avgör om det blir konflikt eller inte.
Cirka 90 procent av medlemmarna i Lärarnas Riksförbund arbetar under det kommunala avtalet som löper ut den 31 mars i år.
Tio avtal ska tecknas för LR:s medlemmar inom statlig och privat sektor: Avtalet med Almega Tjänsteföretagen löpte ut redan vid årsskiftet.
31 mars: Vittra, KFS (Kommunala Företagens Samorganisation), Idea, Almega Utbildningsföretagen och Almega Tjänsteförbunden Lernia AB.
30 april: Arbetsgivaralliansen.
31 maj: KFO (f.d. Kooperationens förhandlingsorganisation).
31 augusti: Folkbildningsförbundet. 30 september: Arbetsgivarverket.
Två avtal löper ut först under 2011. Den 31 mars går avtalet med Svenska Kyrkans Församlingsförbund ut och 31 december avtalet med Baggium.
1. Arbetstiden.
Arbetstiden är en ständig källa till konflikter mellan lärare och arbetsgivare. Lärare har lika lång arbetstid som andra men tiden är förlagd på ett annat sätt, till 45 timmar i veckan. Förutom 35 schemalagda timmar i veckan har lärare två timmar om dagen för att planera och följa upp lektionerna. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vill reglera arbetstiden hårdare och schemalägga lärarna 40 timmar i veckan. Det skulle minska lärarnas tid att förbereda och följa upp undervisningen, menar lärarfacken.
2. Undervisningstiden.
Ett tak på hur många lektioner olika lärare får undervisa i vore bra för både kvaliteten i undervisningen och elevernas resultat, menar lärarfacken. Tyngsta argumentet är att lärarna måste garanteras ordentligt med tid för planering, uppföljning och efterarbete. SKL anser att ett tak skulle påverka både effektiviteten och resultaten i skolan eftersom alla lärare inte är lika. Sitt principiella motstånd motiverar SKL med att en lärare i genomsnitt undervisar en tredjedel av sin arbetstid.
3. Lönerna – och arbetstiden igen.
Den viktigaste stridsfrågan blir lönerna – och arbetstiden. Båda lärarfacken anser att lärarnas löner under de senaste decennierna utvecklats alldeles för dåligt jämfört med andra grupper i samhället. Arbetsgivarsidan är pressad av många kommuners dåliga ekonomi och vill hålla igen.
4. Lärarnas tur.
Lärarna anser att de tappat gentemot många andra yrkesgrupper de senaste 20 åren. De två lärarfacken menar att nu är det därför lärarnas tur att få bra avtal. Det är ingen självklarhet att arbetsgivarna accepterar logiken.
5. Kompetensutveckling.
Ett sätt att behålla lärarna i yrket är att de får fortbildning, menar lärarfacken. Den höjda kompetensen är dessutom en garanti för att öka kvaliteten i verksamheten. Därför vill de fackliga organisationerna ha en garanterad miniminivå för kompetensutveckling i avtalet. Alla ska få en personlig kompetensutvecklingsplan varje år. Kompetensutveckling kostar pengar på kort sikt. Det gör att arbetsgivarna vill hålla tillbaka kraven.
6. Rektorernas makt.
Arbetsgivarna vill utöka rektorernas makt över lärarnas arbete. SKL menar att rektorn, som har huvudansvaret för en skola, också måste kunna kontrollera och få större inflytande över hur lärarna använder sin arbetstid. SKL vill minska lärarnas förtroendearbetstid, som är närmare en fjärdedel i dag. Lärarfacken anser att det är lärarna själva som vet hur tiden ska användas för att det ska bli kvalitet i undervisningen.
7. Ferie eller semester.
Många friskolor har redan 40-timmarsvecka och fem veckors semester i sina avtal, så kallad semester- anställning. De kommunalt anställda lärarna har ferieanställning vilket ger en arbetsvecka på 45 timmar, men samtidigt ledigheter på sommaren och vid andra lov. SKL vill att rektorn vid varje skola själv ska få bestämma om lärarna ska ha ferie- eller semesteranställning.
8. Avtalslängden.
Lärarfacken siktar mot ett ettårigt avtal. Arbetsgivarna brukar av hävd vilja ha längre avtal. Men detta behöver för den skull inte bli någon större tvistefråga.
9. Individuella skillnader.
Det avtal som nu gäller tillämpas inte som det är tänkt. Det visar sig bland annat i att lönespridningen är mycket liten och mängden undervisning ökar schablonmässigt genom politiska beslut, helt utan pedagogiska hänsyn, menar Lärarnas Riksförbund. SKL-företrädare vill att ”de som presterar bra kan få den löneutveckling de är värda”. Lärarfacken lyfter fram två krav: individuella lönesamtal inför varje löneöversyn samt ett system för hur lärarnas arbetstid ska disponeras för varje individ så att lärarens arbetsuppgifter ryms inom arbetstiden.
10. Bättre villkor vid sjukdom och föräldrapenning.
Lärarfacken vill att hälso- och sjukvårdsbesök, som är till för att behålla eller återfå arbetsförmågan, ska få ske på arbetstid utan minskning av lön eller förmåner. Kravet gäller också besök på mödravårdscentralen, MVC, för blivande föräldrar. Facken vill även att det införs ett föräldrapenningtillägg på tio procent av lönebortfallet i minst sex månader för alla som varit anställda minst ett år. Även vid tillfällig föräldrapenning ska utfyllnad ske. Allt detta kostar pengar, vilket gör arbetsgivarna tveksamma.