LR om Timss-resultatet: ”Ris och ros”

Under tisdagen presenterade Skolverket de svenska resultaten från den internationella studien Timss 2019 som undersöker kunskaper i och attityder till matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och årskurs 8.

Det svenska kunskapsresultatet ligger kvar på samma nivå som 2015, då den internationella kunskapsmätningen genomfördes förra gången. Det betyder att 2015 års trendbrott med förbättrade kunskapsresultat kvarstår och bekräftas i Timss 2019.

– Resultaten i Timss 2019 visar att svenska elevers kunskaper stabiliserat sig på en bättre nivå än 2011 när resultaten låg som lägst. Det överensstämmer och bekräftar den utveckling av svenska elevers kunskapsresultat vi sett i andra internationella studier, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, i ett pressmeddelande. 

Samtidigt ökar skillnaderna mellan elever med olika bakgrund, och i matematik ligger Sverige under OECD-snittet.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, ser svagt positivt på kunskapsresultatet.

– Det är både ris och ros. Det är positivt att vi håller oss kvar på samma nivåer efter uppgången förra gången och det är positivt att det är fler som presterar på avancerad nivå i matematik tillexempel. Men samtidigt är det långt ifrån tillräckligt, säger hon.

Den stora och allvarsamma punkten är att likvärdigheten fortsätter försämras, menar Åsa Fahlén.  

– Vi kommer inte åt den här utvecklingen och det tycker jag är det mest allvarliga. Det är oerhört bekymmersamt att vi inte tar frågan om likvärdighet på större allvar.

Vad måste till för att skolan ska bli mer likvärdig? 

– Det är en komplex fråga som involverar många delar. Men mycket av svaren ligger i utredningarna som har gjorts kring en mer likvärdig skola, som till exempel Björn Åstrands utredning. Något som måste till är att vi behöver få en tydligare styrning av svensk skola.  

Enligt den nya rapporten är det bland annat viktigt med legitimerade och undervisningsskickliga lärare, att se till så att lärare får ägna sig åt lärarjobbet och tydlig fortbildning för att ett land ska bli framgångsrik i mätningen.

– I de länderna som är framgångsrika får lärarna mycket fortbildning. Vi vet att fortbildningen är eftersatt här. Den är särskilt eftersatt när det gäller ämnesfortbildningen, säger Åsa Fahlén. 

Ett nationellt professionsprogram skulle kunna vara en del av lösningen på stationen, tillägger hon. 

– När man har skaffat sig en större erfarenhet och högre kompetens så ska man också få ett ökat ansvars som lärare. Det handlar till exempel om att vara ämnesföreståndare på sin skola. En särskilt meriterad lärare som ämnesföreståndare i matematik kan leda ämneslaget framåt i utvecklingen kring vad som händer.